Back to WiFi4EU main page
WiFi4EU – Frågor och svar

1.BAKGRUND

1.1. Vad är målet med initiativet WiFi4EU?

WiFi4EU riktar sig till invånare och besökare som får gratis tillgång till trådlöst internet på offentliga platser som parker, torg, offentliga byggnader, bibliotek och vårdcentraler. EU-kommissionen kommer att dela ut checkar till utvalda kommuner, så att de kan anlita wifi-företag som installerar surfzoner på de offentliga platserna.

1.2. Vem kan delta i WiFi4EU?

Initiativet är öppet för offentliga organ från EU-länderna, Norge och Island. Den första och andra ansökningsomgången vänder sig dock bara till kommuner (eller motsvarande lokal förvaltning) och kommunsammanslutningar. Listan över dem som kan ansöka har tagits fram tillsammans med medlemsländerna: https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/wifi4eu-municipalities?lang=en.

En kommun kan bara få en check under initiativet. De kommuner som redan har fått en check kan alltså inte söka på nytt, medan kommuner som sökt men inte fått någon check kan försöka igen i senare ansökningsomgångar.

1.3. Hur mycket är WiFi4EU-checken värd?

Varje check är värd 15 000 euro.

2.REGISTRERING

2.1. Vilka kommuner och kommunsammanslutningar kan registrera sig? Hur och när kan man registrera sig?

Alla kommuner eller kommunsammanslutningar som får söka (enligt listan i fråga 1.2) måste först fylla i sina registreringsuppgifter på WiFi4EU-portalen. Det går att registrera sig när som helst på valfritt officiellt EU-språk.

Observera att kommunen måste använda ett EU Login-konto för registreringen. Läs mer om EU Login

Gå till WiFi4EU-portalens förstasida för att börja registreringen. Välj din kommun från rullgardinsmenyn. Fyll i de efterfrågade uppgifterna om kommunen (land, kommun eller kommunsammanslutning och adress).

Ange också kontaktuppgifter till den behöriga företrädaren (borgmästaren/kommunalrådet), dvs. den person som är behörig att skriva under bidragsavtalet. Obs: Vi rekommenderar att BARA borgmästaren/kommunalrådet har behörighet att skriva under bidragsavtalet och inte någon annan kommunföreträdare. Om borgmästaren/kommunalrådet ändå skulle vilja utse en annan person för att skriva under bidragsavtalet (dvs. en ”bemyndigad person”) ska den personens kontaktuppgifter också anges vid registreringen.

Observera att tillträdet till portalen alltid är kopplat till den person (och dennes mejladress) som skapade EU Login-kontot vid registreringen och som därför anges som ”kontaktperson” på portalen. Om kommunen utser en bemyndigad person som ska underteckna bidragsavtalet bör denna därför vara densamma som kontaktpersonen (med den angivna mejladressen) för att underlätta undertecknandet av avtalet.

Kommunsammanslutningar får registrera flera kommuner, men måste sedan skicka in en ansökan för varje kommun. Kommunsammanslutningar kan inte få några checkar, utan varje check delas ut till en enskild kommun.

Det är bara namnet på den registrerade kommunen som publiceras (se avsnitt 8 om dataskydd).

Vid registrering och ansökan behöver kommunerna inte bifoga någon teknisk plan eller dokumentation om hur wifi-nätverket ska installeras. Det behövs inte heller någon preliminär kostnadsbedömning (t.ex. offerter från wifi-företag).

2.2. Mitt wifi-företag vill delta. Hur och när registrerar vi oss?

Wifi-företagen uppmuntras att delta i WiFi4EU-initiativet. På WiFi4EU-portalen finns en lista med registrerade wifi-företag. Kommuner som har fått en check kan leta i listan efter lokala wifi-företag som de kan anlita för sin installation.

Gå till WiFi4EU-portalens förstasida för att börja registreringen. Lämna uppgifter om det land och regioner där företaget är verksamt och företagets kontakt- och bankuppgifter.

Wifi-företagen kan registrera sig på WiFi4EU-portalen när som helst. De måste vara registrerade på portalen om en utvald kommun anlitar dem för att installera ett wifi-nät, eftersom företagen sedan måste lämna information om den utförda installationen.

