En ny sammanhållningspolitik

I EU:s nästa långtidsbudget för 2021–2027 föreslår kommissionen en modernisering av sammanhållningspolitiken som är EU:s viktigaste investeringspolitik och ett av unionens mest konkreta uttryck för solidaritet.

Ytterligare verktyg

 

Nyheter

    Nu kan du ladda ner sommarnumret av Panorama. Här vänder vi blicken mot framtiden och granskar Europeiska kommissionens budgetförslag för finansieringsperioden 2021–2027. I en inledande artikel ges en översikt över förslagen och hur de är tänkta att användas för att reformera sammanhållningspolitiken. Vi har också fått en exklusiv intervju med kommissionsledamot Corina Creţu, där du får veta mer om de viktigaste nyheterna och deras bakgrund. Vi berättar också om de inledande reaktionerna från ett antal intressenter runtom i EU.

    I detta nummer ligger fokus på Irland, som i år firar 45 år av EU-medlemskap. I en intervju med ministern för offentliga utgifter, Paschal Donohoe, och genom en presentation av flera projekt visar vi hur Eruf-finansieringen har hjälpt Irland att bli mer innovativt och konkurrenskraftigt.

    Vi avslöjar de 21 finalisterna i årets upplaga av Eurostars Awards och tar en titt på teman och alla detaljer för nästa Europeiska vecka för regioner och städer, som kommer att äga rum i Bryssel i början av oktober. Vi berättar också om olika kulturarvsprojekt som fått stöd från Eruf för att fira Europaåret för kulturarv, och i ”Fångat på bild” får du veta mer om innovativa projekt i Polen. Vi rapporterar från konferensen om god förvaltning och granskar de många initiativ som genomförs för att underlätta den administrativa kapacitetsuppbyggnaden i EU. Vi följer också med våra unga europeiska sociala mediestjärnor när de korsar vår kontinent som en del av projektet EU Road Trip. Den här gången bär det av till Italien, Frankrike och Bulgarien.

    Panorama 65: Sammanhållningspolitik: full fart mot en smartare framtid

    Kommissionen förnyar initiativet om en spetsforskningsstege och fortsätter att tillhandahålla stöd och expertis till regioner som släpar efter när det gäller innovation.

    Initiativet kommer att hjälpa regionerna att utveckla, uppdatera och anpassa sina strategier för smart specialisering, dvs. de regionala innovationsstrategierna som baseras på nischområden där de har konkurrensfördelar, inför budgetperioden 2021–2027. Det kommer också att hjälpa dem att hitta lämpliga EU-medel för att finansiera innovativa projekt tillsammans med andra regioner med liknande tillgångar för att skapa innovationskluster.

    Efter kommissionens förslag till den framtida sammanhållningspolitiken och det nya programmet Horisont Europa, och i överensstämmelse med kommissionens förnyade agenda för forskning och innovation, är spetsforskningsstegen ett annat sätt för kommissionen att hjälpa EU:s regioner att förbereda sig för framtiden, med stabila innovationsstrategier som får stöd från EU:s nästa långtidsbudget för 2021–2027.

    – Smart specialisering blir viktigare än någonsin under perioden efter 2020, säger Corina Creţu, kommissionär för regionalpolitik. För att dessa strategier ska få fullt genomslag under de kommande åren behöver vi både fler partnerskap och ökat egenansvar, särskilt i de regioner som har störst försprång att hämta in. Initiativet kommer att bereda väg för stabila innovationsstrategier under perioden efter 2020.

    Inititiativet, som samordnas av gemensamma forskningscentrumet, kommer att stödja regionerna på fyra olika sätt:

    1. Kommissionen och externa experter kommer att hjälpa regionerna att identifiera områden som kan förbättras i deras strategier för smart specialisering, deras regionala innovationssystem (kvaliteten på offentlig forskning, effektiva kopplingar mellan företag och vetenskap samt bra företagsklimat) och deras samarbete med andra regioner inom forskning och innovation.
    2. Experter kommer också att hjälpa dem att dra nytta av all potentiell finansiering, t.ex. Horisont Europa, ett digitalt Europa och sammanhållningsfonderna, och kombinera dem tack vare de nya möjligheter till synergieffekter som ges genom kommissionens förslag till EU-stöd 2021–2027.
    3. Gemensamma forskningscentrumet kommer att hjälpa till med att identifiera och åtgärda särskilda regionala flaskhalsar för innovation, t.ex. brist på samverkan mellan det lokala näringslivet och den akademiska världen eller lågt deltagande i det nuvarande Horisont 2020-programmet.
    4. Gemensamma forskningscentrumet kommer också att ge regionerna möjligheter till nätverkande och anordna workshoppar så att de kan mötas och utbyta god praxis när det gäller regionala innovationsstrategier. Detta kommer också att göra det lättare att utveckla partnerskap för interregionala innovationsinvesteringar.

