Frågor och svar om EU
Kommissionens representation i Sverige får dagligen en mängd frågor på olika områden som rör EU. Nedan har vi samlat ihop några av de vanligaste frågorna som brukar ställas.
Varför har EU-flaggan tolv stjärnor?
EU-flaggan var från början en symbol för Europarådet. 1986 blev den också en symbol för Europeiska gemenskapen. Flaggans tolv stjärnor symboliserar inte varje medlemsland, som de gör på USA:s flagga. De tolv stjärnorna är en symbol för fulländning och enighet. De gula stjärnorna i cirkel mot en blå bakgrund symboliserar de europeiska folkens gemenskap.
Mer information, grafiska angivelser och flaggor för nedladdning
Vad är grönböcker och vitböcker?
Grönböcker motsvarar ungefär ett svenskt utredningsbetänkande (SoU) och utfärdas av kommissionen inom ett politiskt område. Grönböcker används för att presentera nya idéer och åtgärder inom EU och vänder sig i första hand till intresseorganisationer och intresserade individer vilka inbjuds att delta i debatter och samrådsförfarande.
Vitböcker är dokument som innehåller förslag till gemenskapsåtgärder inom ett specifikt område. De åtföljer ofta en grönbok, men medan grönböckerna presenterar en idéer som förs fram till offentlig diskussion, innehåller vitböckerna en rad officiella förslag inom specifika politikområden. Vitböcker motsvarar närmast en svensk regeringsproposition. Vitböcker behandlas av ministerrådet innan kommissionen börjar sitt lagstiftningsarbete. I vissa fall blir resultatet av en vitbok ett handlingsprogram för EU på det berörda området.
Vad är skillnaden mellan förordningar och direktiv?
Förordningar är rättsakter som gäller omedelbart för alla medborgare, företag och medlemsländer i EU. Förordningar förekommer främst inom jordbruks-, transport- och konkurrensområdena.
Direktiv riktar sig till medlemsländerna och är ett slags beställning på nationell lagstiftning. Direktiven anger vilka resultat som ska uppnås och inom vilken tid. Medlemsländerna bestämmer själva hur de ska uppnå resultaten.
Både förordningar och direktiv utfärdas av ministerrådet på förslag av kommissionen.
Beslut riktar sig till medlemsländer, företag eller personer och är bindande. De utfärdas av kommissionen i enskilda ärenden med stöd i generella bestämmelser i direktiv och förordningar.
Rekommendationer är uppmaningar från EU-institutionerna och riktar sig oftast till medlemsländer. De är inte juridiskt bindande.
Yttranden är inte heller bindande och anger helt enkelt en institutions ståndpunkt i en fråga.
Gällande europeisk lagstiftning
Hur många länder är med i EU?
EU har idag 27 medlemsländer: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.
Nästa land på tur för EU-medlemsskap är Kroatien. Kroatien har skrev i december 2011, tillsammans med EU:s 27 medlemsländer, under sitt anslutningsfördrag. I januari 2012 hölls en folkomröstning om EU-medlemsskap i Kroatien, där en majoritet av kroaterna röstade för ett medlemsskap. Nu arbetar Kroatien för att slutföra de åtaganden man kommit överens om för att landet ska kunna bli medlem i EU den 1 juli 2013.
De länder som idag har status som kandidatländer är Island, Kroatien, f.d jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro, Serbien samt Turkiet.
Europeiska regeringar på internet
Vad är stadgan om de grundläggande rättigheterna?
Vid Europeiska rådets möte i Köln i juni 1999 kom EU:s stats- och regeringschefer överens om att tillsätta en grupp som skulle utarbeta en stadga om de grundläggande rättigheterna för Europeiska unionen. Stats- och regeringscheferna ansåg att en sådan stadga behövs för att EU-samarbetet ska bli mera förankrat hos medborgarna.
Stadgan antogs vid Europeiska rådets möte i Nice i december 2000 och omfattar:
- grundläggande fri- och rättigheter
- grundläggande processuella rättigheter som garanteras i den Europeiska konventionen om skydd av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
- de grundläggande friheterna som framkommer genom medlemsländernas gemensamma författningstraditioner som allmänna principer i gemenskapsrätten
- de grundläggande rättigheter, både ekonomiska och sociala, som endast tillkommer EU:s medborgare
Stadgan utarbetades av företrädare för de femton nationella regeringarna och parlamenten, ledamöter från Europaparlamentet, företrädare från kommissionen och EG-domstolen, samt observatörer från Europarådet.
Vad är skillnaden mellan Europeiska unionens råd, Europeiska rådet och Europarådet?
Europeiska unionens råd, som ibland kallas för ministerrådet eller bara rådet, är EU:s högsta beslutande organ. Här samlas medlemsländernas ministrar för att anta lagstiftning i form av direktiv, förordningar och beslut. Rådet har olika sammansättning beroende på vilka frågor som behandlas. Om det till exempel gäller transportfrågor är det ministrarna med ansvar för transportfrågor i varje land som träffas för att fatta beslut. Europeiska unionens råd har sina lokaler i Bryssel.
Åtminstone två gånger per år träffas dessutom medlemsländernas stats- och regeringschefer för att fatta viktigare beslut som rör EU:s långsiktiga utveckling. Dessa möten brukar kallas för Europeiska rådet.
Europarådetär en fristående institution som inte har med EU-samarbetet att göra. Den grundades 1949 och har idag 46 medlemsländer över hela Europa. Redan 1950 antog Europarådet en europeisk konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och bildade en domstol för att övervaka efterlevnaden av konventionen. Både Europarådet och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har sina lokaler i Strasbourg.
Vad är skillnaden mellan Europeiska unionens domstol och Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna?
EU:s domstol heter Europeiska unionens domstoloch kallas EU-domstolen. EU:s domstol har två huvudsakliga uppgifter: att döma i tvister mellan medlemsländer och EU:s institutioner, samt att tolka EU-rätten. Domstolen består av en domare per medlemsland. Under EU-domstolen finns också tribunalen med uppgift att döma i mål som rör enskilda personer och företag samt en personaldomstol som dömer i mål som gäller anställda i EU. EU:s domstol har sitt säte i Luxemburg.
Europadomstolen för de mänskliga rättigheternainrättades av Europarådet 1959 för att övervaka den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna som antogs av Europarådet 1950. Liksom Europarådet ligger domstolen utanför EU-samarbetet. Domstolen består av domare från de 45 länder som undertecknat konventionen och har sitt säte mittemot Europarådet i Strasbourg.
Europadomstolens uppgift är att pröva om medlemsländerna lever upp till sina förpliktelser enligt Europakonventionen.
| 
