Handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027

Rätt kompetens för den digitala tidsåldern

I handlingsplanen för digital utbildning (2021–2027) beskriver EU-kommissionen sin vision för en digital utbildning i EU som håller hög kvalitet och är inkluderande och tillgänglig för alla. Handlingsplanen är också en uppmaning till ett starkare EU-samarbete för att

  • dra lärdomar av coronapandemin då digital teknik har använts inom utbildningen i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt
  • anpassa utbildningen till den digitala tidsåldern.

Mellan juni och september 2020 hölls ett offentligt samråd om den nya handlingsplanen.

Den nya handlingsplanens två strategiska prioriteringar

1. Främja utvecklingen av ett högpresterande digitalt utbildningssystem

Detta kräver

  • infrastruktur, uppkopplingar och digital utrustning
  • ändamålsenlig planering och utveckling av den digitala kapaciteten, bland annat modern organisatorisk kapacitet
  • lärare och annan utbildningspersonal med digital kompetens som känner sig trygga i undervisningen
  • utbildningsinnehåll av hög kvalitet, användarvänliga verktyg och säkra plattformar som respekterar etiska normer och användarnas integritet.

Vad tänker kommissionen göra?

  • Lansera en strategisk dialog med EU-länderna för att senast 2022 ta fram ett förslag till en rådsrekommendation om faktorer för framgångsrik digital utbildning.
  • Senast i slutet av 2021 lägga fram ett förslag till en rådsrekommendation om online- och distansutbildning i grund- och gymnasieskolan. Rekommendationen ska gälla gemensam förståelse i hela EU för hur man gör online- och distansutbildning och blandad undervisning effektiv, inkluderande och engagerande.
  • Ta fram en europeisk ram för digitalt utbildningsinnehåll som bygger på den kulturella och kreativa mångfalden i EU, och lansera en genomförbarhetsstudie om att skapa en europeisk utbytesplattform för att dela certifierade webbresurser och länka samman redan befintliga utbildningsplattformar.
  • Stödja gigabituppkopplingar och konnektivitet i skolan, informera om Connectivity4Schools och finansieringsmöjligheter samt uppmuntra EU-länderna att på bästa sätt utnyttja EU-stöd till internetåtkomst, inköp av digital utrustning och program och plattformar för e-lärande.
  • Stödja planer för digital omställning på alla utbildningsnivåer genom samarbetsprojekt inom Erasmus. Stödja digital pedagogik och expertis vid användningen av digitala verktyg för lärare genom Erasmus lärarakademier, och lansera ett nätverktyg för självutvärdering för lärare – Selfie för lärare (Self-reflection on Effective Learning by Fostering the use of Innovative Educational technologies).
  • Ta fram etiska riktlinjer för artificiell intelligens (AI) och dataanvändning inom undervisning och inlärning för utbildare och stödja forskning och innovation på området inom Horisont Europa.

2. Stärka den digitala kompetensen och de digitala färdigheterna för den digitala omställningen

Detta kräver

  • grundläggande digitala färdigheter och kompetenser från tidig ålder
    • digital kompetens, bland annat om hur man bekämpar desinformation
    • datorutbildning
    • goda kunskaper och bra förståelse för datadriven teknik, t.ex. artificiell intelligens
  • avancerade digitala färdigheter som ger fler specialister på digital teknik och också ser till att flickor och unga kvinnor i lika grad är representerade inom studier och yrken på det digitala området.

Vad tänker kommissionen göra?

