Hoppa direkt till sökvägen och hoppa över verktygen och språkvalet

Ungdomsgaranti

Vad är det?

Ungdomsgarantin är ett nytt initiativ för att få bukt med ungdomsarbetslösheten. Den innebär att alla under 25 ska erbjudas jobb, lärlingsplats, praktik eller utbildning senast fyra månader efter att de avslutat en utbildning eller blivit arbetslösa.

Erbjudandet ska anpassas till varje persons särskilda behov och situation. Man behöver heller inte vara inskriven på en arbetsförmedling.

EU-länderna godkände initiativet om ungdomsgarantin i april 2013 (rådets rekommendation).

Hur ska ungdomsgarantin införas?

Alla viktiga aktörer måste samarbeta för att införa ungdomsgarantin – myndigheter, arbetsförmedlingar, yrkesvägledare, utbildningsinstitutioner, ungdomsstödtjänster, företag, arbetsgivare och fackföreningar.

Det är viktigt med tidiga och aktiva insatser. I många fall krävs också reformer för att till exempel förbättra yrkesutbildningssystemen.

EU-länderna håller nu på att ta fram egna planer för hur de ska införa ungdomsgarantin. EU-kommissionen hjälper till med detta arbete.

Kommissionen hjälper också länderna att utbyta bäst praxis, bland annat genom programmet för ömsesidigt lärande inom den europeiska sysselsättningsstrategin.

Den finska modellen

Finland har redan en omfattande ungdomsgaranti. En utvärdering av Eurofound visade att 83,5 procent av de unga arbetssökande under 2011 fick ett ordentligt erbjudande inom tre månader efter att de anmält sig som arbetssökande. Ungdomarna får nu snabbare hjälp med individuella planer så att de lättare får jobb.

En översikt över liknande nationella initiativ finns i kommissionens arbetsdokument (finns på 22 EU-språk).

Vad kostar det?

Det går inte att få fram några exakta siffror förrän alla länder har bestämt hur de ska införa garantin. Men fördelarna kommer klart att överväga kostnaderna, visar studier.

Den totala beräknade kostnaden för ungdomsgarantin i euroområdet är 21 miljarder per år, vilket motsvarar 0,22 procent av BNP (källa: ILO-rapport om jobbkrisen i euroområdet).

Men att inte göra något alls kostar ännu mer. Ungdomsarbetslösheten beräknas kosta EU-länderna 153 miljarder euro per år (1,21 % av BNP) i form av bidrag och inkomst- och skattebortfall (källa: Eurofounds rapport om ungdomsarbetslöshet).

Många åtgärder behöver inte kosta så mycket. Ett bättre samarbete mellan aktörerna är en effektiv insats som inte kräver någon stor budget.

Vem betalar?

EU-länderna bör prioritera ungdomssatsningar i sina budgetar för att undvika högre kostnader i framtiden.

EU bidrar med pengar genom Europeiska socialfonden och 6 miljarder euro från sysselsättningsinitiativet för unga.

    Dela med dig

  • Twitter Facebook Dela på Google+