VIKTIGT RÄTTSLIGT MEDDELANDE: Informationen på denna webbplats omfattas av enansvarsfriskrivningoch ettmeddelande om upphovsrätt
  Europeiska kommissionen > Regionalpolitik


Newsroom Newsroom Commissioner Debate Issues Directorate General

Ordbok | Sökning | Kontaktperson | Mailing lists
 
Panorama Inforegio

Kvartalsmagasinet för regionalutvecklingens aktörer

Innehåll
5 / 10


Överblick

Finland
Mellan modernisering av traditionella sektorer och ny teknik

På senare år har de 187 000 sjöarnas land lyckas lägga om sin ekonomi genom att bl.a. satsa på den nya teknikens och informationssamhällets möjligheter. De nya finska mål 1- och mål 2-programmen bygger också på detta.

Finland drabbades av en ekonomisk kris utan tidigare motstycke för tjugo år sedan, under konjunkturnedgången i slutet av 1980-talet och då Sovjetunionen, en av landets viktigaste låntagare, upplöstes. Med ett generöst socialförsäkringssystem klarade inte de offentliga finanserna den plötsliga ökningen av arbetslösheten. I början av förra decenniet devalverades den finska marken med 25 %. Sedan landet 1995 anslutit sig till EU har det fått en ekonomisk tillväxttakt som är bland de högsta i unionen. När det gäller arbetslösheten är dock Finland bland de länder i Europa som har störst problem, med en arbetslöshetsnivå på nästan 12 %. Situationen är särskilt besvärlig bland unga och långtidsarbetslösa. Dessutom har antalet kvinnor som hamnat utanför arbetsmarknaden ökat avsevärt. En direkt följd av detta är att landsbygden tenderar att avfolkas och att stadsområdena växer kraftigt. Den lokala ekonomin är ofta alltför beroende av de traditionella sektorerna, som skogsindustrin, den kemiska industrin och metallindustrin, där stora företag dominerar. Dessutom finns det i Finland relativt få små och medelstora företag, och i glesbygden finns möjligheter till sysselsättning nästan bara inom den offentliga sektorn samt inom jordbruks- och skogsbrukssektorn.



Sampo 2000: Att övervinna den ekonomiska pessimismen

Finland: Areas eligible Att besegra den rådande pessimismen är svårt i regionen Parikkala-Saari i sydöstra Finland. Till följd av konjunkturnedgången 1991 minskade antalet arbetstillfällen inom industrin i Parikkalaområdet med 50 % på fem år. Från 1996 har små utvecklingsprojekt som koncentrerats till vissa branscher genomförts. Landskapsstyrelsen i södra Karelen och kommunerna Parikkala och Saari som förde denna verksamhet vidare beslöt att genomföra ett omfattande åtgärdsprogram, byggt på förnyelse och samarbete mellan samtliga berörda parter. Projektet "Sampo 2000" syftade till att utveckla befintliga företag, men framför allt till att göra det möjligt för nya företag att etablera sig i regionen. "Sampo 2000" har fått 42,847 miljoner euro i stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden.

För att hjälpa de företag som etablerat sig i regionen har "Sampo 2000" erbjudit konsulttjänster. Man har bl.a. analyserat företagens behov och marknadsutsikter, och upprättat finansieringsplaner eller lämpliga utvecklingsplaner. Fler än 50 företag har kunnat dra nytta av detta stöd. Resultatet är att 30 arbetstillfällen kunnat bevaras och att 50 arbetstillfällen skapats. När verksamheten i dessa företag når full kapacitet bör det kunna skapas 50 nya arbetstillfällen. En annan projektprioritering har varit att locka till sig nya företag. Pariwood Oy var det första företag som etablerade sig i regionen. Företaget, som har österrikiska ägare, tillverkar plank av lokala råvaror. Det bör kunna anställa 70-80 personer under 2003. Fem nya företag har hittills etablerat sig i regionen, vilket fått en betydande multiplikatoreffekt på den lokala ekonomin.


