Sökväg

Navigering

EU-myter

Det sprids en hel del rykten om vad EU beslutat, vad som kräver av medlemsländerna och hur EU:s olika lagar ska tolkas. Dessa myter varierar mellan medlemsländerna. I Sverige tenderar EU-myterna att handla om övernitisk byråkrati eller beslut som inte fattats av EU. Vi har sammanställt några av dem och förklarar här sanningen bakom påståendena.

EU förbjuder lakritspipor

EU-kommissionen har aldrig föreslagit ett förbud mot lakritspipor. Men när kommissionens förslag om nya lagar kring tobaksprodukter hamnade på Europaparlamentets bord, föreslog några parlamentariker att ett förbud mot lakritspipor skulle läggas till förslaget. Men det röstades ner och det är fortfarande tillåtet att i lugn och ro njuta av en god lakritspipa efter en välsmakande middag eller för den delen vid vilket tillfälle som helst på dagen.

EU förbjuder julmust

Nej, EU har inga tankar på att förbjuda julmusten. Det finns EU-regler som rör drycker som är gjorda på malt och de får inte innehålla färgämnen. Men julmust innehåller endast en lite del maltextrakt och regleras därför inte av denna lagstiftning. Vi kan med andra fortsätta att dricka vår jul- och påskmust när helst andan faller på.

EU förbjuder ostkakan

Nej, det stämmer inte. Diskussion har handlat om opastöriserad mjölk som ibland ingår som en ingrediens i ostkaka. Det stämmer visserligen att det finns en gemensam EU-lagstiftning för hanteringen av opastöriserad mjölk. Men det är medlemsländerna som i slutändan bestämmer vilka livsmedel som får innehålla sådan mjölk. Exempelvis tillåter flera länder opastöriserad mjölk i tillverkningen av ostar. Det är alltså upptill svenska myndigheter att bestämma om man i framtiden ska få sälja ostkaka som innehåller opastöriserad mjölk.

Inget stopp för bullar till kyrkkaffet

Sommaren 2006 kom rapporter om att nya EU-regler skulle stoppa kyrkor från att servera bullar till kaffet. Lite senare skrevs det också att många förskolor och äldreboenden skulle tvingas stänga sina kök. Helt fel var det i båda fallen.

Inga EU-regler om lekplatser

I media har det ibland framställts som att EU tvingar Sverige att bygga om eller riva alla lekplatser. Så är inte fallet. Det finns till exempel standarder för lekplatser, cykelhjälmar och flytvästar. Säkerhetsstandarder för lekplatser har utarbetats av Byggstandardiseringskommittén, Kommunförbundet och Konsumentverket i Sverige tillsammans med deras kollegor runt om i Europa, inte av några EU-byråkrater. För lekplatser reglerar standarderna för gungor till exempel sånt som fallhöjd, underlag, säkerhetsavstånd och upphängningsanordningar. Syftet är att lekplatser ska vara säkra för barn att leka i så att ingen kan skada sig. Standarderna är inte tvingande och gäller inte retroaktivt. Brister i säkerhet kan dock leda till skadeståndsansvar och ansvaret ligger hos den som anlagt och sköter lekplatsen.

Surströmming inte förbjudet inom EU

Den svenska specialiteten, surströmmingen, är ett kärt ämne för EU-myter. Norrlandsförbundet gick till och med ut och manade till civil olydnad mot en förhatlig EU-regel som påstods förbjuda tillverkning av surströmming. Det var dock inte sant. EU har ett direktiv om hygienkrav för produktion och marknadsföring av fiskprodukter. Men den svenska surströmmingen kan fortsätta att produceras på traditionellt sätt. Den fanns även en diskussion om att surströmming kan komma att förbjudas i Sverige på grund av den höga dioxinhalten i fisken. Sverige fick nämligen år 2006 ett undantag för att producera och sälja surströmming till svenska konsumenter fram till årsskiftet 2011, trots att fiskarna innehåller för höga halter dioxin enligt EU:s bestämmelser. Detta gäller även för lax, strömming och öring från Östersjön. Sverige har fått undantaget förlängt med hänvisning till att surströmming är en del av den svenska mattraditionen och att den fiskas på platser där det finns få företag och arbetstillfällen.

