Gå direkt till innehållet
Agriculture and rural development

Översikt över EU:s gemensamma jordbrukspolitik

EU:s jordbrukspolitik stöder jordbrukarna och tryggar livsmedelsförsörjningen i EU.

Bönder, din röst spelar roll.

Gå med i undersökningen om förenkling för att dela med dig av dina viktigaste källor till oro.

Syftet med EU:s jordbrukspolitik

Den gemensamma jordbrukspolitiken tillkom 1962 och är ett partnerskap mellan jordbruket och samhället, och mellan EU och jordbrukarna. Dess syfte är att

  • stödja jordbrukarna och förbättra jordbrukets produktivitet för att säkra tillgången på livsmedel till rimliga priser
  • se till att EU:s jordbrukare kan försörja sig
  • bidra till en hållbar förvaltning av naturresurser och kampen mot klimatförändringarna
  • bevara landsbygden och landskapet i EU
  • hålla landsbygden levande genom att främja jobb i jordbruket, den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin och andra närliggande näringar.

EU:s jordbrukspolitik är gemensam för alla medlemsländer. Den förvaltas och finansieras genom EU:s budget.

Den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027

Genom åren har politiken utvecklats för att anpassas till nya ekonomiska förutsättningar, tillgodose allmänhetens krav och konsolidera det europeiska jordbruket inför framtiden.

Den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 trädde i kraft den 1 januari 2023. Stöd till jordbrukare och andra aktörer på landsbygden i de 27 EU-länderna grundar sig på reglerna för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 och de val som beskrivs i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken (de strategiska planerna) som kommissionen godkänt. Syftet med planerna är att på ett betydande sätt bidra till den europeiska gröna given, från jord till bord-strategin och strategin för biologisk mångfald.

24 FEBRUARI 2022
Factsheet – a greener and fairer CAP
English
(1.95 MB - PDF)
Ladda ner

EU:s jordbrukspolitik i praktiken

Jordbruket skiljer sig från de flesta andra näringar på flera punkter:

  • Trots att livsmedelsproduktionen är så viktig tjänar jordbrukarna cirka 40 procent mindre än andra.
  • Jordbruket är mer beroende av väder och klimat än många andra näringar.
  • Det går inte att tillgodose en ändrad efterfrågan på en gång – att odla mer vete eller producera mer mjölk tar helt enkelt tid.

Jordbrukarna ska både vara kostnadseffektiva, arbeta på ett hållbart och miljövänligt sätt och sköta och vårda marken och den biologiska mångfalden.

Osäkerhetsfaktorerna och miljöpåverkan motiverar att den offentliga sektorn har sådan stor betydelse för EU:s jordbrukare. Jordbrukspolitiken omfattar

  • inkomststöd genom direktstöd som sörjer för stabila inkomster och ersätter jordbrukarna för att de tar miljöhänsyn och ger oss andra kollektiva nyttigheter som inte går att sälja på marknaden, t.ex. att bevara landskapet
  • marknadsåtgärder för att hantera svåra marknadsförhållanden, till exempel en plötsligt minskad efterfrågan på grund av hälsolarm, eller prissänkningar till följd av ett tillfälligt överskott på marknaden
  • insatser för landsbygdsutveckling tillsammans med nationella och regionala program för att tillgodose landsbygdens särskilda behov och utmaningar.

Finansiering

Nivån på jordbruksstödet från EU:s totala budget återspeglar de många variabler som man måste beakta för att kontinuerligt trygga tillgången på livsmedel av hög kvalitet, bland annat genom inkomststöd till jordbrukarna, klimatåtgärder och insatser för en levande landsbygd.

EU:s jordbrukspolitik finansieras genom två fonder som ingår i EU-budgeten:

Utbetalningarna sköter de enskilda EU-länderna själva på nationell nivå. Information om stödmottagare publiceras av varje land i enlighet med EU:s öppenhetsregler.