2.3. Hur kan jag ändra eller uppdatera min kommuns registreringsuppgifter på portalen?

Efter ansökan kan kommunerna inte längre ändra sina uppgifter på portalen (t.ex. om de behöver ändra uppgifterna för borgmästaren/kommunalrådet efter ett kommunalval eller en intern omorganisation).

Det går dock bra att begära en ändring via vårt webbformulär som finns på alla officiella EU-språk. Följ anvisningarna och ange de ändringar som behöver göras. Kommissionen gör ändringarna efter att ha kontrollerat de styrkande handlingarna.

3.ANSÖKAN

3.1. Min kommun vill delta. Hur och när registrerar vi oss?

Kommunerna måste först registrera sig på WiFi4EU-portalen med hjälp av ett EU-Login-konto. Det går att registrera sig och ladda upp de styrkande handlingarna när som helst (se fråga 3.2).

När ansökningsomgången har inletts kan kommunerna söka genom att klicka på ”Ansök om check” på sidan ”Min ansökan”.

3.2. Vilka handlingar krävs?

För att kunna ansöka måste kommunerna först slutföra registreringen genom att ladda upp följande styrkande handlingar:

1. Ett underskrivet och inskannat ”intyg om samtycke till ansökan” med en kopia av borgmästarens/kommunalrådets id-kort eller pass.

2. En inskannad utnämningshandling eller annan handling som visar att borgmästaren/kommunalrådet företräder kommunen.

Om borgmästaren/kommunalrådet vill bemyndiga någon annan att skriva under bidragsavtalet ska följande handlingar lämnas in senast innan avtalet undertecknas:

– Formuläret om bemyndigad person, undertecknat av borgmästaren/kommunalrådet och den bemyndigade personen.

– En kopia av den bemyndigade personens id-kort eller pass.

Intyget om samtycke och formuläret om bemyndigad person finns på alla officiella EU-språk på sidan ”Min registrering” på WiFi4EU-portalen.

Alla styrkande handlingar ska laddas upp som separata filer i lämpligt format (pdf, png eller jpg) på samma sida.

3.3. Kan vi börja arbeta med wifi-nätet nu och lösa in checken senare om min kommun blir utvald?

Enligt EU:s budgetförordning kan man inte bevilja bidrag retroaktivt till projekt som redan har avslutats. Det betyder att kommuner som slutfört en installation innan bidragsavtalet undertecknas inte kan få någon check.

4.URVAL OCH FÖRDELNING AV CHECKAR

4.1. Vem kan få en check?

Kommunerna väljs ut enligt principen ”först till kvarn” baserat på dagen och tiden för ansökan (dvs. när de trycker på ansökningsknappen på portalen och INTE dagen och tiden för registreringen). I nästa ansökningsomgång som planeras till våren 2019 kommer varje land att få minst 15 checkar. Antalet checkar per land får högst motsvara 15 procent av ansökningsomgångens budget. Du kan läsa mer i avsnitt 7 i ansökningsomgångens beskrivning.

4.2. Jag kan inte skriva under bidragsavtalet. Vad ska jag göra?

Bidragsavtalet kan i undantagsfall vara blockerat på grund av hur uppgifterna har registrerats på portalen. Om t.ex. borgmästaren/kommunalrådet har samma mejladress som kontaktpersonen går det inte att skriva under avtalet. Det går inte heller om det finns en ny borgmästare/ett nytt kommunalråd, dvs. om den nyutnämnda personens uppgifter finns i de inskickade styrkande handlingarna, men uppgifterna om den tidigare personen fortfarande ligger kvar på portalen.

I sådana och liknande fall ska kommunen fylla i det särskilda webbformuläret för att uppdatera uppgifterna på portalen. Formuläret finns på alla officiella EU-språk. Följ anvisningarna och ange de ändringar som behöver göras.

5. GENOMFÖRANDE OCH DRIFT

(se också avsnitt 9 för tekniska frågor)

5.1. Min kommun har fått en check och har undertecknat bidragsavtalet tillsammans med EU-kommissionen (Inea). Vad ska vi göra nu?

