Interreg : European Territorial Co-operation

European Territorial Cooperation (ETC), better known as Interreg,  is one of the two goals of cohesion policy and provides a framework for the implementation of joint actions and policy exchanges between national, regional and local actors from different Member States. The overarching objective of European Territorial Cooperation (ETC) is to promote a harmonious economic, social and territorial development of the Union as a whole. Interreg is built around three strands of cooperation: cross-border (Interreg A), transnational (Interreg B) and interregional (Interreg C).
Five programming periods of Interreg have succeeded each other:
 INTERREG I (1990-1993) -  INTERREG II (1994-1999) - INTERREG III (2000-2006) - INTERREG IV (2007-2013) - INTERREG V (2014-2020)

Ytterligare verktyg

 

Nyheter

    I EU:s nästa långtidsbudget för 2021–2027 föreslår kommissionen en modernisering av sammanhållningspolitiken som är EU:s viktigaste investeringspolitik och ett av unionens mest konkreta uttryck för solidaritet.

    EU:s ekonomi håller på att återhämta sig, men det krävs fler investeringar för att överbrygga de kvarvarande klyftorna mellan och inom medlemsländerna. Med en budget på 373 miljarder euro för 2021–2027 kan den framtida sammanhållningspolitiken bidra till att minska skillnaderna. Resurserna kommer även i fortsättningen att gå till regioner som bäst behöver komma i fatt resten av EU. Politiken kommer också fortsätta att fungera som en stark direktlänk mellan EU och dess regioner och städer. 

    Här är de viktigaste nyheterna i kommissionens förslag till en moderniserad sammanhållningspolitik:

    1. Fokus på viktiga investeringsprioriteringar där EU-insatser kan ge bäst resultat. Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden kommer framför allt att investera i innovation, stöd till småföretag, digital teknik och modernisering av industrin. De kommer också att inrikta sig på övergången till en koldioxidsnål cirkulär ekonomi och klimatåtgärder i enlighet med Parisavtalet.

    2. En sammanhållningspolitik för alla regioner och en mer skräddarsydd strategi för regionalutveckling

    • Investeringar i alla regioner: Regioner som fortfarande släpar efter när det gäller tillväxt eller inkomst – framför allt i Syd- och Östeuropa – kommer även i fortsättningen att få omfattande EU-stöd. Genom sammanhållningspolitiken kommer EU att fortsätta att investera i alla regioner, eftersom många av dem – också i rikare medlemsländer – kämpar för att förändra industrin, bekämpa arbetslösheten och hävda sig i den globaliserade ekonomin.
    • En skräddarsydd strategi: Sammanhållningspolitiken omfattar tre kategorier av regioner: mindre utvecklade regioner, övergångsregioner och mer utvecklade regioner. Målet är att minska skillnaderna och hjälpa låginkomst- och lågtillväxtregioner att komma i fatt. Därför är BNP per capita fortfarande det viktigaste kriteriet för fördelningen av anslag. Men nya kriterier ska bättre spegla verkligheten – ungdomsarbetslöshet, låga utbildningsnivåer, klimatförändringar och mottagande och integration av migranter.
    • Lokal förankring: Sammanhållningspolitiken för 2021–2027 är ett uttryck för ett EU som ger regionerna egenmakt genom att stödja lokala utvecklingsstrategier. De lokala och regionala myndigheterna kommer att få större inflytande i förvaltningen av EU-medel och en ökad medfinansiering kommer att förstärka egenansvaret för EU-finansierade projekt i regioner och städer.

    3. Färre, tydligare och enklare regler och flexiblare ramar

    • Enklare tillgång till EU-medel: Kommissionen vill förenkla reglerna i EU:s nästa långtidsbudget för att minska byråkratin och lätta upp kontrollerna för företag och entreprenörer som får EU-stöd.
    • Enhetligt regelverk: Ett enhetligt regelverk ska gälla för sju EU-fonder som genomförs i samarbete med medlemsländerna (”delad förvaltning”), vilket kommer att göra livet lättare för dem som förvaltar programmen. Det kommer också att underlätta samverkan mellan t.ex. sammanhållningsfonderna och Asyl- och migrationsfonden i arbetet med att ta fram lokala strategier för att integrera migranter. De nya reglerna ger också större möjligheter till samverkan med andra EU-instrument. Medlemsländerna kan till exempel välja att överföra en del av sina sammanhållningsmedel till det nya programmet InvestEU.
    • Anpassning till behoven: Med de nya reglerna kombineras också den stabilitet som krävs för långsiktig investeringsplanering och en viss flexibilitet för att kunna hantera oförutsedda händelser. En halvtidsöversyn kommer att avgöra om man behöver ändra programmen under finansieringsperiodens sista två år och om resurser kan omfördelas inom programmen.

