Klimatpolitik var på allas läppar när EU-kommissionären Connie Hedegaard besökte KTH i Stockholm, den 29 mars. Över 200 personer samlades på morgonkvisten för att träffa och lyssna till den ansvarige kommissionären för klimatfrågor. Under mötet berättade Hedegaard om hur EU ska kunna bli ett koldioxidsnålt samhälle fram till 2050 och svarade på frågor.
Ännu en gång kom det mycket folk när EU-kommissionen i Sverige anordnade ytterligare ett dialogmöte med konceptet kaffe och kommissionär, den här gången tillsammans med KTH. I och med kärnkraftsolyckan i Japan för några veckor sedan är klimatpolitik en het fråga och Hedegaard berättade att hon tidigare på morgonen svarade på kärnkraftsfrågor i Nyhetsmorgon på TV4.
I publiken satt många studenter och forskare från KTH, samt tjänstemän och representanter från myndigheter och organisationer, men även personer från allmänheten – som alla delade intresset för klimatfrågor. Under mötets gång kunde publiken och allmänheten även följa vad kommissionären sade på Twitter.
EU-kommissionen har antagit en färdplan 
för hur EU ska kunna bli ett koldioxidsnålt samhälle på ett kostnadseffektivt sätt före 2050, som Hedegaard själv har varit med och utarbetat. Pernilla Baralt från EU-kommissionen i Sverige modererade mötet och började med att fråga om vad Hedegaard ansåg vara det viktigaste verktyget för att nå målet om att minska utsläppen av växthusgaser med 80-90 procent.
- Det är centralt att alla sektorer är med och att man har en sammanhållen politik inom alla områden. För att nå målet till 2050 är det extra viktigt att vi når de mål som vi redan har bestämt i Europa 2020-strategin för energieffektivitet som ska leda till att vi minskar utsläppen av växthusgas med 25 procent, svarade Hedegaard.
Hon fortsatte med att poängtera att inom samtliga sektorer finns det mycket som kan utvecklas och som i sin tur kommer att leda till positiva effekter som nya jobb, höjd energisäkerhet och ett minskat beroende av fossila bränslen som leder till en lägre energinota.
Viktigt att EU börjar tänka långsiktigt
Det är viktigt att EU tänker långsiktigt i klimatfrågan eftersom investeringar först kan redovisas på längre sikt. Europa måste bli mindre beroende av fossila bränslen och reducera utsläppen för att i framtiden kunna vara en konkurrenskraftig ekonomi. Investeringarna kommer EU att göra på hemmaplan eftersom det i framtiden kommer att bli svårare att minska de globala utsläppen genom investeringar utanför EU. Hedegaard vill på så sätt redan nu att EU börjar investera i forskning i rena tekniker. Det skulle öka EU:s innovation och konkurrenskraft i världen men även skapa nya jobb. Redan nu investerar växande ekonomier som Indien, Kina och Japan en större del av sin BNP i forskning inom ren tekniker, och i världen finns ett behov att bidra till att de begränsade naturresurserna används på ett effektivt sätt.
Utmaningar med befolkningsökning och ökad konsumtion
En viktig fråga som ställdes var hur EU ska lösa problemet med en växande befolkning och det faktum att det kommer att leda till ökad konsumtion. Enligt Hedegaard måste vi anta klara av detta. Människor i utvecklingsekonomier kommer med rätta att vilja ha samma välfärds- och konsumtionsnivå som industriländerna. Den intensiva användningen av världens resurser är inte hållbar och det måste bli attraktivt att investera i det hon kallar ”grön ekonomi”. Svaret är ökad resurseffektivitet, och den är avgörande för att trygga tillväxttakten i världen. Här spelar EU:s regelverk en stor roll, och den bör ekonomiskt belöna företag som satsar på energismarta produkter och tjänster, menar Hedegaard.
Ambitiösa klimatmål leder till höga koldioxidpriser
I färdplanen fokuserar man på att EU ska minska sitt beroende av fossila bränslen, och en fråga till Hedegaard var om det skulle leda till att andra länder fick lägra priser på fossila bränslen. Analyser gjorda av EU visar att priset på fossila bränslen kommer att stiga över de kommande åren. Genom att reglera utsläppsrätter, så kommer priset på koldioxid att vara högt. Ambitiösa klimatmål leder till högre koldioxidpriser eftersom utsläpps möjlighetererna minskar. Företag som är resurseffektiva gynnas därmed av låga kostnader och stärker sin konkurrenskraft.
Goda exempel på KTH
Kommissionär Hedegaard och publiken presenterades två goda exempel av forskare på KTH som jobbar med resurseffektivisering och att minska föroreningar. Innan Hedegaard skulle vidare för att träffa kungen fick hon ett ett av KTH nyligen framtaget spel för ungdomar som syftar till att öka klimatkunskapen.
Läs och lär mer
Vill du läsa mer om EU:s klimatpolitik kan du följa Connie Hedegaards klimatarbete på hennes hemsida och även på gerneraldirektoratet för klimatfrågor.