Ni ska se till att installationen är slutförd och att allt fungerar inom 18 månader efter undertecknandet av bidragsavtalet.

Först ska kommunen välja vilket wifi-företag som ska utföra arbetet. (Observera att det utvalda wifi-företaget också måste registrera sig på portalen – se fråga 2.2).

Varje kommun väljer själv vilket företag som ska installera wifi-nätet. Kommissionen/Inea kommer inte att lägga sig i avtalet mellan de båda parterna.

Kommunen väljer vilka offentliga platser som ska få trådlöst internet. Surfzonerna ska installeras i områden där det inte redan finns någon annan gratis uppkoppling.

Kommunen måste själv stå för internetabonnemang och underhåll i minst tre år efter installationen. Syftet är att invånarna och besökarna ska få tillgång till trådlöst internet av hög kvalitet helt gratis.

Kommunen ska också se till att WiFi4EU-initiativets visuella identitet tydligt framgår på de offentliga platser som erbjuder WiFi4EU-nät. Du kan läsa mer om den visuella identiteten och WiFi4EU-symbolen på Ineas webbsida om WiFi4EU.

I avsnitt 6.2 i ansökningsomgångens beskrivning hittar du mer information om de tekniska kraven för initiativet.

5.2. Vilka kostnader täcker checken?

Checken är ett engångsbelopp som ska täcka kostnaden för utrustning och installation av surfzoner som uppfyller kraven i ansökningsomgångens beskrivning och i bilaga I till bidragsavtalet som ingåtts med de utvalda kommunerna.

Utrustningen omfattar det som krävs för att installera WiFi4EU-nätet, t.ex. strömförsörjningsdon som PoE-adaptrar och PoE-brytare eller utrustning för internetanslutning (t.ex. routrar, mikrovågslänkar, elkopplare och brandväggar). Huvudsyftet med checkarna är dock åtkomstpunkterna. Det är också viktigt att respektera minsta antal åtkomstpunkter (se också fråga 9.2).

Kommunerna ska stå för uppkoppling (internetabonnemang), underhåll och drift i minst tre år.

Se också avsnitt 6 nedan för mer information om betalningar.

5.3. Vilka kostnader täcks inte av checken?

Utrustning för att utöka anslutningsnäten till WiFi4EU-platsen från en annan plats (t.ex. mikrovågslänkar) täcks inte av checken. Routern är också en del av interanslutningen som är kommunernas ansvar. De ska teckna ett internetabonnemang och stå för underhåll och drift i minst tre år. De kostnaderna täcks alltså inte av checken. Anslutningsnäten ska finnas tillgängliga där wifi-nätet har installerats eller användas på annat sätt.

5.4. Kan projektet vara mer omfattande än det som checken täcker? Går det att koppla ihop flera offentliga platser?

Kommunerna får använda checken för att delvis finansiera ett dyrare projekt. Kostnader för utrustning och installation som överstiger checkens värde omfattas i så fall av avtalet mellan wifi-företaget och kommunen.

Det går att koppla samman olika platser i ett nätverk (en infångstportal) eller flera (olika infångstportaler). Men om kostnaden för utrustning och installation överstiger checkens värde måste utgifterna täckas av kommunen eller av någon annan finansieringskälla i landet.

5.5. Kan befintliga offentliga wifi-nätverk omfattas av WiFi4EU-initiativet?

Befintliga nätverk kan omfattas om de uppfyller villkoren och de tekniska specifikationerna i bilaga I till bidragsavtalet. Syftet är att ha kvar de viktigaste aspekterna av WiFi4EU, t.ex. gratis tillgång utan diskriminerande villkor och uppfyllande av varumärkeskraven.

De befintliga nätverken kan också ingå i initiativet utan checkar. Vi arbetar på att hitta lösningar på de problem som eventuellt kan uppstå.

