Fonderna

Kommissionen måste få ansökan inom 10 veckor efter dagen för den första skadan orsakad av katastrofen.

Det är bäst att direkt kontakta den ansvariga enheten på EU-kommissionens generaldirektorat för regionalpolitik (enhet D1), som kan ge råd som påskyndar handläggningen.

• Ansökningsblankett
• Riktlinjer
• Tröskelvärden
• Stödbeloppets storlek
• Modellavtal som mottagarlandet kompletterar med information

Kommissionen bedömer ansökan och – om den godkänns – föreslår ett stödbelopp för Europaparlamentet och rådet som måste godkänna det innan det kan betalas ut. Så snart pengarna är tillgängliga, och kommissionen och mottagarlandet har skrivit på en överenskommelse, betalas stödet ut i en enda utbetalning. När pengarna har betalats ut ansvarar mottagarlandet för att välja och genomföra insatserna samt att granska och kontrollera dem. Nödåtgärder kan finansieras retroaktivt från katastrofens första dag.

Det bör noteras att EU:s solidaritetsfond inte är ett instrument för snabbt stöd för att hantera följderna av en naturkatastrof. Ekonomiskt stöd kan endast beviljas till det ansökande landet efter ett ansöknings- och budgetförfarande som kan dröja flera månader.

Solidaritetsfonden kan ge ekonomiskt stöd till EU-länder och länder som förhandlar om medlemskap vid en större naturkatastrof. Med större katastrof menas att värdet av de direkta skadorna totalt sett överstiger 3 miljarder euro (2002 års prisnivå) eller 0,6 % av landets bruttonationalinkomst (det lägsta av de två beloppen gäller). Se de nuvarande tröskelvärdena per land . Ett angränsande EU-land eller kandidatland, som drabbats av samma katastrof som ett stödberättigat land där en större katastrof har inträffat, kan också få hjälp även om skadorna inte är så stora att de når upp till tröskelvärdet.

I undantagsfall, förutsatt att särskilda villkor uppfylls, kan fonden också utnyttjas vid en ovanligt svår regional katastrof som drabbar majoriteten av regionens invånare med allvarliga och bestående återverkningar på den ekonomiska stabiliteten och levnadsvillkoren. Det måste noggrant granskas att dessa villkor uppfylls. Hittills har mindre en tredjedel av ansökningarna i denna undantagskategori godkänts.

Solidaritetsfonden har en årsbudget på högst 1 miljard euro årligen, som ligger utanför den vanliga EU-budgeten. Enskilda bidrag måste godkännas av Europaparlamentet och rådet på förslag av kommissionen. En fjärdedel av budgeten (250 miljoner euro) måste finnas kvar den 1 oktober för eventuella hjälpinsatser i slutet av året. I undantagsfall kan medel tas från nästa års budget. Det maximibelopp som finns tillgängligt årligen till särskilt allvarliga regionala katastrofer är dock begränsat till 7,5 % av solidaritetsfondens årliga budget (75 miljoner euro).

Solidaritetsfonden kompletterar EU-ländernas offentliga utgifter för följande nödvändiga krisinsatser:

• Omedelbart återställande av infrastruktur och utrustning för energi, dricksvatten, avloppssystem, transporter, telekommunikation, hälso- och sjukvård samt utbildning.
• Provisoriska bostäder och räddningsinsatser för att tillgodose den drabbade befolkningens akuta behov.
• Omedelbara åtgärder för att säkra förebyggande infrastruktur (t.ex. skyddsvallar) och skydda kulturarvet.
• Röjning av katastrofdrabbade områden, inklusive naturområden.

Solidaritetsfonden täcker inte alla kostnader i samband med naturkatastrofer. Den ska endast bidra till att täcka icke försäkringsbara skador och ersätter t.ex. inte privata förluster. Långsiktiga åtgärder – t.ex. långsiktig återuppbyggnad, ekonomisk återhämtning och förebyggande åtgärder – är inte berättigade till stöd från solidaritetsfonden. De kan däremot få stöd från andra fonder, främst strukturfonderna och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

Italien – jordbävningen i Abruzzerna i april 2009 (större katastrof)

Den 6 april 2009 drabbades regionen Abruzzerna i Italien av en kraftig jordbävning med magnituden 5,8. Skalvet krävde 300 människors liv och orsakade svår förstörelse av grundläggande infrastruktur, privathushåll, offentliga byggnader, företag och betydelsefulla kulturarv samt medförde framförallt allvarliga skador för befolkningen. Bland de drabbade områdena återfanns hela provinsen L'Aquila, större delen av regionen Abruzzerna och vissa angränsande områden. Den regionala huvudstaden L'Aquila drabbades särskilt hårt, och värst drabbades dess historiska centrum. De beräknade direkta skadorna på 10,2 miljarder euro överskred tröskelvärdet 3,4 miljarder euro (3 miljarder euro enligt 2002 års prisnivå) för att frigöra medel från solidaritetsfonden till Italien, och därför kunde katastrofen klassificeras som en större naturkatastrof i enlighet med solidaritetsfondens förordning (EG) 2012/2002. Kommissionen beviljade ett stöd på 493,8 miljoner euro till Italien.

