Maktens män och kvinnor
Statsskuldskrisen har framkallat ett dramatiskt skift i den ekonomsika samordningen mellan främst euroländerna. Maktens män och kvinnor i Europa har blivit mycket tydligare de senaste veckorna. Den så kallade Frankfurtgruppen bestående av Tysklands förbundskansler Angela Merkel, Frankrikes president Nicolas Sarkozy, EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso, nye ECB-chefen Mario Draghi och IMF-chefen Christine Lagarde har satt tumskruvarna på såväl den grekiska som den italienska regeringen.
I botten för detta maktspråk ligger eurons överlevnad. Men regelverket ger också unionen rätt att agera. I frågor som rör ekonomisk samordning har unionen en samordnande befogenhet för euroländerna och en exklusiv befogenhet över penningpolitiken. Det nya är att euroländerna nu verkar acceptera att den ekonomiska politiken ska stå i proportion till den monetära unionen. Barroso har aviserat nya förslag från EU-kommissionen som ska omvandla eurozonen till en ekonomisk union.
Europeiska rådets president Herman van Rompuy ska tillsammans med EU-kommissonens ordförande José Manuel Barroso och eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker undersöka vilka förändringar av EU-fördraget som detta kan kräva. De ska presentera en interimsrapport i december och en slutrapport i början av 2012.
Att den ekonomiska samordningen mellan främst euroländerna måste stärkas för att rädda euron står klart efter att räddningsaktioner avlöst varandra i Irland, Portugal och Grekland. När Italien, en av EU:s största ekonomier, nu vacklar måste eurons skyddsnät i form av stabilitets- och tillväxtpakten återta den trovärdighet som saknats. Det är därför sanktioner införts om Euroländer inte tillräckligt snabbt ser till att reducera en statsskuld som ligger över 60 procent av BNP. Sådana Euroländer ska deponera en viss andel av BNP, som kan omvandlas till böter. Samtidigt har ett omvänt röstningsförfarande införts, så att sanktioner kan införas om inte ett tillräckligt antal länder röstar emot.
EU-ländernas genomsnittliga budgetunderskott ökade från -0,9 procent 2007 till -6,4 procent i 2010. Under samma period steg den genomsnittliga statsskulden i EU-länderna från 59 till 80 procent av BNP, som ett resultat av stora bankstödsprogram och stimulansåtgärder. Det är mot den bakgrunden man ska se det batteri av åtgärder som EU-kommissionen lagt fram.
Den så kallade Euro Plus-pakten ska skapa mer hållbara statsfinanser. I pakten ingår Euroländerna plus Bulgarien, Danmark, Lettland, Polen och Rumänien. Samordningen av den ekonomiska politiken stärks i hela EU genom införandet av en Europeisk termin, som innebär att medlemsländerna ska rapportera in budgetplaner till EU-kommissionen under våren för det kommande året och tre år framåt.
Samtidigt som statsfinanserna saneras i många EU-länder måste tillväxten hållas uppe. Den grundläggande strategin för detta återfinns i Europa 2020-strategin.
