Rättsliga och inrikesfrågor
EU:s samarbete inom rättsliga och inrikes frågor handlar bland annat om kampen mot organiserad brottslighet, narkotikamissbruk och terrorism. Ett annat prioriterat område är att stärka integrationen av människor som flyttar till Europa och att stödja bevakningen av EU:s yttre gränser.
Inriktningen för EU:s arbete i rättsliga och inrikesfrågor anges i fleråriga strategiska arbetsprogram. Det första programmet antogs 1999 i Tammerfors. Därefter följde Haagprogrammet som löpte ut i december 2009. Under hösten 2009 antogs det så kallade Stockholmsprogrammet. Det anger ramarna för EU:s arbete inom polis- och tullsamarbete, räddningstjänst, straffrättsligt och civilrättsligt samarbete, asyl, migration och viseringspolitik för åren 2010-2014.
Asyl och invandring
EU:s medlemsländer har samordnat asylpolitiken men inte invandringspolitiken. EU har ett gemensamt asylsystem med regler för vilka som ska få asyl, vilket EU-land som i första hand ska ta ansvar för asylsökande liksom vilka rättigheter som asylsökande och asylmottagare har. EU har en gemensam yttre gräns och har enats om hur gränserna ska bevakas. En gränskontrollbyrå, Frontex, samordnar arbetet och gör egna insatser vid särskilt utsatta gränser.
EU arbetar bland annat för att bättre tillvarata legala invandrares rättigheter i deras nya hemländer, medan svartjobb och människosmuggling ska bekämpas hårdare. Ett aktivt samarbete med genomfarts- och ursprungsländer ska förebygga illegal invandring, och EU ska samarbeta med ursprungsländer för att lindra effekterna av ”brain drain” (att de bäst utbildade flyttar). Även ett elektroniskt system för att registrera in- och utresor från EU:s ska införas.
Straffrätt och brottsbekämpning
Den fria rörligheten inom EU innebär att även brottslingar har lättare att verka över gränserna. EU-ländernas rättsliga myndigheter samarbetar därför för att bekämpa grov, gränsöverskridande och organiserad brottslighet. Detta samarbete är mellanstatligt, vilket innebär att alla länder måste vara överens om nya beslut och att besluten fattas med enhällighet i EU:s ministerråd.
EU har regler för rättsligt samarbete i brottmål mellan medlemsländerna, och har också börjat erkänna och verkställa varandras domar och beslut på vissa områden. I och med den europeiska arresteringsordern från 2004 ska EU-länderna erkänna och verkställa en arresteringsorder som en behörig myndighet i ett EU-land utfärdar. När det gäller vissa grova brott som terrorism och människohandel har EU befogenhet att harmonisera straffrättsliga regler så att det blir mindre skillnader i ländernas rättssystem. EU:s polisbyrå Europol gör analyser över utvecklingen av den europeiska organiserade brottsligheten samt hjälper medlemsländerna att utreda brottslig verksamhet i flera medlemsländer. Eurojust är ett mellanstatligt organ för straffrättsligt samarbete mellan åklagare i olika medlemsländer för att samordna brottsutredningar och åtal.
EU arbetar bland annat för att öka insatserna för att underlätta utbyte av information mellan EU-ländernas polis, tull och rättsväsende. Det kommer även att bli enklare att beslagta pengar eller tillgångar som intjänats genom internationell brottslighet. När det gäller kampen mot terrorism, illegal invandring och narkotikasmuggling ska samarbetet med länder utanför EU, som exempelvis USA, öka. I kampen mot organiserad brottslighet och terrorism får inte individers rättigheter åsidosättas, och skyddet av den personliga integriteten och personuppgifter ska stärkas.
Civilrätt
Rörligheten på EU:s inre marknad leder till att det behövs gemensamma regler kring gränsöverskridande civilrättsliga tvister. EU:s regler ska göra klart vilken domstol som har behörighet att döma i ett visst mål och om domen ska verkställas i ett annat EU-land om parterna är bosatta i olika EU-länder. EU har särskilda regler för att avgöra vilken domstol som är behörig att pröva mål om äktenskap och föräldraansvar.
|
