Det här kapitlet beskriver vart du ska vända dig för att få vård i Sverige. Det förklarar också hur mycket du får betala för olika typer av vård och mediciner samt vad du har för rättigheter som EU-medborgare som innehavare av ett europeiskt sjukförsäkringskort (EHIC).

I vilken situation kan jag få stöd?

Den absoluta merparten av hälso- och sjukvården i Sverige är offentligt finansierad. I Sverige finns 21 regioner som har det huvudsakliga ansvaret för att bedriva hälso- och sjukvården. Merparten av sjukvårdsinstitutionerna bedrivs i offentlig regi, men det finns också offentligt finansierad vård som bedrivs i privat regi. De privata vårdgivarna har då avtal med den aktuella regionen. Vården finansieras huvudsakligen via skatt, men som patient betalar du också en avgift. Avgifterna varierar i viss utsträckning mellan regionerna, men det finns ett nationellt så kallat högkostnadsskydd för behandling i öppenvården och för mediciner.

För råd om vilken typ av vård du behöver och vad du har rätt till, se gärna 1177 Vårdguiden.

Vilka villkor måste jag uppfylla?

De 21 regionerna i Sverige ansvarar för att tillhandahålla sjukvård till folkbokförda invånare. Större delen av kostnaden för din vård finansieras via skatt till regionerna. Förutom det betalar patienten en s.k. egenavgift vid besök, vård vid sjukhus och för läkemedel. Avgiften kan variera en del mellan de olika regionerna. Du kan läsa mer om detta nedan.

Vad har jag rätt till och hur får jag del av det?

Den svenska sjukvården delas upp i öppenvård, som omfattar bland annat primärvård och vård vid olika specialistmottagningar, och slutenvård. Öppenvård innebär att du får åka hem efter att ha varit i kontakt med sjukvården. Slutenvård innebär att du är inlagd på sjukhus.

Det finns en vårdgaranti i Sverige som ger dig rätt till vårdval. Denna garanti inbegriper en tidsgräns för hur länge du längst ska behöva vänta innan den första kontakten med vården och behandling. Enligt denna garanti gäller följande:

• kontakt med primärvården samma dag som du söker hjälp;
• en medicinsk bedömning av licensierad vårdpersonal i primärvården inom 3 dagar;
• specialistkonsultation inom 90 dagar;
• högst 90 dagars väntetid för behandling efter diagnosticering

Dessa tidsgränser gäller inte akut vård. Blir du akut sjuk eller skadad ska du få vård så fort som möjligt.

Akutmottagningar finns öppna dygnet runt på akutsjukhusen veckans alla dagar. På många ställen finns ibland också så kallade närakuter i anslutning till vårdcentralen. Om ditt hälsoproblem inte är akut söker du hjälp på vårdcentralen, som normalt är öppen dagtid på vardagar. Om det behövs refereras du vidare till specialistläkare. I anslutning till vårdcentralen finns ofta en mödravårdscentral, MVC, dit du kan vända dig om du är gravid, samt en barnavårdscentral, BVC, där man gör kontroller och ger vaccin. Är du osäker på vart du ska vända dig eller om du vill be om råd, kontakta 1177 Vårdguiden.

Du kan få ersättning för dina resekostnader till och från en vårdcentral eller ett sjukhus på grund av sjukdom eller förlossning. Det är regionen som bestämmer om du ska få ersättning.

Regionerna bestämmer de olika avgifterna i vården. Hur mycket du får betala för sjukvård och behandling, så kallad patientavgift, beror alltså på var du söker vård.

Personer som är 85 år eller äldre är undantagna från egenavgifterna för behandling i öppenvård i samtliga regioner.

Det finns ett högkostnadsskydd för behandling i öppenvården. Detta innebär att en patient högst betalar sammanlagt 1 200 kr i patientavgifter för öppenvård under 12 månader. Vissa avgifter omfattas inte av högkostnadsskyddet. Ett högkostnadsskydd på högst 2 400 kronor tillämpas för samtliga mediciner som ordineras av en läkare.

Blir du inlagd på sjukhus betalar du en dygnsavgift som får vara högst 120 kronor.

Vissa regioner tar ut en avgift för transporter med ambulans eller helikopter. Hälso- och sjukvård är kostnadsfri i nästan alla regioner om man är under 20 år. Besök på MVC och BVC är gratis i hela landet.

Vårdgivare som bedriver vård i privat regi har oftast ett avtal med regionen och avgifterna är detsamma som ovan. För den sjukvård som bedrivs helt privat (till exempel vissa former av plastkirurgi), eller om läkaren saknar avtal med regionen, står du själv för hela kostnaden.

Läkemedel

De flesta läkemedel som skrivs ut på recept är subventionerade, vilket betyder att du endast betalar en del av kostnaden för dina läkemedel själv.

Precis som för annan medicinsk vård finns ett tak för hur mycket du betalar själv för receptbelagda läkemedel under en tolvmånadersperiod.

När du har betalat 2 600 kronor betalar du inte mer för läkemedel inkluderade i förmånssystemet för högkostnadsskydd under resten av högkostnadsperioden. Du får oftast ta ut läkemedel som motsvarar 90 dagars behandling. Det finns undantag, bland annat för preventivmedel.

Läkemedel inkluderade i förmånssystemet för högkostnadsskydd är gratis för patienter som är yngre än 18 år.

