Forskare och företag går ihop för att samla uppgifter om djur

Projektet Animal Sensor Networks hade som syfte att leda tillämpad forskning för att kunna öka samarbetet mellan forskare, däribland tekniska forskningsgrupper, djurvetare och företag som utvecklar trådlösa sensorer, för att samla in uppgifter om vilda och tama djur i Norge, Finland och Sverige. Detta ledde till tester av program för användning i uppfödning, zoologi och turism, och till utveckling av teknik för att minska antalet renar som dödas i vägtrafiken. 

Ytterligare verktyg

 
Anordningar vid vägkanterna varnar förare när det finns renar i närheten. © Johannes Karlsson Anordningar vid vägkanterna varnar förare när det finns renar i närheten. © Johannes Karlsson

" Projektet har lett till ett långsiktigt samarbete mellan forskare på området trådlösa sensorer för insamling av data från djur, och forskarna har fortsatt att arbeta med ämnen som har att göra med jordbruk och renskötsel i Bottenhavet- och Atlanten-regionen. "

Johannes Karlsson, forskare på avdelningen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet

Det har blivit allt viktigare att använda nätverk med trådlösa sensorer för att samla information om djur, och det finns åtskilliga grupper som bedriver forskning i ämnet. Avsikten med projektet var att utveckla system för att samla in information om enskilda djur i stora områden och, genom att sammanföra partner med olika specialområden och från olika länder, upprätta ett kunskapskluster på området.

I Animal Sensor Networks utvecklades maskinvaruplattformar för djurdatainsamling och datoralgoritmer för att identifiera djur och känna av deras aktivitet. Man arbetade också med ny teknik för tillämpning inom turism och uppfödning, och för fjärrinsamling av djurdata. Tekniken tillämpades på betesdjur och renar.

Tester och demonstrationer

Partner från olika områden jobbade ihop med åtskilliga demonstrationer av hur trådlösa sensorer kan användas för att samla in data från djur. Ett exempel var att placera trådlösa sensorbrickor på renar och sätta in anordningar vid vägkanterna som varnade bilförarna om renar kom nära vägen. Ett annat var den digitala djurparken, som innefattade att man införde ett nätverk av trådlösa sensorer i Lycksele djurpark i Sverige. Med dessa kunde besökarna titta på djurparksdjuren i deras hägn online före och efter besöket.

Vid projektet skapades också verktyg för att förbättra besökarupplevelsen under resor till djurparken. Andra användningsområden var t.ex. ett verktyg för att träna hästar och ett system där renskötare kunde matcha en renko med rätt kalv. Många maskinvaruplattformar inrättades också för att samla in data från djur med hjälp av sensorer.

I forskningen om uppfödning ingick arbete med sensorteknik för att förbättra uppfödningen i nordiska miljöer, och utveckling av metoder för att spåra kor i ladugårdar och övervaka deras beteende och beslutsfattande. Dessutom användes en experimentmjölkgård med 120 kor för att mäta utfodringen och produktiviteten för varje ko.

Möjliga affärstillfällen

Teknik som utvecklades under projektet skulle kunna leda till nya affärstillfällen för företag i regionen, när nu de olika systemen i varierande grad är redo för marknaden. De som infördes på Lycksele djurpark är i särskilt hög grad redo att tas i bruk, och har under djurparkens ledning fortsatt att användas efter att projektet avslutats. Lycksele djurpark använde den digitala djurparksplattformen för att läsarna av Sveriges största dagstidning skulle kunna följa födseln av björnungar online under vintersäsongen 2015–2016.

Andra djurparker har visat intresse för tekniken, och en idé som bygger på arbetet i detta projekt blev utvald som vinnare i en tävling som ordnades av Moskva Zoo för att hitta sätt att höja antalet höst- och vinterbesökare. Teknik som är utvecklad för uppfödnings- och renvarningssystem har också uppmärksammats av företag.

Totala investeringar och EU-medel 

De totala investeringarna i projektet ”Animal Sensor Networks” uppgår till 1 377 949 euro med 675 000 euro i bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) genom det operativa programmet ”Botnia-Atlantica” för programperioden 2007–2013.

Datum för ansökan

31/08/2016