Interreg : European Territorial Co-operation

European Territorial Cooperation (ETC), better known as Interreg,  is one of the two goals of cohesion policy and provides a framework for the implementation of joint actions and policy exchanges between national, regional and local actors from different Member States. The overarching objective of European Territorial Cooperation (ETC) is to promote a harmonious economic, social and territorial development of the Union as a whole. Interreg is built around three strands of cooperation: cross-border (Interreg A), transnational (Interreg B) and interregional (Interreg C).
Five programming periods of Interreg have succeeded each other:
 INTERREG I (1990-1993) -  INTERREG II (1994-1999) - INTERREG III (2000-2006) - INTERREG IV (2007-2013) - INTERREG V (2014-2020)

Ytterligare verktyg

  •  
  • Mindre textstorlek  
  • Större textstorlek  

Nyheter

    En sammanhållningspolitik som omfattar alla regioner – de starkaste och de svagaste – är avgörande för Europeiska unionens framgång.

    Europas regioner är ryggraden i Europeiska unionen – politiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt. Ett fortsatt starkt stöd till regionerna efter 2020 är därför avgörande för Europas framgång. Europeiska struktur- och investeringsfonderna gör det möjligt för oss att skapa en verklig skjuts framåt och öka investeringarna. De säkerställer att Europa är meningsfullt och tillgängligt för medborgarna och uppmuntrar samarbete.

    Från ett tidigt stadium har Bayern utvecklat sina positioner gällande den reform av ESI-fonderna som kommer att äga rum efter 2020. Vår främsta oro, som vi delar med Europas andra regioner, är att bevara en passande nivå på ESI-fonderna i alla europeiska regioner. Det gäller framför allt mer utvecklade regioner som Bayern, så att deras starkare regionala spetskompetens fortsätter att gynna deras mindre utvecklade grannar genom ökad efterfrågan och extra mervärde. En gemensam europeisk stödpolitik för samman Europa istället för att dela upp det i ”givare” och ”mottagare”.

    Det finns också mer i en stark region som Bayern än blomstrande städer. Särskilt de distrikt som gränsar till Tjeckien ingår i strukturellt svagare områden och är därför prioriterade områden för åtgärder från Europeiska regionala utvecklingsfonden.

    EU:s regionalpolitik är så viktigt för oss eftersom den direkt påverkar människor i Bayern och i andra europeiska regioner. Många projekt i Bayern kan bara genomföras tack vare EU-medel. I motsats till kortsiktiga krishanteringsmekanismer tillhandahåller ESI-fonderna långsiktig finansiering under hela finansieringsperioden med medel och resurser som fastställts i förväg. Det möjliggör en hög nivå av planering och ekonomisk säkerhet. Det gör det också möjligt att arbeta mot viktiga paneuropeiska mål som inte nödvändigtvis innebär ”snabba vinster”, men istället kräver långsiktig politisk uthållighet. De långsiktiga, hållbara, bidragsbaserade ESI-fonderna bör inte ersättas av selektiva kortsiktiga finansieringsinstrument. Istället bör dess strategiska, delade, resultatorienterade projektfinansieringsstruktur behållas.

    ”Bygg broar inte murar” måste vara Europas motto efter 2020. Alla sidor bör arbeta tillsammans utan att skapa onödiga splittringar. Det kräver ännu starkare samarbete över gränserna. Interreg-programmen har på ett odiskutabelt sätt bidragit till Europas integration. Att arbeta med sina grannar visar tydligt lokalbefolkningen mervärdet med ett stabilt Europa – gårdagens gränsområden har blivit framtidens mötesplatser.

    Nya politiska tillvägagångssätt, så som makroregionala strategier, bör också stärkas och ytterligare synergier bör skapas i transnationella EU-program. Som sittande ordföranderegion i EU:s strategi för Alperna är Bayern angeläget om att stärka EU:s makroregionala strategier efter 2020. Vi är också angelägna om att begränsa den byråkratiska bördan inom finansieringspolitiken och därmed stärka självständigheten, samtidigt som man säkerställer att regionalt stöd behåller sitt mervärde.

    Den europeiska sammanhållningspolitiken är ett genuint uttryck för europeisk solidaritet – de starkare parterna stöttar de svagare. Bayern förstår och värdesätter detta. Vi har själva upplevt solidaritet från andra på vår resa från jordbruksstat till innovationsområde. Idag samarbetar bayerska företag med partner över hela Europa. En strategisk europeisk regionalpolitik omfattar därför alla europeiska regioner, även de mer utvecklade. Det här är det enda sättet vi kan stärka social och regional sammanhållning inom och mellan medlemsländerna, samtidigt som man stöttar ekonomisk framgång i alla regioner. När vi lyckas med att göra detta, och när lokalbefolkningen upplever konkreta framgångar av europeiskt samarbete, kommer medborgarna att kunna åtnjuta ett nyfunnet förtroende för EU.