  • Utveckla gemensamma riktlinjer för lärare och annan utbildningspersonal för att genom utbildning främja den digitala kompetensen och motverka desinformation. Samarbeta med civilsamhället, europeiska teknikföretag och teknikförmedlare, radio- och TV-bolag, journalister, expertgruppen för mediekompetens, det europeiska observatoriet för digitala medier, nationella myndigheter, föräldrar, elever och unga människor.
  • Uppdatera den europeiska digitala kompetensramen så att den omfattar AI och datarelaterade färdigheter och stöder utvecklingen av undervisningsresurser i AI för skolor, yrkesutbildningsorganisationer och andra utbildningsanordnare.
  • Skapa ett europeiskt certifikat för digitala färdigheter som erkänns och godtas av länderna, arbetsgivarna och andra i EU.
  • Lägga fram ett förslag till en rådsrekommendation om att förbättra utbudet av digitala färdigheter i utbildningen. Detta kan omfatta EU-verktyg för att investera i kompetensutveckling av lärare, utbyte av bästa praxis om undervisningsmetoder för datorutbildning av hög kvalitet och samarbete med näringslivet för att kartlägga vilka nya färdigheter som de efterfrågar.
  • Uppmuntra större deltagande i International Computer and Information Literacy Study, som samlar in data om elevers digitala färdigheter i olika länder, och införa ett EU-mål för digital kompetens bland elever där högst 15 % av eleverna i åldern 13–14 år får ha undermålig dator- och informationskunskap fram till 2030.
  • Uppmuntra utvecklingen av avancerade digitala färdigheter genom riktade åtgärder som att utöka Digital Opportunity traineeships till studerande och lärlingar inom yrkesutbildningen, och erbjuda möjligheter till kompetensutveckling för lärare och annan utbildningspersonal.
  • Uppmuntra kvinnor att utbilda sig inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik tillsammans med Europeiska institutet för innovation och teknik och hjälpa EU STEM Coalition att ta fram en läroplan för den högre utbildningen som lockar kvinnor till ingenjörs- och it-studier på grundval av en STEAM-strategi (naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, humaniora och matematik).

Varför krävs det att något görs?

  • Många låginkomsthushåll har ingen tillgång till datorer, och tillgången till bredband varierar inom EU beroende på hushållens inkomster (Eurostat 2019)
  • Drygt en av fem unga i EU har inte ens grundläggande digitala färdigheter.
  • En OECD-studie från 2018 visar att knappt 40 % av utbildarna kände sig redo att använda digital teknik i sin undervisning, men stora skillnader råder inom EU.
  • Coronakrisen har lett till att skolorna har gått över till onlineundervisning och använder digital teknik i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt.

Resultat av 2020 års offentliga samråd

  • Nästan 60 % av samrådsdeltagarna hade inte använt sig av online- eller distansundervisning före coronakrisen.
  • 95 % anser att coronakrisen innebär att det inte längre finns någon återvändo för hur teknik används inom utbildningen.
  • Samrådsdeltagarna anser att webbresurser och onlineläromedel måste bli mer relevanta, interaktiva och användarvänliga.
  • Över 60 % anser att de har förbättrat sina digitala färdigheter under krisen och över hälften vill göra mer.

Mer samarbete och utbyte inom digital utbildning på EU-nivå

EU kan spela en mer aktiv roll genom att

  • kartlägga, dela och uppgradera god praxis
  • stödja EU-länderna och utbildningssektorn med verktyg, regelverk, vägledning, fackkunskap och forskning
  • främja samarbete mellan alla aktörer.

och inrätta en europeisk digital utbildningsplattform som ska bidra till att

  • föra samman nationella och regionala initiativ och aktörer inom digital utbildning
  • stödja sektorsövergripande samarbeten och nya modeller för utbyte av digitalt utbildningsinnehåll och ta upp frågor om gemensamma standarder, driftskompatibilitet, tillgänglighet och kvalitetssäkring.

Plattformen ska fungera som en tankesmedja och stödja policyutvecklingen och det praktiska arbetet och följa utvecklingen inom digital utbildning i EU, bland annat genomförandet av den nya handlingsplanen för digital utbildning. Den ska också stödja användarstyrd innovation och deltagande i form av Hackaton om digital utbildning.

Tidigare arbete om digital utbildning

Handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027 bygger på planen för 2018–2020 där följande frågor prioriterades:

  1. Bättre använda den digitala tekniken i undervisning och lärande
  2. Utveckla digital kompetens och digitala färdigheter
  3. Förbättra utbildningen genom bättre analyser och prognoser