5.6. Vilken hastighet ska WiFi4EU-nätverken ha?

Wifi-nätverken ska ge användarna trådlöst internet av hög kvalitet. Kommunerna ska välja det abonnemang som erbjuder snabbast internet i området, men som alltid måste vara på minst 30 Mbps. Anslutningshastigheten ska vara minst lika hög som hos kommunens eget nät. I avsnitt 6.2 i ansökningsomgångens beskrivning och i bidragsavtalet (särskilt bilaga I) kan du läsa mer om de tekniska kraven för initiativet.

5.7. Vad händer om vi inte kan garantera en nedladdningshastighet på 30 Mbps?

Enligt artikel I.3 i bilaga I till bidragsavtalet ska kommunen välja det abonnemang som ger snabbast internet i området och som erbjuder en nedladdningshastighet på minst 30 Mbps. Kommunen ska också se till att anslutningshastigheten är minst lika hög som hos kommunens eget nät, om ett sådant finns. Kravet gäller alltså anslutningen och inte för varje enskild användare. Hastigheten på 30 Mbps ska nås senast 18 månader efter att bidragsavtalet undertecknades. Tillfälliga försämringar av hastigheten som beror på oförutsedda omständigheter accepteras, men kommer att övervakas och rapporteras systematiskt. En lägre hastighet ska inte vara en konsekvens av minskad anslutningshastighet. Målet är inte bara att ha gratis trådlöst internet, det ska vara snabbt och effektivt också.

5.8. Vad innebär fri tillgång?

Enligt skäl 4 i förordning (EU) 2017/1953 ska uppkopplingen vara kostnadsfri och tillhandahållas ”utan ersättning, vare sig det är genom direkt betalning eller annan typ av ersättning, t.ex. reklam och tillhandahållande av personuppgifter för kommersiella ändamål” under de första tre åren.

Reklam på infångstportalen (dvs. kommunens webbsida som nyuppkopplade användare får upp) som innebär en inkomstkälla för kommunen eller en skyldighet för slutanvändarna att köpa en produkt eller tjänst för att få tillgång till nätverket kan alltså inte betraktas som ”kostnadsfri” tillgång enligt förordningen.

5.9. Hur länge är WiFi4EU-checken giltig?

WiFi4EU-checken är giltig i 18 månader från det datum då Inea skrev under bidragsavtalet. Det betyder att kommunen har 18 månader på sig att installera WiFi4EU-nätet. Sedan löper checken ut och wifi-företag kan inte längre lösa in den.

5.10. Har WiFi4EU-nätverken några särskilda säkerhetsfunktioner?

Vissa säkerhetsfunktioner kommer att ingå i de tekniska specifikationerna för utrustningen och beskrivas i bidragsavtalet, särskilt i bilaga I. Kommunerna kommer dock att ansvara för den lokala driften av nätverken och ska därmed fastställa säkerhetsinställningarna i enlighet med EU:s och landets lagstiftning.

I inledningsfasen behöver de offentliga surfzonerna inte vara krypterade, men i den andra fasen (troligen från 2019 och framåt) kommer det att finnas en gemensam autentiseringsplattform med ytterligare säkerhetsfunktioner för slutanvändarnas uppkoppling. Plattformen kommer också att underlätta problemfri roaming mellan surfzoner i olika områden.

6. BETALNING

6.1. Hur kan checken lösas in, dvs. hur får wifi-företaget sin betalning?

För att wifi-företaget ska kunna lösa in checken på 15 000 euro från EU-kommissionen ska företaget

  1. registrera sig på WiFi4EU-portalen
  2. utses av en kommun på portalen
  3. skicka in sina bankuppgifter som ska bekräftas av kommissionen på portalen
  4. lämna in en installationsrapport (i enlighet med artikel 4 i bidragsavtalet) som ska godkännas av både kommunen och EU-kommissionen på portalen.

OBS: Även om wifi-företagen kan registrera sig på portalen kan kommunerna ännu inte anmäla på portalen vilket wifi-företag de har valt. Den funktionen är under utveckling och blir tillgänglig först i slutet av mars. Detta steg i processen bör dock inte hindra kommunerna och deras utvalda wifi-företag i deras arbete med att installera surfzonerna. En kommun kan alltså gå vidare med installationen och anmäla sitt wifi-företag senare på portalen när den funktionen blir tillgänglig.