    BEATE MERK

    Delstatsminister för europeiska frågor och regionala relationer i Bayern

    Panorama 62: Boosting innovation across the regions

    Karl-Heinz Lambertz, ordförande för regionkommittén, förklarar hur det nyligen lanserade initiativet med en sammanhållningsallians (#CohesionAlliance) syftar till att höja medvetenheten bland EU:s medborgare om EU:s främsta investeringspolitik.

     

    I år har Europeiska unionen utan tvekan undvikit två populistiska och särskilt farliga hot mot dess enhet i Nederländerna och Frankrike. Bevis på dess önskan om att reformeras kan hittas på högsta nivå i dess diskussioner om det framtida Europa, men idag befinner vi oss vid ett vägskäl.

    Försök till reformer har gjorts, ibland till det bättre, men den ”gamla” politiken utgör fortfarande ett hot – framför allt sammanhållningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken. Samtidigt uppkommer nya utmaningar, så som Brexit eller behovet av att göra mer för medborgarnas säkerhet, försvar, hantera migration och flyktingar samt utrikespolitik.

    I den situationen vore det ett misstag att välja fel målsättningar, vilket är anledningen till att Europeiska regionkommittén försvarar en stark, effektiv sammanhållningspolitik som är synlig för medborgarna.

    För att bättre försvara den har vi inrättat #CohesionAlliance eller sammanhållningsalliansen. Det finns för lite medvetenhet om sammanhållningspolitiken hos allmänheten, trots att den är EU:s främsta investeringspolitik. Det finns faktiskt en tendens att glömma hur Europa skulle se ut utan den här politiken.

    Siffrorna säger allt

    Som framhävdes i diskussionsunderlaget om framtiden för EU:s finanser, ska man aldrig glömma att sammanhållningspolitiken under perioden 2007–2013 gav ekonomiskt stöd till 121 400 nystartade företag och runt 400 000 små och medelstora företag, 94 955 forskningsprojekt och 33 556 samarbetsprojekt mellan små och medelstora företag och forskningscentrum, 41 600 långsiktiga jobb kopplade till forskning, 1 500 km förbättrad järnväg i det transeuropeiska transportnätverket, och slutligen 49,7 miljoner insatser i åtgärder för att förbättra humankapital, varav nästan hälften ledde till att människor fick nya färdigheter.

    Sammanhållningspolitiken innebär för Europas medborgare ett Europa som skyddar dem, särskilt från de negativa effekterna av globaliseringen. Det är inte heller något sammanträffande att medborgarnas stöd för den här politiken ökar stadigt, vilket man kunde se i den nyligen genomförda Eurobarometerundersökningen från juni 2017, där 78 % av medborgarna ansåg att EU:s regionala investeringar har haft en positiv inverkan på deras stad eller region.

    Detta skydd är kännbart, siffrorna talar för sig själva, men sammanhållningspolitiken är fortfarande ett av Europas mest attackerade politikområden i ett sammanhang där vi i framtiden kan förvänta oss att se en drastisk minskning av den fleråriga budgetramen, framför allt som ett resultat av Storbritanniens utträde ur EU.

    Min analys är följande: regionkommittén kan inte ensam försvara den här politiken och uppnå de förväntade resultaten. Genom sammanhållningsalliansen måste den vara en katalysator för alla initiativ till förmån för sammanhållning som uppstår på dess territorier. Dessa initiativ är många och av god kvalitet: städer, regioner, civilsamhället, den ekonomiska världen, organisationer och nätverk mobiliserar sig alla för att föreslå en ny sammanhållningspolitik för framtiden.

    Det handlar inte om att omfamna de oföränderliga principerna i en fast politik för sammanhållning. Tvärtom är lösningen att visa att för att sammanhållningspolitiken ska kunna fortsätta måste den förändras genom att man förlitar sig på dess grundprinciper och en positiv treenighet, som bygger på territoriell sammanhållning, mobilisering av den privata sektorn via lämpliga finansiella instrument och genom en mer flexibel stabilitets- och tillväxtpakt.

    Regionkommitténs yttrande ”för en stark och effektiv sammanhållningspolitik efter 2020” understryker den här inriktningen: en budget som matchar våra ambitioner, en ny bekräftelse av principen om partnerskapspolitik som bygger på en territoriell inriktning, en drastisk förenkling av förfarandena, särskilt för förvaltning och kontroll som bygger på principerna om differentiering och proportionalitet, en starkare koppling till strukturreformer med hjälp av förhandsvillkor, nya indikatorer för att fördela medel och bättre ta hänsyn till skillnader på delregional nivå samt förbättrad synlighet för resultaten.