Kontaktperson: Parikkala kommun, Marjatta Pahkala, kommundirektör, Harjukuja 6, FIN-59100 Parikkala, Finland,

Tfn: + 358 5 686 1250,
Fax: + 358 5 686 1290,
E-post: marjatta.pahkala@parikkala.fi


Finlands utvecklingsprogram under perioden 2000-2006

Regioner vars utveckling släpar efter

Europeiska kommissionen har antagit två mål 1-program för perioden 2000-2006. Ur EU- budgeten har dessa fått anslag på 948 miljoner euro. Två tredjedelar av detta belopp skall gå till östra Finland och en tredjedel till norra Finland.

Det två finländska programmen avser Kainuu, norra Karelen, norra Savolax, södra Savolax, Lappland samt regioner i norra Österbotten, centrala Österbotten och den centrala delen av landet. Under perioden 2000-2006 kommer totalt sett 20,4 % av Finlands befolkning att omfattas av stöd från de fyra strukturfonderna (Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket och Fonden för fiskets utveckling).

De flesta av Finlands mål 1-områden fick redan under perioden 1994-1999 stöd inom ramen för mål 6 (mycket glest befolkade områden).

Följande fyra prioriteringar gäller för de finländska mål 1-programmen:

  • Företagsutveckling
  • Utveckling av landsbygdsområden
  • Kunskap, teknik och sysselsättning
  • Infrastruktur

Omställning av områden med svårigheter

30,2 % av Finlands befolkning bor i regioner som skall få stöd inom ramen för mål 2. Detta mål motsvarar målen 2 och 5b under perioden 1994-1999. För Finland har det ur EU-budgeten beviljats nästan 500 miljoner euro inom ramen för mål 2. Detta stöd går främst till industriområden och landsbygdsområden.


Samtal med Veijo Kavonius
Direktör för regional utveckling inom inrikesministeriet

I Finland är den ekonomiska tillväxten avundsvärd men man måste fortfarande bekämpa den stora arbetslösheten. Hur många arbetstillfällen skapades det genom strukturfondsstödet under programperioden 1994-1999? Veijo Kavonius

För perioden 1994-1999 och programmen inom mål 2, 5b och 6 räknade man i oktober 1999 fram att 40 000 arbetstillfällen skapats. Dessa siffror är något lägre än våra prognoser. Man kan dock ännu inte avgöra hur många arbetstillfällen som totalt sett skapades genom den föregående periodens strukturåtgärder, eftersom programmen pågår även i år. Dessutom får programmet långsiktiga effekter som är svåra att beräkna i dag.

Det är också mycket svårt att uppskatta hur många arbetstillfällen som man lyckats bevara tack vare programmen. Gjorda beräkningar visar dock att det rör sig om dubbelt så många, eller till och med tre gånger så många som de arbetstillfällen som skapats, dvs. 80 000 eller 120 000 bevarade arbetstillfällen.

Om vi stannar kvar vid frågan om att skapa sysselsättning. Vad har du för förväntningar på innevarande programperiod?

I Finland kommer två program inom ramen för mål 1 och 2 att genomföras under perioden 2000-2006. Dessa nya program torde innebära att det kan skapas ungefär 80 000 nya arbetstillfällen, varav 30 000 i de regioner som omfattas av mål 1. Det beräknas även att dessa program kommer att innebära att 160 000 arbetstillfällen kan bevaras.

Har det stöd som beviljats från strukturfonderna inneburit att antalet små och medelstora företag ökat?

Strukturfondernas stöd för företagsutveckling har framför allt gällt utveckling av små och medelstora företag och främjande av nya företag. Enligt våra beräkningar hade det i oktober 1999 startats 5 000 nya företag tack vare stödet från strukturfonderna.

Vilka är Finlands prioriteringar för programperioden 2000-2006?

Under kommande år inriktas insatserna inte på att bevara befintliga strukturer utan på att förändra dem för att öka konkurrenskraften. För detta krävs att teknik och kunskap utvecklas och det måste bedrivas samarbete i olika former mellan universitet, forskningsinstitut och företag.

Denna strategi får även stöd från den privata sektorn. Allmänt sett liknar prioriteringarna för mål 1 och 2 varandra och syftar till att förbättra regionens attraktionskraft och företagens konkurrenskraft, men även att utveckla kunskap, expertis, personal och teknik och förbättra regional struktur och miljö. I de landsbygdsregioner som omfattas av mål 1 strävar vi främst efter att diversifiera produktionen och förstärka strukturerna.


 

Last modified on