Jordbruk och landsbygdsutveckling

Erfarenheter från det första året med förgröningskrav i systemet för direktstöd (den gemensamma jordbrukspolitiken)

Erfarenheter från det första året med förgröningskrav i systemet för direktstöd (den gemensamma jordbrukspolitiken)

Samråd
Erfarenheter från det första året med förgröningskrav i systemet för direktstöd (den gemensamma jordbrukspolitiken)

 

Politikområde – Jordbruk

I samband med reformen av EU:s jordbrukspolitik år 2013 infördes vissa ”förgröningskrav” (miljöanpassningskrav) för jordbrukare. Kommissionen höll ett samråd mellan den 15 december och den 8 mars 2016 för att få in synpunkter på hur de nya reglerna fungerat under 2015, dvs. det första år som de tillämpades. Samrådet ingår i kommissionens arbete med att förenkla EU-reglerna.

Samrådet bidrog också till ett arbetsdokument från kommissionen om miljöanpassningen under 2015. I bilaga 5 till arbetsdokumentet finns en kort sammanfattning av svaren på samrådet.

 

Målgrupper

Syftet var att få in synpunkter från jordbrukare, medlemsländernas myndigheter, icke-statliga organisationer på EU-nivå och nationell nivå, akademiker, forskare och allmänheten.

Samrådet var omfattande och detaljerat och vände sig därför främst till personer med yrkeserfarenhet på området och andra berörda personer med konkret erfarenhet eller fördjupade kunskaper om miljöanpassning.

 

Resultatet av samrådet och kommande etapper

Svar och personuppgifter har lagts ut på nätet, om de svarande inte har motsatt dig detta (genom att klicka på en ruta i frågeformuläret) för att det skulle skada deras legitima intressen.

I så fall har vi publicerat bidraget anonymt. Andra bidrag har inte publicerats alls, men vi har beaktat innehållet.

 

 

Läs svaren

Kommissionen förbinder sig att publicera alla svar på samråden. För att skilja mellan svar från organisationer som finns registrerade i EU:s öppenhetsregister och svar från andra organisationer (i enlighet med kommissionens meddelande av den 21 mars 2007) ska svaren fördelas på minst följande kategorier:

 

 

Samrådets syfte

Vi ville samla erfarenheter av de miljöanpassningskrav för direktstöd som föreskrivs i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 639/2014 och kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 641/2014.

Vi var särskilt intresserade av att få in synpunkter på hur det gick att uppfylla kraven, om alla jordbrukare i EU har samma konkurrensvillkor, hur produktionspotentialen har påverkats och hur man kan förenkla reglerna och minska den administrativa bördan. Dessutom hoppades vi få in förstahandsinformation om miljöanpassningskravens effekter.

Svaren kommer bland annat att ligga till grund för kommissionens bedömning av hur man kan minska jordbrukarnas och myndigheternas administrativa börda när de ska uppfylla kraven i förordningarna. Vi ska också titta på om kraven överlappar varandra eller är inkonsekventa och om de kan ändras utan att det påverkar miljömålen och möjligheten till en sund ekonomisk förvaltning av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Samrådet följde på kommissionens förklaring den 2 april 2014, som gjordes när med delegerade förordningen (EU) nr 639/2014 antogs. Det ska ses som ett led i förenklingen av den gemensamma jordbrukspolitiken (se nedan).

 

Bakgrund

Jordbrukare som är berättigade till stöd inom ordningen för grundstöd eller systemet för enhetlig arealersättning ska på alla sina stödberättigande arealer använda jordbruksmetoder som har en gynnsam inverkan på klimatet och miljön. Vissa metoder är mer långtgående än vad som krävs enligt tvärvillkoren, t.ex. diversifiering av grödor, bevarande av permanent gräsmark och avsättning av minst 5 % av jordbruksmarken för sådant som gynnar miljön (så kallade ekologiska fokusarealer, EFA). 2015 var det första året då jordbrukarna skulle uppfylla miljöanpassningskraven.

De grundläggande miljöanpassningskraven fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013. Kraven kan skilja sig åt beroende på regionernas förutsättningar och vilken typ av jordbruk och jordbruksmark det är fråga om. Förordningen innehåller en förteckning över olika EFA-typer (t.ex. landskapselement och buffertområden), men det är EU-ländernas myndigheter som bestämmer vilka typer som jordbrukarna i landet får välja på.

Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 639/2014 och genomförandeförordning (EU) nr 641/2014 innehåller tekniska parametrar och genomförandebestämmelser. Här finns bland annat kriterier och krav för olika EFA-typer (t.ex. produktionsmetoder, begränsningar av dimensioner och tidsfrister), underkategorier till de olika EFA-typerna i form av landskapselement (t.ex. dammar och häckar), regler om när de nationella myndigheterna får kräva eller tillåta att jordbrukarna har gemensamma EFA (regional och kollektiv tillämpning), hur grödornas andel ska beräknas vid diversifiering av grödorna samt regler för hur myndigheterna ska beräkna andelen permanent gräsmark och för vilka åtgärder som ska vidtas om andelen blir lägre än den godtagbara nivån. Vissa krav, särskilt för EFA-typer som avser begränsning av insatsvarorna, får fastställas av EU-ländernas myndigheter enligt deras prioriteringar och de särskilda omständigheter som råder.

I sammanfattningen av EU-ländernas val inom systemet för direktstöd för 2015 kan du se vilka EFA-typer som medlemsländerna valt.

I samband med antagandet av den delegerade förordningen (EU) nr 639/2014 utfärdade kommissionen en förklaring där man lovade att utvärdera det första årets erfarenheter av miljöanpassningskraven, särskilt i fråga om administrativ börda, förenkling av förfarandena, lika villkor och produktionspotential. En förenklad gemensam jordbrukspolitik är en viktig politisk prioritering enligt jordbrukskommissionär Phil Hogan. Förenklingsarbetet ska tillgodose jordbrukarnas och andra berörda parters behov, minska myndigheternas administrativa börda och bidra till en sund ekonomisk förvaltning av den gemensamma jordbrukspolitiken. Det är ett fortlöpande arbete.

 

 

Så lämnades bidragen

De svarande fyllde i ett webbformulär. Det gjorde det lättare att behandla och analysera svaren och garanterade en rättvis och öppen samrådsprocess.

Vissa frågor var obligatoriska, medan andra var valfria. Vi uppskattade konkreta exempel.

Deltagarna uppmanades att om möjligt svara på kommissionens arbetsspråk (helst engelska) för att vi snabbare skulle kunna översätta och bearbeta svaren.

 

Villkor för organisationer

Organisationer som deltog i samrådet uppmanades att registrera sig i EU:s öppenhetsregister och ta del av dess uppförandekod.

  • Registrerade organisationer ombads att i frågeformuläret ange organisationens namn, adress och id-nummer i öppenhetsregistret. Svaret ansågs då uttrycka organisationens synpunkter.
  • Svar från organisationer som inte är registrerade publicerades som enskilda bidrag.

 

Kontakt

Ansvarig avdelning: Generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling

Postadress:

Europeiska kommissionen
Generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling
Enhet AGRI.D2 – Förgröning, tvärvillkor och Posei
Rue de la Loi 130
1049 Bryssel
Belgien

E-post: agri-greening@ec.europa.eu

 

Skydd av personuppgifter

Läs det rättsliga meddelandet om skydd av personuppgifter.

 

Skydd av personuppgifter

Läs i meddelandet om skydd av personuppgifter hur vi hanterar dina svar och personuppgifter.