    Förenade krafter

    Det är kring dessa principer som regionkommittén och de stora organisationerna för lokala myndigheter (CPMR, AER, Eurocities, CEMR, Europeiska gränsregionförbundet) har samlats för att skapa den här plattformen, för en sammanhållningsallians som syftar till att samla alla initiativ som kan identifieras utifrån dessa allmänna principer. Regionkommittén kan därmed bli en institutionell talesperson för territorierna och medborgarnas krav i förhandlingarna om den kommande fleråriga budgetramen, och när det gäller att utveckla framtida riktlinjer för användningen av de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

    Efter antagande av regionkommitténs yttrande den 12 maj 2017, och lanseringen av initiativet #CohesionAlliance den 18 maj, kommer vi att lansera plattformen politiskt under den europeiska veckan för regioner och städer den 9 oktober.

    Mitt mål är att göra det här initiativet så kännbart och synligt som möjligt för att nå största möjliga antal lokala, regionala, nationella och europeiska folkvalda företrädare, och bortom det att nå alla dem som upplever mervärdet av sammanhållningspolitiken i sitt dagliga liv.

    Av just den anledningen kommer den här alliansen att vara i fokus vid mötet den 10 oktober mellan Europaparlamentets kommitté för ”regional utveckling” och regionkommitténs kommitté för ”territoriell sammanhållning”. Tillsammans med kommissionär Creţu kommer det vara viktigt att förmedla de här budskapen till allmänna rådet den 15 november, för att fortsätta att höja medvetenheten i de medlemsländer som kommer att ta budgetbeslut som är avgörande för Europas framtid.

    Tillsammans med alliansen kommer vi att samla all vår kraft för att försvara sammanhållningspolitiken för alla européers bästa.

    EU-kommissionen öppnar idag en kontaktpunkt för gränserna för att den ekonomiska potentialen i EU:s gränsregioner, där 150 miljoner människor bor, ska kunna utnyttjas fullt ut. Kontaktpunkten ger skräddarsytt stöd till regionerna så att de kan avlägsna hinder för jobb och investeringar.

    För företag, arbetstagare och studerande är det fortfarande ofta komplicerat och dyrt att ta sig fram i de olika administrativa och rättsliga systemen. I sitt tal om tillståndet i unionen 2017 uppmanade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker oss att se till att vår inre marknad är rättvis. Kontaktpunkten kommer att hjälpa gränsregionerna att samarbeta bättre med hjälp av en rad konkreta åtgärder.

    Den bidrar till att förbättra tillgången till jobb och tjänster, såsom hälso- och sjukvård och kollektivtrafik, samt till att göra det lättare att göra affärer över gränserna. 

    Förslaget ingår i ett mer omfattande meddelande om att stärka tillväxt och sammanhållning i EU:s gränsområden. Det består av en rad nya åtgärder och en lista över pågående initiativ som ska få EU:s gränsregioner att växa snabbare och närma sig varandra.

    – Mer än en fjärdedel av Europas välfärd härstammar från gränsregionerna, men regionernas ekonomiska potential utnyttjas inte fullt ut, säger Corina Creţu, EU-kommissionär med ansvar för regionalpolitik. Vi sitter på en guldgruva av möjligheter som bara väntar på att tas till vara. Kommissionen ger dessa regioner ett skräddarsytt stöd som direkt gagnar invånarna.

    Kontaktpunkten består av experter i gränsfrågor från kommissionen som ger råd till nationella och regionala myndigheter genom att sammanställa och dela god praxis på det nya EU-omfattande onlinenätverket.

    Bättre tillgång till jobb

    Redan nu pendlar två miljoner arbetstagare och studerande varje dag eller varje vecka över en gräns. För att hjälpa människor att hitta jobb över gränserna kommer kontaktpunkten att stödja regioner som önskar fördjupa samarbetet. Kontaktpunkten kan ge råd om ömsesidigt erkännande av kvalifikationer, gemensamma studieprogram eller coachingtjänster för entreprenörer.

    Den sammanställer information om god praxis vad gäller arbetsförmedling i gränsområden. Ett exempel på detta är det gemensamma nätverk som skapats av spanska Galicien och norra Portugal och som fått stöd av EU:s portal för rörlighet i arbetslivet Eures.

    På så sätt bidrar kontaktpunkten till inrättandet av den framtida europeiska arbetsmyndigheten som ordförande Juncker annonserade i sitt tal om tillståndet i unionen 2017 för att stärka samarbetet mellan arbetsmarknadsmyndigheter på alla nivåer så att de bättre kan hantera gränsöverskridande situationer.