6.2. Täcker checken även momsen?

Checken är ett engångsbelopp som ska täcka hela kostnaden för utrustningen och installationen av den.

6.3. Vad händer om installationen kostar mer än 15 000 euro?

Enligt artikel 4 i beskrivningen av ansökningsomgång WiFi4EU-2018-1 delas varje check ut i form av ett engångsbelopp på 15 000 euro. Eventuella återstående belopp kan inte täckas av checken.

6.4. Får kommunen sprida installationsuppdraget på flera wifi-företag och begära att checken delas upp på flera?

Nej. Checken täcker bara inköp av utrustning och installation av åtkomstpunkterna. Pengarna betalas ut till det wifi-företag som kommunen har anlitat för installationen. Det anlitade wifi-företaget kan dock utkontraktera eller delegera vissa uppgifter till andra företag. I så fall är det kommunens ansvar att se till att det fungerar, med tanke på att betalningen bara görs till det företag som kommunen valde från början.

7. WIFI4EU-PORTALEN

7.1. Jag kan inte logga in på WiFi4EU-portalen. Vad ska jag göra?

Om en person inte längre kommer in på WiFi4EU-portalen (dvs. saknar EU Login-uppgifter), ska kommunen fylla i det särskilda webbformuläret för att uppdatera sina uppgifter på portalen. Formuläret finns på alla officiella EU-språk. Följ anvisningarna och ange de ändringar som behöver göras.

8. DATASKYDD

8.1. Hur skyddas mina personuppgifter?

På WiFi4EU-portalen – i enlighet med EU-reglerna (särskilt förordning 45/2001) – samlar vi bara in de personuppgifter som behövs för att delta i WiFi4EU och för EU-kommissionens eller Ineas handläggning. Uppgifterna sparas inte om det inte behövs för kontroll och revision.

Kommissionen eller Inea kan komma att vidarebefordra uppgifterna till andra EU-institutioner och EU-organ, medlemsländer eller EU-avdelningar som ansvarar för kontroller eller inspektioner enligt EU-lagstiftningen (t.ex. revisionsrätten, Olaf och EU-ombudsmannen).

Läs mer i reglerna för skydd av personuppgifter på WiFi4EU-portalens förstasida.

I inledningsfasen ansvarar varje kommun och deras internetleverantör för registrering och autentisering av användarna och därmed också eventuell insamling av personuppgifter. I det här skedet måste varje surfzon uppfylla regler för skydd av personuppgifter och gällande nationella lagar och EU-lagar, särskilt förordning 45/2001.

I den andra fasen (preliminärt från 2019 och framåt) kommer det att finnas en gemensam autentiseringsplattform. På så sätt behöver användarna bara registrera sig en gång och kan sedan använda de olika WiFi4EU-surfzonerna utan att behöva ange sina uppgifter på nytt.

9. TEKNISKA FRÅGOR

9.1. Vad är ”domännamnet” enligt definitionen i artikel 4.1 i bidragsavtalet?

Domännamnet är WiFi4EU-nätverkets webbadress (URL) för infångstportalen. Observera att det är fråga om webbplatsen där infångstportalen finns och inte den webbplats som användarna omdirigeras till efter att ha loggat in. Det är kommunen som väljer domännamn.

9.2. Åtkomstpunkter

9.2.1 Vilka är de tekniska kraven på åtkomstpunkterna?

De tekniska kraven på utrustningen anges i avsnitt 6.2.2 i ansökningsomgångens beskrivning och i artikel I.2 i bilaga I till det bidragsavtal som undertecknas av kommunen och kommissionen.

Kommunen ska se till att varje åtkomstpunkt

  • stöder samtidig dualbandsanvändning (2,4–5 GHz)
  • har en stödcykel på över fem år
  • har en medeltid mellan fel (mean time between failures, MTBF) på minst fem år
  • styrs från ett särskilt och gemensamt centralt ställe för samtliga åtkomstpunkter i varje WiFi4EU-nät
  • stöder standarden IEEE 802.1x
  • uppfyller standarden IEEE 802.11ac wave I
  • stöder standarden IEEE 802.11r
  • stöder standarden IEEE 802.11k
  • stöder standarden IEEE 802.11v
  • klarar minst 50 användare samtidigt utan att kvaliteten försämras
  • har minst 2x2 Mimo
  • uppfyller standarden hotspot 2.0 (certifieringsprogrammet Passpoint från Wi-Fi Alliance).