Bidraget användes till följande:

1. Akuta krisinsatser. Totalt bidrag från solidaritetsfonden: 50 miljoner euro.
2. C.A.S.E.-projektet, det största av bostadsprojekten för L'Aquilas befolkning. Totalt bidrag från solidaritetsfonden: 350 miljoner euro.
3. M.A.P.-projektet med över 3 100 mindre tillfälliga bostäder för upp till 7 000 människor i närheten av de mindre byarna kring L'Aquila. M.U.S.P.-projektet med 32 (högkvalitativa) tillfälliga skolor för en del av de mer än 15 000 elever som berördes av jordbävningen. Totalt bidrag från solidaritetsfonden: 93,8 miljoner euro.

Jordbävningen i L'Aquila i den italienska regionen Abruzzerna var i själva verket den största katastrofen sedan solidaritetsfonden grundades och resulterade därför i det största bidraget hittills, nästan en halv miljard euro.

Österrike – översvämningen i augusti 2005 (regional katastrof)

I augusti 2005 inträffade svåra översvämningar i delar av de två österrikiska delstaterna Vorarlberg och Tyrolen. Översvämningarna orsakade allvarliga skador på jordbruket, turismen, bostäder och företag, transportnätverket och annan infrastruktur. De totala direkta skadorna uppskattades till 591,94 miljoner euro, vilket motsvarar ungefär 0,27 % av Österrikes BNI. Eftersom siffran var lägre än tröskelvärdet för att frigöra medel från solidaritetsfonden för större katastrofer (0,6 % av Österrikes BNI, dvs. 1,3363 miljarder euro) granskades ansökan enligt undantagskriterierna för ovanligt svåra regionala katastrofer. Kommissionen ansåg att det var motiverat att undantagsvis frigöra medel ur solidaritetsfonden och bevilja ett bidrag på 14,79 miljoner euro.

Bidraget användes till följande:

1. Omedelbart återställande av infrastruktur, särskilt statliga vägar. Totalt bidrag från solidaritetsfonden: 9,86 miljoner euro.
2. Omedelbart säkrande av förebyggande infrastruktur, särskilt återställande av förstörda vallar vid vattendrag, avlägsnande av träd och byggavfall samt uppdämning, stabilisering och återställning av flodbäddar. Totalt bidrag från solidaritetsfonden: 4,93 miljoner euro.

Den 6 oktober 2011 presenterade kommissionen sina tankar om hur EU:s solidaritetsfond kan effektiviseras (meddelandet Framtiden för EU:s solidaritetsfond), tillsammans med ett lagförslag om en ram för sammanhållningspolitiken 2014–2020.

Kommissionen vill att fonden ska kunna betala ut stöd snabbare vid katastrofer och bli mer synlig. Kriterierna för hur fonden ska användas måste också bli tydligare.

Läs förslaget:
Redan 2005 föreslog kommissionen en ändring av förordningen om solidaritetsfonden. Man ville bland annat utöka användningsområdet och sänka gränsvärdena för när fonden kan ingripa. Men de flesta EU-länderna kunde inte gå med på ändringarna, framför allt eftersom det skulle kosta för mycket. Kommissionen vill därför dra tillbaka sitt förslag från 2005.
Kommissionen anser dock att man kan förbättra solidaritetsfonden genom bara några få ändringar av förordningen. Man behåller alltså grundtanken utan att ändra budgetramarna. Det kommer inte att bli någon ändring av vilka åtgärder som kan få pengar få fonden, t.ex. omedelbar reparation av nödvändig infrastruktur och kostnader för katastrofinsatser. Några av punkterna i 2005 års förslag, som att utvidga räckvidden, ändra gränsvärdena eller överge kriteriet regionala katastrofer, finns inte med den här gången.
Det här är några av förslagen:

• Tydligare definierad räckvidd för solidaritetsfonden
• Ny och enklare definition av vad som är en regional katastrof
• Möjligheter till förskottsutbetalning och snabbare utbetalningar
• Tydligare regler för insatser vid långsamt framväxande katastrofer
• Enklare handläggning genom att slå samman bidragsbeslut och genomförandeavtal

EU-länderna, Europaparlamentet och andra berörda parter ska nu diskutera förslagen. Beroende på vad diskussionerna leder fram till kan kommissionen komma att lägga fram ett nytt lagförslag.

Lagstiftning

• Förordning om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond (rådets förordning nr 2012/2002 av den 11 november 2002, EUT L 311)

Förslag till ändring av förordningen om solidaritetsfonden (inte antagen)

• Förslag till förordning om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond – Bryssel 6.4.2005 (KOM(2005) 108 slutlig)
• Konsekvensanalys SEK(2005) 447 – bilaga till förslaget till förordning (KOM(2005) 108 slutlig)

Rapporter

• EU:s solidaritetsfond – årsrapporter

Pressmeddelanden