    Nästa steg

    Det förnyade initiativet kommer att inledas i sommar och pågå i två år. Regionerna kan anmäla intresse och delta via plattformen för smart specialisering.

    Läs mer

Fler nyheter

Regional utveckling och sammanhållning efter 2020 – det nya regelverket I korthet

Fokus på fem investeringsprioriteringar där EU har bäst möjlighet att nå resultat

Följande fem mål ska styra EU:s investeringar 2021–2027:

Investeringarna för regional utveckling ska främst vara inriktade på mål 1 och 2. 65–85 % av anslagen från Eruf och Sammanhållningsfonden ska gå till de här prioriteringarna, beroende på ländernas relativa välstånd.

Ett smartare EU tack vare innovation, digitalisering, ekonomisk omvandling och stöd till småföretagen

Ett grönare, koldioxidfritt EU som genomför Parisavtalet och investerar i energiomställning, förnybara energikällor och klimatarbete

Ett mer sammankopplat EU, med strategiska transportnät och digitala nät

Ett mer socialt EU som följer principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter ochstöder bra arbetstillfällen, utbildning, kompetens, social inkludering och en jämlik hälso- och sjukvård

Ett EU som står närmare medborgarna som stöder lokala utvecklingsstrategier och hållbar stadsutveckling i hela EU.

En mer skräddarsydd strategi för regional utveckling

Sammanhållningspolitiken fortsätter att investera i alla regioner, fortfarande på grundval av tre kategorier (mindre utvecklade regioner, övergångsregioner och mer utvecklade regioner).

Anslagsfördelningen bygger även i fortsättningen främst på BNP per capita. Nya kriterier införs för att bättre spegla verkligheten (arbetslöshet, ungdomsarbetslöshet, låg utbildningsnivå, klimatförändringar och mottagande och integrering av migranter). De yttersta randområdena fortsätter att få särskilt EU:s stöd.

Sammanhållningspolitiken ska dessutom stödja lokala utvecklingsstrategier och stärka de lokala myndigheternas förvaltning av fonderna. Sammanhållningspolitikens stadsdimension ska också stärkas – 6 % av Eruf ska gå till hållbar stadsutveckling. Det inrättas också ett nytt program för nätverkande och kapacitetsuppbyggnad för myndigheter i städerna: Europeiska stadsinitiativet.

Förenkling – enklare, färre och tydligare regler

80 förenklingsåtgärder inom sammanhållningspolitiken för 2021–2027 PDF

För de företag och entreprenörer som får EU-stöd innebär det nya regelverket mindre byråkrati med enklare sätt att ansöka om utbetalningar med hjälp av förenklade kostnadsalternativ. För att dra nytta av synergieffekter gäller ett enda regelverk för de sju EU-fonder som genomförs i partnerskap med EU-länderna (”delad förvaltning”). Kommissionen föreslår också lindrigare kontroller för de program som tidigare har fungerat bra, där man i större utsträckning förlitar sig på de nationella systemen och tillämpar principen om ”samordnad revision” för att undvika att kontroller görs flera gånger.

Ett flexiblare regelverk

Det nya regelverket kombinerar den stabilitet som krävs för planeringen av investeringar med rätt nivå på budgetflexibiliteten så att det går att hantera oförutsedda händelser. En halvtidsöversyn ska avgöra om programmen måste ändras inför de återstående två åren av finansieringsperioden på grundval av nya prioriteringar, programmens utfall och de senaste landsspecifika rekommendationerna. Inom vissa gränser kommer det att vara möjligt att göra överföringar inom programmen utan ett formellt godkännande från kommissionen. En särskild bestämmelse gör det enklare att få fram EU-finansiering från första dagen om det inträffar en naturkatastrof.

