Just nu pågår ett arbete inom EU för att skapa en ekonomisk tillväxt som är
smart, hållbar och som kommer alla till del. Med utgångspunkt i den ekonomiska
krisen och andra utmaningar såsom demografin och klimatet som vi står inför
lade EU-kommissionen den 3 mars fram ett förslag till en framtidsstrategi för
EU.
- Förslaget kommer att lägga en grund för vår framtida konkurrenskraft, sa
Pierre Schellekens, chef för EU-kommissionen i Sverige när han den 4 mars
presenterade framtidsstrategin på ett seminarium i Europahuset.
I förslaget pratar man om tre typer av tillväxt som är nödvändiga för att EU
ska kunna hävda sig ekonomiskt. Smart tillväxt som innebär en
förbättring av kunskap, innovation och utbildning, hållbar tillväxt som
syftar till att göra produktionen mer energieffektiv och koldioxidsnål och
slutligen tillväxt för alla som betyder att fattigdomen ska minska och
arbetsmarknaden omfatta alla. Utifrån dessa principer om tillväxt har mätbara
mål tagits fram.
- Framtidsstrategin tar ett helhetsgrepp på viktiga utmaningar och fokuserar
på lösningarna, nationella handlingsplaner leder till att EU:s regeringschefer
tar det politiska ansvaret och mätbara mål och uppföljningsrutiner gör att
resultatet blir lättare att se, sa Pierre Schellekens.
Seminariet i Europahuset modererades av kommunikationschefen på
EU-kommissionen i Sverige, Pernilla Baralt. I panelen satt Amelie von
Zweigberk, EU-ministerns statssekreterare, Stefan Fölster, chefsekonom på
Svenskt Näringsliv och Monica Arvidsson, LO-ekonom.
Paneldeltagarna redogjorde för sina synpunkter på framtidsstrategin och
debatten hettade till mellan kommissionen och Svenskt Näringsliv när Fölster
uttryckte att förslaget inte hade tillräckligt tydliga tillväxtmål. Amelie von
Zweigberk och Monica Arvidsson var överens om att jämställdheten inte lyftes
fram tillräckligt. Arvidsson tyckte också att det är låg svansföring av
EU-kommissionen att prata om att bekämpa fattigdom.
Förslaget fick annars ett gott omdöme. Som en av styrkorna nämndes att det
är bra att hänsyn tas till att tillväxten omfattar den ekonomiska-, sociala-,
och miljömässiga dimensionen. Att man hade relativt få och tydliga mål på
EU-nivå välkomnades också.
Förslaget ska nu diskuteras av EU:s stats- och regeringschefer som enligt
tidsplanen ska anta strategin på vårtoppmötet den 25-26 mars. Nästa steg är att
utarbeta nationella handlingsplaner och mål för att EU-länderna tillsammans ska
kunna uppnå de gemensamma EU-målen. Målet är att dessa ska antas på toppmötet i
juni.
Läs förslaget i sin helhet
Pierre Schellekens presentation 
[814 KB]
