Europeiska byrån för bedrägeribekämpning

Bakgrund

Bakgrund

Europeiska bedrägeribyrån kallas också för Olaf efter sitt franska namn Office de lutte anti-fraude.

 

2018
 
Ville Itälä utnämns till generaldirektör för Olaf.
 

2015

Generaldirektoratet för ekonomi och finans tar över skyddet av euron från Olaf till följd av Juncker-kommissionens omorganisation.

2013

Den 1 oktober träder förordning nr 883/2013 om Olafs utredningar i kraft. Det leder till en betydande förändring av Olafs arbete och relationerna med olika samarbetspartner. I förordningen fastställer man de berörda personernas rättigheter. Man inför också årliga överläggningar mellan Olaf och EU-institutionerna och ett krav på att alla EU-länder ska utse en sambandscentral för bedrägeribekämpning.

Olaf utfärdar riktlinjer för utredningsförfaranden. Det rör sig om interna regler som ska tillämpas av all personal vid Olaf för att se till att utredningarna görs på ett enhetligt och konsekvent sätt.

2012

Den 1 februari 2012 ändras Olafs interna organisation och utredningsförfaranden för att stärka utredningsarbetet och Olafs bidrag till politiken för bedrägeribekämpning.

2011

EU-kommissionen antar en ny strategi för att bättre förebygga och upptäcka bedrägerier. Man vill också stärka utredningarna, återvinningen och de avskräckande åtgärderna.

Giovanni Kessler utnämns till generaldirektör för Olaf.

2010

Olaf inför ett nytt webbverktyg, anmälningssystemet för bedrägerier, där allmänheten kan lämna upplysningar om misstänkta fall av korruption och bedrägerier.

2006

År 2006 är för första gången antalet utredningar som Olaf driver på eget initiativ lika många som antalet ärenden där Olaf hjälper myndigheterna i EU-länderna.

Olaf gör en stor omorganisation för att stärka sina operativa insatser, kommunikationsarbetet och ledningen.

2004

Herkulesprogrammet inrättas för att främja verksamhet som skyddar EU:s finansiella intressen.

2000

Franz-Hermann Brüner utnämns till Olafs första generaldirektör.

1999

Efter händelserna som ledde fram till Santer-kommissionens avgång kommer förslag om ett nytt organ för bedrägeribekämpning med större befogenheter. Förslagen leder till att

  • Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) inrättas med ett oberoende utredande uppdrag (beslut 1999/352)
  • det antas allmänna bestämmelser för Olafs utredningar – förordning nr 1073/1999  

1995

Uclaf tillåts starta utredningar på eget initiativ, på grundval av information från olika källor. Kommissionens avdelningar uppmanas att informera Uclaf om misstänkta bedrägerier inom sina respektive ansvarsområden.

1993

Uclafs befogenheter ökar successivt som en följd av Europaparlamentets rekommendationer.

1988

Arbetsgruppen för samordning av bedrägeribekämpning (Uclaf) inrättas som en del av EU-kommissionens generalsekretariat. Uclaf arbetar med nationella myndigheter för bedrägeribekämpning och bidrar med samordning och stöd för att bekämpa organiserade bedrägerier över gränserna.