|
Det sprids en hel del mer eller mindre fantasifulla rykten om vad EU kräver av medlemsländerna och hur EU:s olika lagar ska tolkas. Dessa sägner präglas av olika traditioner och varierar därför mellan medlemsländerna. I Sverige tenderar EU-myterna att handla om övernitisk byråkrati. Det är omöjligt att hålla reda på alla missvisande påståenden, men kommissionens generaldirektorat för press och kommunikation har sammanställt några av dem och förklarar här sanningen bakom påståendena.
Inga EU-regler om lekplatser
I media har det ibland framställts som att EU tvingar Sverige att bygga om eller riva alla lekplatser. Så är inte fallet. Det finns till exempel standarder för lekplatser, cykelhjälmar och flytvästar. Säkerhetsstandarder för lekplatser har utarbetats av Byggstandardiseringskommittén, Kommunförbundet och Konsumentverket i Sverige tillsammans med deras kollegor runt om i Europa, inte av några EU-byråkrater. För lekplatser reglerar standarderna för gungor till exempel sånt som fallhöjd, underlag, säkerhetsavstånd och upphängningsanordningar. Syftet är att lekplatser ska vara säkra för barn att leka i så att ingen kan skada sig. Standarderna är inte tvingande och gäller inte retroaktivt. Brister i säkerhet kan dock leda till skadeståndsansvar och ansvaret ligger hos den som anlagt och sköter lekplatsen.
Surströmming inte förbjudet inom EU
Den svenska specialiteten, surströmmingen, är ett kärt ämne för EU-myter. Norrlandsförbundet gick till och med ut och manade till civil olydnad mot en förhatlig EU-regel som påstods förbjuda tillverkning av surströmming. Det var dock inte sant. EU har ett direktiv om hygienkrav för produktion och marknadsföring av fiskprodukter. Men den svenska surströmmingen kan fortsätta att produceras på traditionellt sätt.
Den senaste tiden har det även pågått en diskussion om surströmming kan komma att förbjudas i Sverige efter årsskiftet 2011 på grund av den höga dioxinhalten fisken har. Sverige fick nämligen år 2006 ett undantag för att producera och sälja surströmming till svenska konsumenter fram till årsskiftet 2011, trots att fiskarna innehåller för höga halter dioxin enligt EU:s bestämmelser. Detta gäller även för lax, strömming och öring från Östersjön. Sverige har fått undantaget förlängt med hänvisning till att surströmming är en del av den svenska mattraditionen och att den fiskas på platser där det finns få företag och arbetstillfällen.
Inga EU-regler för storleken på surströmmingsburkar
Inte heller finns det några EU-regler som bestämmer hur stora surströmmingsburkarna får vara som det stod om i tidningarna i augusti 2000. Däremot finns det frivilliga branschstandarder för storleken på konservburkar. De vanligaste burkarna är 73 mm eller 99 mm i diameter, medan surströmmingsburkar är 105 mm i diameter. Det finns inga EU-regler eller andra regler som tvingar surströmmingstillverkare att förpacka sina surströmmingar i de mindre burkarna. Burktillverkarna föredrar dock att göra burkar av standardstorlek. Andra storlekar, till exempel burkar med 105 mm i diameter kan tillverkas, men till en merkostnad eftersom maskinerna måste ställas om till specialformatet.
EU tvingar inte bönder att förstöra svalbon i ladorna
Det finns ett direktiv från EU som reglerar boskapsuppfödning. I det direktivet står det att "fjäderfä" inte får förekomma i samma lada som boskap. Regeln finns av hygieniska skäl. Men med "fjäderfä" menas till exempel höns och kalkoner, inte svalor som har bosatt sig under ladans takpannor.
