Sammanhållningspolitiken: resultatet av EU:s satsningar 2007–2013

EU-kommissionen har publicerat resultatet av en oberoende utvärdering av EU:s investeringar 2007–2013, med en rapport för varje medlemsland.

En miljon jobb har skapats – en tredjedel av det totala nettojobbskapandet i hela EU under samma period – och 2,74 euro mer BNP för varje euro från sammanhållningspolitiken. Det ger en avkastning på en biljon euro i ytterligare BNP fram till 2023. Det är de viktigaste slutsatserna av utvärderingen av perioden 2007–2013.

– Siffrorna talar för sig själva, säger Corina Creţu som är den kommissionär som ansvarar för regionalpolitiken. Jag anser att sammanhållningspolitiken är nödvändig och den kommer att vara lika viktig även efter 2020. Utvärderingen bidrar till en effektivare och verkningsfullare sammanhållningspolitik under 2014–2020 och åren därefter.

Sammanhållningspolitiken har bidragit till ekonomin i alla EU-länder och hjälpt dem genom ekonomiskt svåra tider. Investeringarna har gått till närmare 400 000 uppstartsföretag och andra små och medelstora företag, och visat sig vara en hörnsten i EU:s tillväxt- och jobbagenda.

Sammanhållningspolitiken har bland annat bidragit till att

• skapa över 100 000 jobb i Tyskland,
• ge stöd till 21 000 uppstartsföretag i Sverige,
• ge stöd till ca 3 900 forskningsprojekt i Ungern,
• modernisera över 630 km väg, framför allt i det transeuropeiska transportnätet (TEN-T), i Lettland

Utvärderingen av perioden 2007–2013 ger också en idé om på vilka områden sammanhållningspolitiken kan förbättras:

• Resultatorientering.

Utvärderingen visade att mål och resultatfokus kan skärpas. Det görs i reformen 2014–2020 genom att specifika mål per program införs, t.ex. skapade jobb eller minskade koldioxidutsläpp, och genom att lägga fokus på ett fåtal områden med hög tillväxtpotential. Mer fokus på resultat genom förenkling och ökad samverkan med andra EU-fonder är avgörande för förberedelserna för regelverket efter 2020.

• Finansieringsinstrument

Under perioden 2007–2013 ökade användningen av fonderna via finansieringsinstrument från 1 miljard euro 2000–2006 till 11,5 miljarder euro. Finansieringsinstrumenten bidrog starkt till att små och medelstora företag fick finansiering under finanskrisen då kreditmöjligheterna stramades åt.

Vid utvärderingen kom man fram till att lagstiftningen inte är tillräckligt detaljerad i det här avseendet, vilket tillsammans med bristande erfarenhet hos många berörda organisationer ledde till att genomförandet försenades. En utmaning för programmen inom sammanhållningspolitiken under pågående och kommande perioder är att bredda satsningarna från finansieringsinstrumenten till annat än företagsstöd och att förenkla reglerna för dem.

• Hållbar utveckling i städerna

11 % av anslaget till Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) för 2007–2013 satsades på projekt för stadsutveckling och social infrastruktur, dvs. nästan 29 miljarder euro. Vid utvärderingen kom man fram till att effekterna av EU-satsningar på det här området kunde ha maximerats om man utarbetat integrerade strategier för stadsförnyelse och sociala projekt och involverat lokala aktörer och stödmottagare i större utsträckning.

Inför nya utmaningar som behovet att integrera migranter försöker kommissionen i högre grad involvera aktörer i städerna – lokala myndigheter, enskilda organisationer och näringslivet – i EU:s stadspolitik när man genomför programmen för 2014–2020, antingen genom partnerskap inom EU-agendan för städer eller direkt dialog med kommunerna. 

Läs mer

• Pressmeddelande
• Utvärderingar av programperioden 2007–2013
• Sammanfattning: Efterhandsutvärdering av Eruf och sammanhållningsfonden 2007–2013
• Sammanhållningspolitiken i Europa på nio sätt – de viktigaste resultaten 2007–2013
• Faktabladen för varje land finns här.
• Regionalpolitikens främsta resultat
• Twitter: @EU_Regional #EUEval16, @CorinaCretuEU