    4. En starkare koppling till den europeiska planeringsterminen för ett bättre företagsklimat i Europa. Kommissionen vill stärka kopplingen mellan sammanhållningspolitiken och den ekonomiska planeringsterminen för att skapa ett tillväxt- och företagsvänligt klimat i Europa där man kan dra nytta av både EU:s och medlemsländernas investeringar fullt ut. Det här starkare sammanhållningspolitiska stödet till strukturreformer kommer att säkra full komplementaritet och samordning med det nya, stärkta reformstödprogrammet.

    Läs mer

    Frågor och svar

    Rättsakter och faktablad

    EES- och Norge-bidragen är ekonomiska bidrag från Island, Liechtenstein och Norge till europeisk solidaritet och sammanhållning. Under programperioden 20142021 har 2,8 miljarder euro gjorts tillgängliga för projekt och därmed stärkt EU-investeringar i Central- och Sydeuropa.

    Island, Liechtenstein och Norge har ett nära samarbete med EU och är medlemmar i den inre marknaden via avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Detta omfattar ett gemensamt mål att minska sociala och ekonomiska skillnader inom EES.

    Länderna bidrar till detta via de så kallade EES- och Norge-bidragen. Precis som EU:s sammanhållningsfond stödjer bidragen medlemsländer i EU som har en bruttonationalinkomst per capita som är lägre än 90 procent av genomsnittet för EU. Deras prioriteringar speglar EU:s prioriteringar: ett grönt, konkurrenskraftigt Europa för alla. 

    I linje med EU:s prioriteringar för den innevarande finansieringsperioden har EES-/Norge-bidragen nyligen inrättat regionala fonder för att hantera ungdomsarbetslöshet och främja gränsöverskridande samarbete.

    Maximera effekten

    I början av varje programperiod föreslår varje stödmottagande land sina investeringsprioriteringar i ett bilateralt samförståndsavtal med givarländerna. Europeiska kommissionen konsulteras under förhandlingarna för att undvika dubbelarbete, och för att säkerställa att finansieringen är inriktad på de områden där den kan ha störst effekt. Program som genomförs inom ramen för bidragen måste följa EU:s regler samt standarder som rör mänskliga rättigheter, god förvaltning, hållbar utveckling och jämställdhet mellan könen. 

    EU- och EES-fonderna kompletterar varandra och förvaltas ofta av samma förvaltningsmyndighet på nationell nivå. Den ena kan stödja den andra, exempelvis genom att hjälpa ett pilotprojekt att växa eller finansiera en annan aspekt av samma projekt. Bidragen finansierar också projekt där det är svårt att hitta finansiering från EU eller nationella givare, för att undvika dubbelarbete. Både EU- och EES-fonderna lyckas bra när det gäller att generera källor till offentlig eller privat finansiering. 

    Ett huvudsyfte med bidragen är att stärka de bilaterala relationerna mellan Island, Liechtenstein och Norge och de stödmottagande länderna. Deras prioriteringar motsvarar de gemensamma europeiska utmaningarna, där både givarländerna och de stödmottagande länderna har expertis och intresse av att arbeta tillsammans. Finansiering avsätts för att underlätta och stödja bilaterala partnerskap mellan offentliga institutioner, privata företag, icke-statliga organisationer och forskningsinstitutioner på alla nivåer. Tusentals projekt får stöd under varje programperiod, däribland forskningssamarbeten, gemensamma projekt för små och medelstora företag samt kollegiala utbyten och personalutbildning.

    Demokratistöd

    En utmärkande egenskap för EES-bidragen är att minst 10 procent av finansieringen går direkt till civilsamhällesorganisationer i varje stödmottagande land. Syftet är att utveckla långsiktig hållbarhet och kapacitet hos civilsamhällessektorn när det gäller att främja demokratiskt deltagande, aktivt medborgarskap och mänskliga rättigheter. 

    Europarådet, OECD och EU:s byrå för grundläggande rättigheter är partner i flera program och projekt, där de bidrar med sin expertis om hur man bekämpar diskriminering och främjar social delaktighet, ekonomisk utveckling och god förvaltning. Att stärka sårbara grupper och minoriteter, såsom den romska befolkningen, är en särskilt viktig fråga för bidragen i många av de stödmottagande länderna.

