Hoppa direkt till sökvägen och hoppa över verktygen och språkvalet

Ungdomsgaranti

Vad är ungdomsgarantin?

Ungdomsgarantin är ett löfte från EU-länderna som innebär att alla under 25 ska erbjudas

  • jobb
  • vidareutbildning
  • lärlingsutbildning
  • praktik

inom fyra månader efter att de har blivit arbetslösa eller gått klart en utbildning.

EU-länderna godkände initiativet om ungdomsgarantin i april 2013.

Frågor och svar om EU:s ungdomsgaranti (februari 2015)

Frågor och svar – Meddelande om ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för unga (oktober 2016)

Vad har man gjort hittills?

Ungdomsgarantin har nu införts i hela EU och har bidragit till att ge miljontals unga bättre förutsättningar.

  • 16 miljoner unga har omfattats av ungdomsgarantin sedan januari 2014.
  • 10 miljoner unga har antagit ett erbjudande – i de flesta fall ett jobberbjudande.
  • Nästan två tredjedelar av de som lämnade ungdomsgarantin 2015 hade antagit ett erbjudande om jobb, utbildning, praktik eller lärlingsplats.
  • Sysselsättningsinitiativet för unga har gett direkt stöd till över 1,6 miljoner unga i EU.

Videoklipp: berättelser och projekt

Efter tre år med ungdomsgarantin har många unga lyckats etablera sig på arbetsmarknaden.

  • Antalet unga arbetslösa i EU har minskat med nästan 1,8 miljoner och antalet unga som varken arbetar eller studerar med 1 000 000.
  • Ungdomsarbetslösheten har minskat från en högstanivå på 23,7 % år 2013 till 18,7 % år 2016.
  • Andelen unga mellan 15 och 24 som varken arbetar eller studerar har minskat från 13,2 % år 2012 till 11,5 % år 2016.

Det finns förstås cykliska faktorer som spelar in, men klart är att ungdomsgarantin har bidragit genom att ge de unga fler möjligheter.

Meddelande: Ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för unga efter tre år

Faktablad: Ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för unga efter tre år – situationen i EU

Faktablad om olika länder – Ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för unga efter tre år

Exempel på projekt

Ungdomsgarantin har starkt bidragit till strukturreformer och innovativa politiska åtgärder i EU-länderna. Mellan 2013 och 2015 antog länderna totalt 132 arbetsmarknadsåtgärder särskilt för unga. EU-länderna kan delas in i tre grupper efter hur ungdomsgarantin har bidragit till deras reformarbete.

Bild som visar vilket land som hör till vilken grupp. Den första gruppen består av länder som genomfört snabba reformer: Belgien, Bulgarien, Frankrike, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Polen, Portugal, Slovenien och Ungern. Länder som tillhör gruppen

Större reformer och innovativa åtgärder har införts inom ramen för ungdomsgarantin.

  • I Bulgarien inrättades 2015 ett nätverk av kontaktpersoner för att nå ut till unga som varken arbetar, studerar eller är inskrivna som arbetssökande, och få dem att delta i åtgärder. De sköter också kontakterna med bl.a. sociala myndigheter, hälso- och sjukvården och utbildningsväsendet.
  • Spaniens lärlingssystem har genomgått betydande strukturreformer, och antalet lärlingsplatser har ökat från 4 000 till 15 000 på bara tre år (mellan 2013 och 2016). Under samma period ökade antalet företag som deltar i lärlingsutbildning från knappt 500 till 5 660.
  • År 2015 startade Finland vägledningscentrum för unga för att förbättra tjänsterna för unga och samla dem under ett tak. De finns i 35 kommuner och erbjuder lättillgängligt stöd för alla under 30 år, bland annat personlig rådgivning och vägledning, hjälp att hantera svåra livssituationer, karriärplanering, sociala färdigheter samt utbildning och anställningsstöd.

I kommissionens arbetsdokument om hur ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet har genomförts finns en översikt över ländernas olika reformer och insatser.

Hur genomförs ungdomsgarantin?

Alla viktiga aktörer måste samarbeta för att ungdomsgarantin ska fungera – myndigheter, arbetsförmedlingar, yrkesvägledare, utbildningsinstitutioner, ungdomsstödtjänster, företag, arbetsgivare och fackföreningar.

Det är viktigt med tidiga och snabba insatser för att hjälpa de unga. I många fall krävs också strukturreformer för att till exempel förbättra yrkesutbildningarna och förstärka arbetsförmedlingarnas kapacitet att genomföra ungdomsgarantin.

EU har hjälpt medlemsländerna att inrätta sina nationella ungdomsgarantisystem genom betydande ekonomiskt och politiskt stöd och insatser för erfarenhetsutbyte. Kommissionen har framför allt hjälpt EU-länderna att ta fram och genomföra egna planer för ungdomsgarantin. Kommissionen underlättar också för länderna att utbyta bästa praxis, bland annat genom programmet för ömsesidigt lärande inom den europeiska sysselsättningsstrategin.

Vad kostar det?

Fördelarna med ungdomsgarantin överväger helt klart kostnaderna, visar studier. Den totala beräknade kostnaden för ungdomsgarantin i euroområdet är 50 miljarder per år, vilket motsvarar 0,39 procent av BNP (Källa: EUROFOUND - Social Inclusion of Young People).

Men att inte göra något alls kostar ännu mer. Ungdomsarbetslösheten beräknas kosta EU-länderna 153 miljarder euro per år (1,21 % av BNP) i form av bidrag och inkomst- och skattebortfall (Källa: Eurofounds rapport om ungdomsarbetslöshet).

Många åtgärder behöver inte kosta så mycket. Ett bättre samarbete mellan aktörerna är till exempel en effektiv insats som inte kräver någon stor budget.

Vem betalar?

EU-länderna bör prioritera ungdomssatsningar i sina budgetar för att undvika högre kostnader i framtiden. EU bidrar med pengar genom Europeiska socialfonden och 6 miljarder euro från sysselsättningsinitiativet för unga.