9.2.2. Hur många åtkomstpunkter måste minst installeras inom- och utomhus?

Det minsta antalet åtkomstpunkter (som också anges i avsnitt 6.2.2 i ansökningsomgångens beskrivning och artikel I.2 i bilaga I till bidragsavtalet) är följande:

Minsta antal åtkomstpunkter utomhus

Minsta antal åtkomstpunkter inomhus

10

0

9

2

8

3

7

5

6

6

5

8

4

9

3

11

2

12

1

14

0

15

9.2.3. Kan vi minska minsta antal åtkomstpunkter (och med ett nedsatt belopp av checken)?

Nej, det går inte. Antalet åtkomstpunkter fastställs i artikel I.2 i bilaga I till bidragsavtalet. Det går inte att göra något undantag, eftersom initiativet inte tillåter delvis finansiering eller delvis uppfyllande av villkoren. Åtkomstpunkterna kan dock täcka flera områden även om de inte är fysiskt nära varandra eller sammankopplade. Dessutom kan mer än en åtkomstpunkt installeras på en bestämd plats (t.ex. för att förstärka wifi-signalen).

9.2.4. Kan vi dela upp minsta antal åtkomstpunkter mellan olika nätverk?

Om åtkomstpunkterna finns på olika fysiska platser (t.ex. ett torg och ett bibliotek) och redan är anslutna till samma infångstportal räknas det som ett enda WiFi4EU-nätverk.

Om antalet åtkomstpunkter är uppdelat och de olika grupperna är anslutna till olika infångstportaler (om syftet är att ha olika infångstportaler, t.ex. en för ett museum och en för ett bibliotek) räknas det som olika WiFi4EU-nätverk.

Kom ihåg att om man beslutar att installera olika nätverk/infångstportaler ska portalerna också underhållas, vilket kan öka resurs- och driftskostnaderna.

9.2.5 Kan man ha mer än en åtkomstpunkt på varje plats?

Ja. I bidragsavtalet finns inga begränsningar för hur åtkomstpunkterna fördelas. Kommunerna bestämmer själva hur de anser att åtkomstpunkterna bäst kan tjäna användarna.

9.2.6. Omfattas uppgraderingen av befintliga åtkomstpunkter av WiFi4EU-checken?

Ja, checken kan användas för att finansiera uppgraderingen av ett befintligt offentligt wifi-nät, under förutsättning att uppgraderingen medför att nätet uppfyller villkoren i ansökningsomgångens beskrivning.

9.3. SSID

9.3.1. Hur ska nätverket (SSID) inrättas?

Nätverksnamnet (SSID) för WiFi4EU ska ges i enlighet med bilaga I till bidragsavtalet. Namnet hänvisar till ett namn som kommunen vill ge WiFi4EU-nätverket (t.ex. kommunhuset) för att identifiera det vid kommunikationen med Inea och för att skilja det från andra nätverk.

9.3.2. Kan vi använda ett annat SSID än WiFi4EU?

Utöver WiFi4EU-SSID:et (baserat på ett öppet nätverk och en infångstportal) är det också möjligt att sända

– ett SSID för kommunens interna bruk, t.ex. för administrationen i kommunhuset eller kommunala biblioteket eller för ett projekt om smarta städer

och/eller

– ett SSID för en säker autentiseringstjänst för WiFi4EU-användarna i den första fasen av WiFi4EU (t.ex. ”WiFi4EU – Secure”).

Observera att en gemensam säker autentiseringsplattform för alla WiFi4EU-nätverk kommer att upprättas i den andra genomförandefasen (se även fråga 9.4). Ett lokalt SSID som garanterar en säker autentiseringstjänst i den första fasen (som i fallet ovan) kan därför antingen tas bort i den andra fasen eller fortsätta att sändas parallellt.