    Prioriterade sektorer för EES- och Norge-bidragen under 2014–2021

    • Innovation, forskning, utbildning och konkurrenskraft
    • Social delaktighet, ungdomssysselsättning och fattigdomsminskning
    • Miljö, energi, klimatförändringar och en ekonomi med låga koldioxidutsläpp
    • Kultur, civilsamhället, god förvaltning och grundläggande rättigheter
    • Rättvisa och inrikes frågor

    Läs mer

    www.eeagrants.com

    Panorama 64: Cohesion Policy: 30 years investing in the future of European Regions

    Under de senaste åren har NÖGUS (Hälso- och socialfonden för Niederösterreich) inrättat ett flertal samarbetsinitiativ och projekt mellan Niederösterreich och grannländerna inom hälso- och sjukvårdssektorn, med hjälp av finansiering från Eruf. Syftet är att säkerställa att människor som bor på båda sidor om gränsen ska kunna få sjukvård inom landet. Som ett resultat av detta mycket framgångsrika projekt samlades all gränsöverskridande verksamhet inom en gemensam ram med namnet Healthacross, i september 2017.

    Healthacross står för tillhandahållande av hälso- och sjukvård utan gränser. Internationellt samarbete och innovativa sjukvårdsprojekt i gränsregionerna mellan Niederösterreich och Tjeckien, samt mellan Niederösterreich och Slovakien, väcker nu projektet till liv.

    I enlighet med mottot ”europeiska idéer slår rot i gränsregionen” suddar det hängivna teamet under ledning av Elke Ledl, MA, ut gränserna ytterligare när det gäller tillhandahållande av hälso- och sjukvård. ”Vi vill att vårt arbete ska bygga broar mellan Niederösterreich och andra europeiska länder, så att människor på båda sidorna om gränsen kan dra nytta av vård nära hemmet.”

    Gränsöverskridande projekt har många fördelar. Patienterna kan ta egna beslut om på vilken sida av gränsen de vill vårdas, och kan också dra nytta av medicinsk behandling lokalt. Det är särskilt viktigt i akutsituationer och kan rädda liv om det närmaste sjukhuset eller den närmast tillgängliga ambulansen råkar befinna sig på andra sidan gränsen. Internationella nätverk och samarbete skapar även möjligheter för att föra in expertis andra länder till Niederösterreich.

    Vård tillhandahålls mellan samhällena

    Tjeckiska patienter besöker regionsjukhuset i Gmünd

    Särskilt i regionerna Gmünd och České Velenice har det gränsöverskridande samarbetet gjort vardagslivet lättare för människor. Regionsjukhuset Waldviertel-Gmünd ligger precis på gränsen, den närmaste ambulansstationen på den tjeckiska sidan ligger över 30 kilometer bort och det närmsta sjukhuset ligger så långt som 60 kilometer bort.

    Som ett resultat av projektet kommer tjeckiska försäkringsbolag nu att betala för deras patienters vård. Tolkar och tjeckisktalande personal hjälper patienterna och sjukhuspersonalen att kommunicera med varandra. Diskussioner pågår för tillfället med deltagande organisationer i Södra Böhmen om att utvidga omfattningen av behandlingarna för tjeckiska patienter i Gmünd till att inte bara omfatta öppenvård utan också sjukhusvård. Dessutom ska möjligheter utvecklas för ett långsiktigt samarbete inom ramen för ”Cross-border Health Cubes” (gränsöverskridande hälsostationer) i Gmünd/České Velenice.                                                                                                   

    Strålningsbehandling för invånare i Niederösterreich på sjukhuset i Znojmo

    Under 2018 kommer 15 patienter från de tre klinikerna i Weinviertel-området Mistelbach, Hollabrunn och Krems att få strålningsbehandling på sjukhuset i Znojmo, som en del av deras inledande upplevelse av projektgenomförandet. 

    Gränsöverskridande räddningstjänstsamarbete med Södra Mähren och Södra Böhmen
    Niederösterreich har redan skrivit på ett räddningstjänstavtal med Södra Mähren och Södra Böhmen. I nästa steg kommer en anpassning av mjukvara att professionalisera kommunikationen mellan larmcentret 144 Niederösterreich och larmcentrumen i Södra Mähren och Södra Böhmen för att underlätta gränsöverskridande räddningsinsatser. Detta ska säkerställa snabb ömsesidig hjälp vid en akutsituation utan byråkratiska komplikationer. 

