Europeiska byrån för bedrägeribekämpning

Rättslig grund

Rättslig grund

Den rättsliga grunden för bedrägeribekämpningen är artikel 325 i EUF-fördraget (som ersätter artikel 280 i EG-fördraget).

1. Inrättandet av Olaf

Ändringar:

2. Olafs uppgift och utredningar

Följande förordningar och avtal fastställer Olafs främsta uppgifter och befogenheter i det administrativa utredningsarbetet. Olaf gör utredningar om EU:s ekonomiska intressen i medlemsländerna och utredningar av personal vid EU:s institutioner.

3. Kontroller på plats i medlemsländerna

4. Sektoriell EU-lagstiftning

 Följande förordningar innehåller bestämmelser om hur man förebygger och spårar oegentligheter:

5. Anmälningar om oegentligheter och återvinning av felaktigt använda medel

Finansiering av jordbrukspolitiken:

Strukturfonderna, sammanhållningsfonden och havs- och fiskerifonden:

Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt:

Fonderna för inrikes frågor:

6. Harmonisering av EU:s straffrätt

Konventioner om harmoniseringen av EU:s straffrätt

1) Första protokollet
2) Andra protokollet och dess förklarande rapport
3) Protokoll om EU-domstolens behörighet

Kommissionens rapporter om medlemsländernas genomförande av EU-konventionen av den 26 juli 1995 och tillhörande protokoll:

a) 2004 års rapport och bilaga
b) 2008 års rapport och bilaga

Obs: För alla medlemsländer utom Storbritannien och Danmark kommer PIF-konventionen att ersättas av PIF-direktivet (se nedan). PIF-konventionen kommer endast att gälla för Storbritannien och Danmark. PIF-direktivet ska ha genomförts senast i juli 2019.

Direktivet mot bedrägeri som riktar sig mot EU:s finansiella intressen (”PIF-direktivet”)

De medlemsländer som är bundna av direktivet (alla utom Storbritannien och Danmark) ska ha införlivat det i sin nationella lagstiftning senast i juli 2019. Därefter ersätter direktivet PIF-konventionen och dess protokoll för alla medlemsländer utom Storbritannien och Danmark, där PIF-konventionen fortsätter att gälla.

7. Samarbetsrutiner

8. Avtal med länder utanför EU

Avtal med länder utanför EU om ömsesidigt administrativt bistånd på tullområdet

9. Tullåtgärder för att bekämpa bedrägeri med förmånstullar

Tullförmåner för varor kan upphävas enligt bedrägeribekämpningsklausuler om

  • det förekommit omfattande bedrägerier eller allvarliga oegentligheter
  • samarbetet mellan de berörda parterna inte är tillräckligt effektivt för att förhindra brott mot tullagstiftningen.

Bedrägeribekämpningsklausulerna ska motverka olaglig handel genom att förhindra missbruk av tullförmåner. Klausulerna stöder lagliga handlare genom att få bort illojal konkurrens.

EU ger tullförmåner till länder utanför EU på villkor att förmånerna kombineras med lämpliga åtgärder för bedrägeribekämpning. Den här principen fastställs i strategidokument som antagits av kommissionen, rådet, Europaparlamentet och Europeiska revisionsrätten.

Det finns följaktligen bedrägeribekämpningsklausuler i flera instrument:

  • Alla autonoma ordningar, t.ex. det allmänna preferenssystemet som omfattar cirka 76 länder (2018).
  • Konventionella förmånsordningar, dvs. frihandelsavtal eller avtal om ekonomiskt partnerskap som omfattar ytterligare drygt 45 länder.

Bedrägeribekämpningsklausulerna kan ha olika namn, t.ex.

  • särskilda bestämmelser om administrativt samarbete (frihandelsavtal med Colombia, Peru och Ecuador och – i väntan på ikraftträdande – Mexiko)
  • tillämpning av förmånsbehandling (Chile)
  • bristande administrativt samarbete (Montenegro)
  • särskilda åtgärder för förvaltningen av förmånsbehandling (Vietnam och – i väntan på ikraftträdande – Japan).

Lista över bedrägeribekämpningsklausuler

10. Rättspraxis

Avgöranden från EU-domstolen som berör Olaf