EU tvingar inte bönder att förstöra svalbon i ladorna

Det finns ett direktiv från EU som reglerar boskapsuppfödning. I det direktivet står det att "fjäderfä" inte får förekomma i samma lada som boskap. Regeln finns av hygieniska skäl. Men med "fjäderfä" menas till exempel höns och kalkoner, inte svalor som har bosatt sig under ladans takpannor.

Böjda gurkor inte förbjudna inom EU

EU har regler som delar in gurkorna i olika klasser. En gurkodlare ska kunna sortera gurkorna på samma sätt oavsett i vilket land gurkorna ska säljas i. På så sätt vet konsumenten också vilken kvalitet en gurka har när den säljs under en viss beteckning. Det vore opraktiskt om odlaren hade 28 olika sätt att klassificera gurkor på. Därför finns det en gemensam klassificering. Ju rakare gurkor desto fler får plats i kartongen. Gurkor som är väldigt böjda är därför inte med i någon av de fyra klasserna. Men det innebär inte att de är förbjudna. Gurkor som inte passar in i någon av de fyra klasserna säljs som "oklassificerade".

Små jordgubbar fullt tillåtna inom EU

EU har skapat olika klasser för jordgubbar för att odlarna ska kunna sortera dem på samma sätt oavsett var jordgubbarna ska säljas inom EU. Dessutom ska konsumenterna kunna kräva att jordgubbarna håller en viss kvalitet i en viss klass. Det finns fyra olika klasser. Extra prima jordgubbar ska vara minst 25 mm i diameter. Jordgubbar i klass 1 och 2 ska vara minst 22 millimeter. Jordgubbar som är mindre säljs som syltjordgubbar - de är inte förbjudna.

EU:s byråkrati är enorm

EU-kommissionen har drygt 30 000 anställda. Och visst, det låter mycket. Men det är ändå betydligt färre än det antal som är anställda av Göteborgs stad. Omkring fem procent av EU:s budget går till förvaltning, det vill säga till att avlöna tjänstemän, hyra lokaler, köpa kontorsutrustning med mera. Största delen av EU:s pengar förvaltas av medlemsländerna. Det är till exempel Jordbruksverket som betalar ut EU:s jordbruksstöd i Sverige. På det sättet kan antalet byråkrater i Bryssel begränsas.

Allt är hemligt inom EU

Om du söker information om EU kommer du snart att upptäcka att det inte är någon brist på material. Dessutom kommer du att finna att många dokument finns tillgängliga på alla de 24 officiella språken. Sverige är ett av de mest öppna länderna inom EU. När olika länder ska enas om vilka regler som ska gälla så blir det en kompromiss mellan olika intressen. Stor förändring har dock skett mot en mer öppen EU-administration och hela tiden pågår en debatt om hur en offentlighetsprincip inom EU ska se ut framöver. Riktningen är dock redan klar: EU går mot ökad öppenhet. I Europaparlamentet är öppenheten större än i den svenska riksdagen. Utskottssammanträden i riksdagen är som regel inte öppna för allmänheten. Men huvudregeln i Europaparlamentet är att vem som helst får komma in och lyssna när utskotten sammanträder.

Ingen EU-regel kräver att man stavar Kristus med litet k

Denna märkliga myt - att det skulle finnas skrivregler för hela EU om att Kristus ska stavas med litet k - är en skröna som det inte finns något som helst belägg fanns. Däremot har unionen t ex lagt fram rekommendationer för hur man översätter rättsakter till svenska.

 

Ytterligare verktyg

  • Utskriftsversion
  • Mindre textstorlek
  • Större textstorlek

Håll dig uppdaterad

Hjälp oss att bli bättre!

Ja Nej