Holländare och svenskar bland de frivilligaste
I Europa uträttas varje år frivilligt arbete för miljarder, och på initiativ av EU-kommissionen är 2011 Europaåret för frivilligarbete.
– Som helhet är det ideella arbetet stort och stabilt, men inom föreningslivet tappar folkrörelserna och de små föreningarna ökar. Andelen frivilligarbetare utan medlemskap i en organisation ökar. Traditionellt föreningsarbete vid sidan av styrelseuppdrag minskar över lag, utom inom det sociala området där det ökar, berättar Christer Leopold, författare och expert på ideellt arbete på internationell nivå och med bakgrund i bland annat Scouterna och Röda Korset.
Vilka är orsakerna?
Den viktigaste orsaken är urbaniseringen, att människor flyttar till storstaden. I storstaden saknas det sociala kitt som medlemsföreningarna bygger på. Sedan har även statens beteende och samhällets inriktning mycket stor betydelse. Den främsta orsaken till att det sociala frivilligarbetet ökar är inte främst att problemen idag blivit större, utan att attityden från samhället blivit mer tillåtande sedan början av 1990-talet. Dessförinnan sågs sociala insatser ofta som det starka samhällets exklusiva domän och privata initiativ behandlades mycket styvmoderligt.
Hur ser bilden ut i Europa?
Mycket skiftande. Ständig etta är Nederländerna där aktiviteten är väldigt stor. Även Storbritannien, Danmark och Sverige brukar hamna högt i internationella jämförelser. Orsakerna är svåra att förklara, men mycket hänger på kultur, historiska traditioner långt bak i tiden och tendensen att kollektivt förstärka olika handlingsmönster. I de forna kommunistländerna tilläts bara statligt kontrollerade föreningar. I Tyskland utplånades i princip alla självständiga ideellt arbetande föreningar under Hitler, men tillväxten var mycket stark efter kriget. I Frankrike fanns ett starkt och livaktigt föreningsliv fram till franska revolutionen, då det utplånades. Från 1791 och framåt till början av 1900-talet var ideella föreningar i stor utsträckning förbjudna, och ännu idag är Frankrike ett svagt föreningsland.
Vad kan göras för att uppmuntra frivilligarbete?
Inställningen har idag börjat ändras till det bättre, men trots ofta vackra ord är regeringar och politiker fortfarande reflexmässigt misstänksamma, och det ställer många hinder i vägen. I Belgien exempelvis ansågs ambulanser bemannade med frivilliga vara otillåten konkurens mot de företagsdrivna, och EU-kommissionen vill nu momsbelägga frivilligorganisationer (något som väckt starka protester i Sverige, men även i bland annat Nederländerna och Österrike). Det ska vara enkelt att driva en förening, men idag har det statligt beslutade krånglet ökat, med höga krav på pappersarbete och regelkunskap. Sverige och de andra EU-länderna lovade i FN 2001 (resolution 56/38) att främja det ideella arbetet. Där finns många förslag på vad som kan göras, men det gäller att gå från ord till handling.
| Placering | Land | Andel som arbetar frivilligt |
| 1 | Nederländerna | 54 % |
| 2 | Danmark | 52 % |
| 3 | Sverige | 52 % |
| 4 | Österrike | 47 % |
| 5 | Finland | 44 % |
| 6 | Grekland | 12 % |
| 7 | Portugal | 11 % |
| 8 | Bulgarien | 11 % |
| 9 | EU 27 (snitt) | 30 % |
(Källa: Eurostat, 2010)
Därför är jag frivillig
Konny Thelaus, 56, uppsökare för Hjärtslaget
Utför du någon form av frivilligarbete? Ja, jag söker upp missbrukare och hemlösa på Söder för att hjälpa dem komma tillbaka in i samhället. Antingen genom att bara erbjuda lite kaffe och smörgås, eller att gå längre och hjälpa dem få exempelvis legitimation och härbärge.
Varför? Jag är själv frälst och nytroende, och en gång satt jag i samma sits som dem jag försöker hjälpa. Jag vet hur det känns och nu när jag har fått det bättre vill jag se till att betala tillbaka genom att hjälpa andra.
Lis Hellström, 53, frilansande konstnär och konstlärare
Utför du någon form av frivilligarbete? Ja, jag jobbade för ett litet tag sedan med att gratis bidra med osignerade affischer till “artister för fred”, och jag brukar ofta jobba som volontär med att bidra till olika liknande organisationer.
Varför? Jag är en engagerad människa.
Christina Petterson, 30, arbetsledare på omsorgsföretag
Utför du någon form av frivilligarbete? Ja, jag håller i en stödgrupp som kallas “ångestsällskapet” eller HSS. Vi tar emot människor med olika sorters ångestproblematik som exempelvis socialfobi och utmattningsdepression.
Varför? Jag tycker det är viktigt att det finns plats och forum för ångestdrabbade i samhället.
Text: Max Mansfeld