Böjda gurkor inte förbjudna inom EU
EU har regler som delar in gurkorna i olika klasser. En gurkodlare ska kunna sortera gurkorna på samma sätt oavsett i vilket land gurkorna ska säljas i. På så sätt vet konsumenten också vilken kvalitet en gurka har när den säljs under en viss beteckning. Det vore opraktiskt om odlaren hade 27 olika sätt att klassificera gurkor på. Därför finns det en gemensam klassificering. Ju rakare gurkor desto fler får plats i kartongen. Gurkor som är väldigt böjda är därför inte med i någon av de fyra klasserna. Men det innebär inte att de är förbjudna. Gurkor som inte passar in i någon av de fyra klasserna säljs som "oklassificerade".
Små jordgubbar fullt tillåtna inom EU
EU har skapat olika klasser för jordgubbar för att odlarna ska kunna sortera dem på samma sätt oavsett var jordgubbarna ska säljas. Dessutom ska konsumenterna kunna kräva att jordgubbarna håller en viss kvalitet i en viss klass. Det finns fyra olika klasser. Extra prima jordgubbar ska vara minst 25 mm i diameter. Jordgubbar i klass 1 och 2 ska vara minst 22 millimeter. Jordgubbar som är mindre säljs som syltjordgubbar - de är inte förbjudna.
Inga planer på att översätta ortsnamn till engelska
Hösten 1999 spreds rykten om att EU ska låta översätta alla namn på orter till engelska. Det skulle enligt tidningarna få dråpliga effekter - skulle Trollhättan översättas till Trollhood, Skara till Crowd och Vetlanda till Knowlanding? I själva verket existerar det inga som helst planer i EU att låta översätta ortsnamn och det har inte ens tillsatts några utredningar om saken. EU har som princip att följa FN:s rekommendationer, det vill säga att skriva och uttala ortnamn enligt språkbruket i respektive land.
Myt: "EU:s byråkrati är enorm"
EU-kommissionen har drygt 30 000 anställda. Och visst, det låter mycket. Men det är ändå betydligt färre än det antal som är anställda av Göteborgs stad. Omkring fem procent av EU:s budget går till förvaltning, det vill säga till att avlöna tjänstemän, hyra lokaler, köpa kontorsutrustning med mera. Största delen av EU:s pengar förvaltas av medlemsländerna. Det är till exempel Jordbruksverket som betalar ut EU:s jordbruksstöd i Sverige. På det sättet kan antalet byråkrater i Bryssel begränsas.
Myt: "Allt är hemligt inom EU"
Om du söker information om EU kommer du snart att upptäcka att det inte är någon brist på material. Dessutom kommer du att finna att många dokument finns tillgängliga på alla de 23 officiella språken. Sverige är ett av de mest öppna länderna inom EU. När olika länder ska enas om vilka regler som ska gälla så blir det en kompromiss mellan olika intressen. Stor förändring har dock skett mot en mer öppen EU-administration och hela tiden pågår en debatt om hur en offentlighetsprincip inom EU ska se ut framöver. Riktningen är dock redan klar: EU går mot ökad öppenhet.
I Europaparlamentet är öppenheten större än i den svenska riksdagen. Utskottssammanträden i riksdagen är som regel inte öppna för allmänheten. Men huvudregeln i Europaparlamentet är att vem som helst får komma in och lyssna även när utskotten sammanträder.
Ingen EU-regel kräver att man stavar Kristus med litet k
Denna märkliga myt - att det skulle finnas skrivregler för hela EU om att Kristus ska stavas med litet k - är en skröna som det inte finns något som helst belägg fanns. Däremot har unionen t ex lagt fram rekommendationer för hur man översätter rättsakter till svenska.
Inget stopp för bullar till kyrkkaffet
Sommaren 2006 kom rapporter om att nya EU-regler skulle stoppa kyrkor från att servera bullar till kaffet. Lite senare skrevs det också att många förskolor och äldreboenden skulle tvingas stänga sina kök. Helt fel var det i båda fallen - läs mer här om bullbaken och förskoleköken.
| 