Starkare koppling till den Europeiska Planeringsterminen och EU:s ekonomiska styrning

Sammanhållningspolitiken ska stödja reformer för att skapa ett investeringsvänligt klimat, där näringslivet kan blomstra. Därför ska de sammanhållningspolitiska insatserna komplettera och samordnas med det nya reformstödprogrammet.

De landsspecifika rekommendationer som antas inom den europeiska planeringsterminen ska beaktas två gånger under budgetperioden: i början då de sammanhållningspolitiska programmen utformas och vid halvtidsöversynen. För att ytterligare skapa rätt förutsättningar för tillväxt och jobb ska nya nödvändiga villkor bidra till att ta bort hinder för investeringarna. Hur de nödvändiga villkoren tillämpas kommer att övervakas under budgetperioden.

Fler möjligheter till synergieffekter inom EU-budgetens verktygslåda

Det enhetliga regelverk som gäller för sammanhållningsfonderna och asyl- och migrationsfonden ska underlätta lokala integrationsstrategier för migranter med stöd av EU-resurser som används på ett samverkande sätt. Asyl- och migrationsfonden ska vara inriktad på migranternas kortsiktiga behov efter ankomsten medan sammanhållningspolitiken ska stödja deras integration i samhället och på arbetsmarknaden. Vid sidan av det enhetliga regelverket ska synergieffekter med andra EU-instrument underlättas, t.ex. den gemensamma jordbrukspolitiken, Horisont Europa, Lifeprogrammet och Erasmus+.

Interreg: ta bort hinder mellan länder och stödja regionsamarbete om innovation

Samarbeten mellan regioner i samma eller olika länder ska underlättas genom att en region får använda delar av sina anslag för att finansiera projekt i övriga Europa tillsammans med andra regioner.

En ny generation av program för samarbeten mellan regioner eller länder (Interreg) ska hjälpa länderna att få bort hinder för samarbete över gränserna och utveckla gemensamma tjänster. Kommissionen föreslår en ny gränsöverskridande mekanism för gränsregioner och grannländer som vill harmonisera sina regelverk.

För att följa upp ett framgångsrikt pilotprojekt från 2014–2020 föreslår kommissionen att det skapas interregionala innovationsinvesteringar. Regioner som har förutsättningar för smart specialisering ska få mer stöd för att bygga EU-omfattande kluster inom prioriterade sektorer som stordata, cirkulär ekonomi, avancerad tillverkning och it-säkerhet.

Tuffare regler ska ge EU-investeringar bättre utfall

Alla program ska fortfarande ha en resultatram med kvantifierbara mål (antal nya jobb eller bredbandsanslutningar). Genom det nya regelverket införs en årlig resultatöversyn i form av en politisk dialog mellan förvaltningsmyndigheterna och kommissionen. Hur väl ett program har nått sina mål kommer också att bedömas vid halvtidsöversynen. Av öppenhetsskäl och för att allmänheten ska kunna följa framstegen ska EU-länderna varannan månad rapportera alla uppgifter om genomförandet, och webbplatsen för öppna data för sammanhållningspolitiken uppdateras automatiskt.

Ökad användning av finansieringsinstrument

EU-stödet i sig kan inte råda bot på investeringsbristen. Det kan effektivt kompletteras med finansieringsinstrument som har en hävstångseffekt och befinner sig närmare marknaden. På frivillig grund ska EU-länderna kunna överföra en del av sina sammanhållningspengar till den nya, centralt förvaltade InvestEU-fonden för att få tillgång till den garanti som EU-budgeten ställer. Det blir enklare att kombinera bidrag och finansieringsinstrument och det nya regelverket innehåller också särskilda bestämmelser för att locka mer privat kapital.

Större satsningar på kommunikation om sammanhållningspolitiken

För att föra EU närmare allmänheten ska man lägga större vikt vid att få ut budskapet om sammanhållningspolitikens positiva resultat. EU:s länder och regioner har skärpt kraven på kommunikation och det anordnas t.ex. evenemang när stora EU-finansierade projekt drar igång och man kommunicerar via sociala medier.

Samtidigt ska informationen om EU-finansierade projekt förenklas, med ett enda varumärke för alla olika EU-fonder, en gemensam portal för all tillgänglig finansiering för företag och en gemensam databas som drivs av kommissionen.

Turné i länderna

Kommissionens förslag kommer att presenteras i