    Endometrioscentrum vid Regionsjukhuset i Melk

    Grunden för det första EU-certifierade endometrioscentret i Niederösterreich är kunskapsutbytet mellan regionsjukhuset i Melk och sjukhuset i Znojmo. Det senare är ansvarigt för det här området, och har redan ett sådant centrum där patienter nu kan få diagnos och behandling snabbare. En av tio kvinnor i barnafödande ålder lider av endometrios, som är en kronisk sjukdom med symtom som svåra smärtor och svårigheter att få barn.

    Panorama 63 - The Outermost Regions: joining forces across the EU 

Fler nyheter

Introduction

In 1990, Interreg was developed as a Community Initiative in with a budget of just EUR 1 billion covering exclusively cross-border cooperation. Later, Interreg has been extended to transnational and interregional cooperation. For 2014-2020 European territorial cooperation is one of the two goals of Cohesion Policy besides investment for Growth and Job.

Interreg evolution

The 25th anniversary of Interreg has been celebrated in 2015 with a variety of events around Europe. Over the years, Interreg has become the key instrument of the European Union to support cooperation between partners across borders. The aim: to tackle common challenges together and find shared solutions - whether in the field of health, research and education, transport or sustainable energy.

2014-2020 period – Interreg V

In accordance with the new design of the European Cohesion Policy 2014-2020 and the targets set out in Europe 2020, Interreg has significantly been reshaped to achieve greater impact and an even more effective use of the investments. Key elements of the 2014-2020 reform are:
-Concentration
-Simplification
-Results orientation
The fifth period of Interreg is based on 11 investment priorities laid down in the ERDF Regulation contributing to the delivery of the Europe 2020 strategy for smart, sustainable and inclusive growth. At least, 80% of the budget for each cooperation programme has to concentrate on a maximum of 4 thematic objectives among the eleven EU priorities:

11 priorities

The fifth programming period of Interreg has a budget of EUR 10.1 billion invested in over 100 cooperation programmes between regions and territorial, social and economic partners. This budget also includes the ERDF allocation for Member States to participate in EU external border cooperation programmes supported by other instruments (Instrument for Pre-Accession and European Neighborhood Instrument).

  • 60 Cross-border – Interreg V-A, along 38 internal EU borders. ERDF contribution: EUR 6.6 billion.
  • 15 Transnational – Interreg V-B, covering larger areas of co-operation such as the Baltic Sea, Alpine and Mediterranean regions, as well as some non-EU countries. ERDF contribution: EUR 2.1 billion.
  • The interregional co-operation programme, INTERREG Europe, and 3 networking programmes (Urbact III, Interact III and ESPON) covering all 28 Member States of the EU, as well as Norway and Switzerland and in case of URBACT also Iceland and Lichtenstein. They provide a framework for exchanging experience between regional and local bodies in different countries. ERDF contribution: EUR 500 million.

Interreg Budget

Interreg and inter-regional cooperation 2014-2020: state of play - video recording of the briefing (07/05/2015)

2007-2013 period – Interreg IV

The forth programming period of Interreg had a total budget of EUR 8.7 billion (2, 5 % of the total 2007-13 allocation for cohesion policy). This budget includes the allocation for Member States to participate in EU external border cooperation programmes supported by other instruments (Instrument for Pre-Accession and European Neighborhood Instrument). The budget was distributed as follows:

  • 60 Cross-border – Interreg IV-A, along 38 internal EU borders. ERDF contribution: EUR 5.6 billion.
  • 13 Transnational – Interreg IV-B, covering larger areas of co-operation such as the Baltic Sea, Alpine and Mediterranean regions. ERDF contribution: EUR 1.8 billion.
  • The interregional co-operation programme (INTERREG IVC) and 3 networking programmes (Urbact II, Interact II and ESPON) cover all 28 Member States of the EU. They provide a framework for exchanging experience between regional and local bodies in different countries. ERDF contribution: EUR 445 million.

The European Grouping of Territorial Cooperation

Meetings & Events

Interreg Annual Meeting April 26-28 2017

Interreg Annual Meeting June 6-7 2016

Interreg Annual Meeting September 15 2015

Interreg Annual Meeting May 19-20 2014

European Territorial Cooperation Annual Meeting 2013

Annual meeting of cross-border programmes 2011

Publications

European Territorial Cooperation: building bridges between people