Klimat

En europeisk klimatlag

Kommissionens förslag till EU:s första klimatlag ska skriva in målen för den europeiska gröna given i lagen så att vår ekonomier och samhällen kan bli klimatneutrala till 2050.

EU-ländernas samlade nettoutsläpp av växthusgaser ska bli noll genom minskade utsläpp, investeringar i miljövänlig teknik och insatser för naturskydd.

Klimatlagen ska se till att all EU-politik bidrar till målet och att alla sektorer i ekonomin och samhället tar sitt ansvar.

Mål

  • Staka ut riktningen på väg mot målet om klimatneutralitet till 2050 med hjälp av alla politikområden på ett kostnadseffektivt och socialt rättvist sätt
  • Skapa ett system för att mäta resultaten och vid behov vidta ytterligare åtgärder
  • Skapa förutsägbarhet för investerare och andra ekonomiska aktörer
  • Se till att omställningen till klimatneutralitet är oåterkallelig

Viktiga inslag

Med klimatlagen föreslår EU-kommissionen ett rättsligt bindande mål om nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050. EU-institutionerna och medlemsländerna måste vidta nödvändiga åtgärder på respektive nivåer för att nå målet, samtidigt som de tar hänsyn till vikten av att främja rättvisa och solidaritet mellan länderna.

Klimatlagen innehåller åtgärder för att följa resultaten och justera vårt agerande därefter, baserat på befintliga system som styrningsprocessen för medlemsländernas nationella energi- och klimatplaner, regelbundna rapporter från Europeiska miljöbyrån och de senaste vetenskapliga rönen om klimatförändringarna och deras effekter.

Framstegen ska ses över vart femte år, i linje med den globala översynen inom Parisavtalet.

Klimatlagen beskriver också de nödvändiga stegen för att nå 2050-målet:

  • På grundval av en omfattande konsekvensbedömning ska EU-kommissionen föreslå ett nytt EU-mål för minskade växthusgasutsläpp fram till 2030. Den här delen av klimatlagen kan komma att ändras när konsekvensbedömningen har slutförts.
  • Senast i juni 2021 ska EU-kommissionen se över alla relevanta politiska instrument och om så krävs föreslå ändringar för att nå de nya utsläppsminskningarna för 2030.
  • EU-kommissionen föreslår att man fastställer en EU-omfattande utvecklingsbana för minskning av växthusgasutsläppen under perioden 2030–2050 för att mäta resultaten och skapa förutsägbarhet för myndigheter, företag och enskilda.
  • Senast i september 2023 och vart femte år därefter ska kommissionen bedöma hur väl EU:s och ländernas åtgärder stämmer överens med klimatneutralitetsmålet och utvecklingsbanan för 2030–2050.
  • Kommissionen får befogenhet att utfärda rekommendationer till medlemsländer vars åtgärder inte är förenliga med klimatneutralitetsmålet, och de berörda länderna måste ta hänsyn till rekommendationerna eller förklara varför de inte gör det.
  • Medlemsländerna måste också utarbeta och genomföra anpassningsstrategier för att bli mindre sårbara för klimatförändringarnas effekter och bättre kunna stå emot dem.

Vad händer nu?

Lagförslaget ligger nu hos Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén för behandling inom det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

Synpunkter från intressenterna

Efter omfattande analyser och samråd med intressenterna publicerade kommissionen sin strategiska vision för ett klimatneutralt EU i november 2018. Därefter följde en debatt i hela EU.

En offentlig högnivåkonferens anordnades den 28 januari 2020 som en ytterligare möjlighet till en öppen och offentlig debatt med intressenterna om klimatlagen innan förslaget skulle färdigställas och antas.

Allmänheten har också haft möjlighet att lämna synpunkter på färdplanen om lagförslaget och nästan 1 000 bidrag kom in.

Dokument