Preventivmedel inkluderade i förmånssystemet för högkostnadsskydd är gratis för patienter som är yngre än 21 år.

Du behöver inte själv hålla reda på hur mycket du handlar för och hur mycket du ska få i rabatt. Det registreras i en databas.

Även vissa livsmedel är subventionerade. Det gäller till exempel barn under 16 år som inte tål gluten.

Tandvård

Tandvård är gratis för barn och ungdomar det året de fyller 23 år. Det gäller både privata tandläkare och den offentliga folktandvården. Barn i Sverige blir kallade till tandläkaren från och med 2–3-årsåldern. Hur ofta de blir kallade beror på hur stort behovet av tandvård är.

Prissättningen är fri vilket betyder att avgifterna varierar.

Även för tandvård finns ett högkostnadsskydd:

Försäkringskassan betalar ersättning direkt till din tandläkare för den del du inte betalar själv. Priset som högkostnadsskyddet utgår ifrån och som Försäkringskassan räknar med kallas referenspris. Det är ett fast pris som bestäms av staten. Tandläkarens pris kan dock vara högre eller lägre än referenspriset. På Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets hemsida kan du se en lista med referenspriser för olika behandlingar.

I vissa fall kan sjukvårdens högkostnadsskydd gälla även för tandvård. Det gäller bland annat om du har ett stort och långvarigt behov av personlig omvårdnad i ditt dagliga liv eller om du har en sjukdom där tandvård ingår som en del av en medicinsk behandling. Det kan också gälla för personer med funktionsnedsättning. Då kostar vården högst 1 200 kronor under ett år.

Söker du tandvård på grund av arbetsskada kan kostnaderna täckas av Försäkringskassan. Läs mer om det i kapitlet om arbetsskada.

Från och med det år du fyller 24 år får du statligt ekonomiskt stöd för tandvård. Det allmänna tandvårdsbidraget, ATB, ligger på 600 kronor per år för personer mellan 24–29 år och för personer som är 65 år eller äldre. Det allmänna tandvårdsbidraget, ATB, är 300 kr per år för personer mellan 30–64 år. Det särskilda tandvårdsbidraget, STB, som man får till förebyggande tandvård om man har en sjukdom som påverkar tänderna, ger 600 kronor per halvår.

Du kan också teckna en privat försäkring hos din regionala tandläkare och betala en avgift varje månad. När du sedan behöver vanlig behandling som omfattas av försäkringen täcks det av avgiften.

Avgifter för EU-medborgare

Kommer du från ett annat EU/EES-land, Schweiz eller Storbritannien* och har ett europeiskt sjukförsäkringskort (EU-kort/EHIC), har du rätt till akut och nödvändig sjuk- och tandvård till samma villkor och avgifter som de som är försäkrade i Sverige. Även högkostnadsskyddet gäller för dig med EU-kort. Utan EU-kortet riskerar du att själv få betala hela vårdkostnaden.

För sjukvård och tandvård som inte är akut får du i regel betala hela vårdkostnaden om du inte kan visa upp ett intyg att landet där du är försäkrad betalar för din vård. Om du själv har bekostat planerad (icke akut) vård eller i vissa fall akut vård, har du möjlighet att få ersättning i efterhand från det land du är försäkrad förutsatt att det är inom EU/EES eller Storbritannien. Information om ersättning för vårdkostnader i annat EU/EES-land eller Storbritannien kan ges av behörig myndighet i det land där du är försäkrad. För personer bosatta i Sverige finns information tillgänglig hos Försäkringskassan.

Överklaga

Är du missnöjd med den vård du har fått har du rätt att klaga. Du kan vända dig direkt till den klinik eller det sjukhus där din behandling blev utförd. Du kan också kontakta patientnämnden eller ´regionens patientombudsman. Vid allvarliga händelser kan du även kontakta Inspektionen för vård och omsorg.

*Varje ärende måste bedömas individuellt för att avgöra om en person faller inom ramen för artikel 30 i utträdesavtalet, och därför gäller EU: s samordningsförordningar, eller om de faller inom ramen för situationer som beskrivs i artikel 32 i utträdesavtalet / eller omfattas av nationell lagstiftning och protokollet om social trygghetssamordning som bifogas handels- och samarbetsavtalet.

Förklaring av fackspråk

Öppenvård innebär den vård du får vid en vårdcentral eller specialistmottagning.

Slutenvård innebär att vården ges till dig när du är inneliggande vid sjukhus.

Remiss kan skrivas av allmänläkare när du behöver vård av specialist.

BVC står för barnavårdscentral. Där görs hälsokontroller av barn och man ger vaccin.

MVC står för mödravårdscentral. Där kan du få hjälp med preventivmedel och könssjukdomar eller om du är gravid.

Referenspris är ett fast pris för tandvård som bestäms av staten. Det är det pris Försäkringskassan baserar sin ersättning på. Det kan vara både högre och lägre än det pris tandläkaren faktiskt tar ut.

Känn till dina rättigheter

Sverige:

• Hälso- och sjukvårdslag (1982:763)

Vem behöver du kontakta?

1177 Vårdguiden

Telefon: +46 1177 (öppet dygnet runt)

Hemsida: https://www.1177.se/

Försäkringskassan

Hemsida: www.forsakringskassan.se

Kundcenter e-post: kundcenter@forsakringskassan.se

Kundcenter telefon: +46 771524524