    Bättre tillgång till offentliga tjänster

    För att göra gränsregionerna mer attraktiva för alla vad gäller offentliga tjänster kommer kontaktpunkten att

    • kartlägga befintliga gränsöverskridande vårdinrättningar, såsom det gränsöverskridande området för hälso- och sjukvård vid den fransk-belgiska gränsen.
    • undersöka saknade järnvägslänkar längs de inre gränserna, för att få till stånd en effektivare gränsöverskridande kollektivtrafik.

    Affärer över gränserna

    Kontaktpunkten kommer att stimulera en dialog om gränsöverskridande frågor via onlinenätverket.

    Kontaktpunktens experter kommer på begäran att ge stöd till en bättre anpassning av regler för att etablera företag, dela god praxis från andra gränsregioner och främja ökad användning av onlineförfaranden.

    Utöver kontaktpunkten kommer kommissionen att välja ut runt 20 projekt med innovativa lösningar för hinder vid gränserna. En inbjudan att lämna förslag till projekt kommer att publiceras före utgången av 2017.

    Vad händer nu?

    Kontaktpunkten inleder sin verksamhet i januari 2018.

    Under den pågående debatten om EU:s framtida finanser kommer god praxis som samlas in via kontaktpunkten att ge näring åt diskussionen om nästa generation av gränsöverskridande samarbetsprogram (”interreg”) så att rättsliga och administrativa hinder kan överbryggas lättare och effektiva gränsöverskridande offentliga tjänster utvecklas.

    Läs mer

Fler nyheter

Introduction

In 1990, Interreg was developed as a Community Initiative in with a budget of just EUR 1 billion covering exclusively cross-border cooperation. Later, Interreg has been extended to transnational and interregional cooperation. For 2014-2020 European territorial cooperation is one of the two goals of Cohesion Policy besides investment for Growth and Job.

Interreg evolution

The 25th anniversary of Interreg has been celebrated in 2015 with a variety of events around Europe. Over the years, Interreg has become the key instrument of the European Union to support cooperation between partners across borders. The aim: to tackle common challenges together and find shared solutions - whether in the field of health, research and education, transport or sustainable energy.

2014-2020 period – Interreg V

In accordance with the new design of the European Cohesion Policy 2014-2020 and the targets set out in Europe 2020, Interreg has significantly been reshaped to achieve greater impact and an even more effective use of the investments. Key elements of the 2014-2020 reform are:
-Concentration
-Simplification
-Results orientation
The fifth period of Interreg is based on 11 investment priorities laid down in the ERDF Regulation contributing to the delivery of the Europe 2020 strategy for smart, sustainable and inclusive growth. At least, 80% of the budget for each cooperation programme has to concentrate on a maximum of 4 thematic objectives among the eleven EU priorities:

11 priorities

The fifth programming period of Interreg has a budget of EUR 10.1 billion invested in over 100 cooperation programmes between regions and territorial, social and economic partners. This budget also includes the ERDF allocation for Member States to participate in EU external border cooperation programmes supported by other instruments (Instrument for Pre-Accession and European Neighborhood Instrument).

Interreg Budget

Interreg and inter-regional cooperation 2014-2020: state of play - video recording of the briefing (07/05/2015)

2007-2013 period – Interreg IV

The forth programming period of Interreg had a total budget of EUR 8.7 billion (2, 5 % of the total 2007-13 allocation for cohesion policy). This budget includes the allocation for Member States to participate in EU external border cooperation programmes supported by other instruments (Instrument for Pre-Accession and European Neighborhood Instrument). The budget was distributed as follows:

  • 60 Cross-border – Interreg IV-A, along 38 internal EU borders. ERDF contribution: EUR 5.6 billion.
  • 13 Transnational – Interreg IV-B, covering larger areas of co-operation such as the Baltic Sea, Alpine and Mediterranean regions. ERDF contribution: EUR 1.8 billion.
  • The interregional co-operation programme (INTERREG IVC) and 3 networking programmes (Urbact II, Interact II and ESPON) cover all 28 Member States of the EU. They provide a framework for exchanging experience between regional and local bodies in different countries. ERDF contribution: EUR 445 million.

The European Grouping of Territorial Cooperation

Meetings & Events

Interreg Annual Meeting April 26-28 2017

Interreg Annual Meeting June 6-7 2016

Interreg Annual Meeting September 15 2015

Interreg Annual Meeting May 19-20 2014

European Territorial Cooperation Annual Meeting 2013

Annual meeting of cross-border programmes 2011

Publications

European Territorial Cooperation: building bridges between people