Läs mer

Finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken

EU:s årliga budget – livscykel och anslag

EU:s budget

Fördelarna med EU:s jordbrukspolitik

Syftet med EU:s jordbrukspolitik är att ge jordbrukarna förutsättningar att bidra till samhället.

Livsmedelsproduktion

  • Det finns omkring 10 miljoner gårdar i EU och 17 miljoner människor arbetar inom jordbruket. De levererar ett imponerande utbud och stora mängder säkra produkter av hög kvalitet till rimliga priser.
  • EU är känt världen över för sin mat och sina mattraditioner och är en av världens ledande producenter och nettoexportörer av jordbruksbaserade livsmedel. Tack vare de unika jordbruksresurserna kan och bör EU spela en nyckelroll för att trygga livsmedelsförsörjningen även i övriga världen.

Landsbygdsutveckling

  • Många jobb på landsbygden är kopplade till jordbruket och landsbygdens värdefulla naturresurser. Jordbrukarna behöver maskiner, byggnader, bränsle, gödselmedel och veterinärvård i de tidiga produktionsleden.
  • Andra är sysselsatta i senare led, till exempel med beredning, bearbetning, förpackning, lagring, transport och återförsäljning av livsmedel. Jordbruket och livsmedelsbranschen sysselsätter nästan 40 miljoner människor i EU.
  • För att jordbrukarna och alla näringarna ska kunna arbeta effektivt och vara moderna och produktiva, måste det vara lätt att hitta aktuell information om jordbruksfrågor, produktionsmetoder och marknadsutveckling. Under 2014–2020 inriktades EU:s jordbrukspolitik på att ge cirka 18 miljoner invånare på landsbygden höghastighetsteknik och bättre internettjänster och infrastruktur. Det motsvarar 6,4 procent av EU:s landsbygdsbefolkning.

Miljövänligt jordbruk

  • Jordbrukarna står inför en dubbel utmaning – att producera livsmedel och samtidigt skydda naturen och bevara den biologiska mångfalden. Ett miljövänligt jordbruk, som använder naturens resurser med omsorg, är grunden för vår livsmedelsproduktion och livskvalitet – både nu och i framtiden.

Viktiga aktörer

EU-kommissionen rådfrågar regelbundet grupper för civil dialog och jordbrukskommittéer för att utforma jordbrukslagar och jordbruksinsatser på bästa sätt. Expertgrupper bistår kommissionen i olika frågor, t.ex. arbetsgruppen för jordbruksmarknader när det gäller illojala handelsmetoder.

Kommissionen gör konsekvensbedömningar när den planerar, bereder och föreslår ny EU-lagstiftning för att avgöra om det behövs EU-initiativ och vad möjliga lösningar kan leda till. Konsekvensbedömningarna är en viktig del av EU:s agenda för bättre lagstiftning. Konsekvensbedömningar för jordbruket och landsbygdsutvecklingen gjordes 2003 (halvtidsöversyn), 2008 (hälsokontroll – SEC(2008) 1885), 2011 (den gemensamma jordbrukspolitiken mot 2020 – SEC(2011) 1153 final) och 2018 (stöd till strategiska planer efter 2020 – SWD(2018) 301 final).

Även EU:s revisionsrätt spelar en viktig roll när det gäller att kontrollera jordbruksutgifterna.

Kommissionen genomför regelbundna opinionsmätningar – de så kallade Eurobarometerundersökningarna – om människors syn på jordbruket och jordbrukspolitiken i alla EU-länder. Dessa undersökningar ger värdefull information om människors medvetenhet om bland annat jordbruksstödet, jordbrukspolitikens resultat och betydelse och kvalitets- och miljöfrågor.

Utvärdering av EU:s jordbrukspolitik

Utvärdering av EU:s jordbrukspolitik 2023–2027

I enlighet med kraven på insyn och övervakning har kommissionen skapat ett onlineverktyg för att presentera de nationella mål som varje EU-land fastställt i sin strategiska plan. 

I jordbrukslagstiftningen ingår 44 resultatindikatorer som är kopplade till specifika mål. Alla de 44 målen behöver inte finnas med i varje strategisk plan. Målen tar hänsyn till behoven och de planerade åtgärderna på nationell nivå. 