Extra SSID:n får under inga omständigheter påverka kvaliteten på den service som erbjuds allmänheten. Kommunen ska också på ett lämpligt sätt skilja sådana SSID:n från det öppna WiFi4EU-SSID:et.

Du kan läsa mer i artikel I.5 i bilaga I till bidragsavtalet.

9.4. Vem är ansvarig för autentiseringen av användarna?

I initiativets första fas är kommunerna ansvariga för att autentisera, godkänna och redovisa användarna. I den andra fasen kommer det att finnas ett gemensamt autentiseringssystem på EU-nivå. Kommunerna kommer att behöva omkonfigurera och ansluta sitt WiFi4EU-nät till systemet. Autentiseringen och redovisningen av användarna kommer även i fortsättningen att vara kommunernas ansvar. Du kan läsa mer om de två faserna i bilaga I till bidragsavtalet.

9.5. Krävs Passpoint-certifiering?

Enligt bilaga I till bidragsavtalet ska den WiFi4EU-utrustning som ska installeras med checken uppfylla standarden hotspot 2.0. Certifieringsprogrammet Passpoint krävs för att säkra att utrustningen är driftskompatibel med andra tillverkare och med det gemensamma autentiseringssystem som kommissionen kommer att erbjuda i WiFi4EU-initiativets andra fas.

9.6. Finns det en lista över utrustning som uppfyller kraven för WiFi4EU?

Här hittar du en lista över den publicerade Wi-Fi Passpoint®-utrustningen.

9.7. Har WiFi4EU-initiativet en infångstportalserver?

I artikel I.5.1 i bilaga I till bidragsavtalet finns en lista över de krav som ska uppfyllas för infångstportalen i den första fasen. I den här fasen finns det ingen centraliserad infångstportalserver. I den andra fasen kommer det att finnas en centraliserad infångstportal och utrustningen ska därför omkonfigureras. Under den här fasen kommer kommissionen att erbjuda ett säkert autentiseringssystem. Kommunerna behöver omkonfigurera sina nätverk för att kunna ansluta sig till det. Infångstportalen fortsätter dock att vara varje enskild kommuns ansvar. Se också fråga 9.4.

9.8. Hur lång tid har kommunerna på sig att välja wifi-företag?

Kommunerna har 18 månader på sig att genomföra projektet i enlighet med bidragsavtalet. Observera att det inte finns någon deadline för att välja wifi-företag inom den 18-månadersperioden. Vi rekommenderar dock att kommunerna gör sitt val så fort som möjligt för att bli klara i tid.

10. ÖVRIGT

10.1. Vad är WiFi4EU-forumet? Hur gör jag för att gå med?

I WiFi4EU-initiativets forum kan kommuner och wifi-företag utbyta information om initiativet.

Genom bloggar, diskussionsgrupper och nyhets- och informationsutbyte ska forumet främja en dialog och ge deltagarna möjlighet att utbyta goda lösningar och erfarenheter. Tanken är också att bredda kommunikationen om WiFi4EU.

Vi rekommenderar dig varmt att gå med i forumet.

10.2. Hur påverkas de brittiska ansökningarna av brexit?

Tänk på att alla ansökningsvillkor i ansökningsomgångens beskrivning ska vara uppfyllda även efter ansökningsdatumet, dvs. under utvärderingen, urvalet och fördelningen av checkar, samt under hela bidragsperioden. Om Storbritannien lämnar EU under bidragsperioden utan att ingå ett avtal med EU som garanterar att brittiska sökande fortsätter att vara bidragsberättigade, kommer kommunernas ändrade rättsliga ställning att leda till att de inte kan få någon WiFi4EU-check. De brittiska kommuner som redan har fått en check före den 29 mars 2019 kommer inte längre att få något EU-bidrag (men om de har installerat WiFi4EU-nätverket före detta datum kan de om möjligt fortsätta att delta) eller kommer att tvingas lämna projektet i enlighet med artikel II.16.3.1 a i bidragsavtalet (ändring av mottagarens rättsliga ställning).

#Wifi4EU on Twitter