Utvärdering av EU:s jordbrukspolitik 2014–2020

Kommissionen gör en bedömning av EU:s jordbrukspolitik genom den gemensamma övervaknings- och utvärderingsramen.

Syftet är att visa vad man har uppnått med jordbrukspolitiken 2014–2020 och att göra den effektivare med hjälp av indikatorer.

EU:s jordbrukspolitik är förankrad i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 regleras i tre förordningar som gäller från och med den 1 januari 2023:

  • Förordning (EU) 2021/2116 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken (ersätter förordning (EU) nr 1306/2013).
  • Förordning (EU) 2021/2115 om regler om stöd för EU-ländernas strategiska planer (ersätter förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013).
  • Förordning (EU) 2021/2117 om ändring av förordning (EU) nr 1308/2013 om en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter, förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter, förordning (EU) nr 251/2014 om geografiska beteckningar för aromatiserade vinprodukter och förordning (EU) nr 228/2013 om åtgärder inom jordbruket till förmån för EU:s yttersta randområden.

De olika aspekterna av den gemensamma jordbrukspolitiken 2014–2020 regleras i fyra EU-förordningar:

Under perioden 2021–2022 gällde en övergångsförordning (förordning (EU) 2020/2220) om villkoren för stöd från Europeiska garantifonden för jordbruket och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, som ändrade och förlängde de tidigare förordningarna. Den gällde fram till dess att den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 trädde i kraft.

EU:s jordbrukspolitik förvaltas av kommissionens generaldirektorat för jordbruk och landsbygdsutveckling, som kan anta delegerade akter och genomförandeakter för att verkställa politiken.

Läs mer

Register över gällande EU-lagstiftning

EU:s lagstiftningsprocess

Tidslinje

  1. 2023

    The CAP Strategic Plans are being implemented in all EU countries since 1 January 2023.

  2. 2022
    Celebrating 60 years of the CAP

    The history of the CAP from its origin 60 years ago to the policy we have now can be discovered in the factsheet that talks about the CAP since 1962.

  3. 2021-22

    During these years, a transitional regulation is in force. The regulation extends most of the CAP rules that were in place during the 2014-20 period, while also ensuring a smooth transition to the future framework of the CAP Strategic Plans.

  4. 2021

    After extensive negotiations, the European Parliament, the Council of the EU and the European Commission agree on further reform of the CAP. This provisional political agreement paves the way for the formal approval of the necessary legislation by the European Parliament and the Council in the autumn of 2021.

  5. 2013

    The CAP is reformed to strengthen the competitiveness of the sector, promote sustainable farming and innovation, support jobs and growth in rural areas and to move financial assistance towards the productive use of land. The reformed CAP is in place for the 2014-20 programming period.

  6. 2003

    The CAP provides income support. A new CAP reform cuts the link between subsidies and production. Farmers now receive an income support, on condition that they look after the farmland and fulfil food safety, environmental, animal health and welfare standards.

  7. 1992

    The CAP shifts from market support to producer support. Price support is scaled down and replaced with direct payments to farmers. They are encouraged to be more environmentally friendly.

    The reform coincides with the 1992 Rio Earth Summit, which launches the principle of sustainable development.

  8. 1984

    Farms become so productive that they grow more food than needed. Several measures are introduced to bring production levels closer to what the market needs.

  9. 1962

    The common agricultural policy is born. The CAP is conceived as a common policy, with the objectives of providing affordable food for EU citizens and a fair standard of living for farmers.

Dokument

6 APRIL 2022
Feeding Europe: 60 years of common agricultural policy
English
(10.4 MB - PDF)
Ladda ner
17 MAJ 2019
CAP separating fact from fiction
English
(543.98 KB - PDF)
Ladda ner
7 AUGUSTI 2018
Impact assessment: mid-term review of the common agricultural policy – February 2003
English
(949.94 KB - PDF)
Ladda ner

Evenemang