VIKTIGT RÄTTSLIGT MEDDELANDE: Informationen på denna webbplats omfattas av enansvarsfriskrivningoch ettmeddelande om upphovsrätt
  Europeiska kommissionen > Regionalpolitik


Newsroom Newsroom Commissioner Debate Issues Directorate General

Ordbok | Sökning | Kontaktperson | Mailing lists
 
Panorama Inforegio

Kvartalsmagasinet för regionalutvecklingens aktörer

Innehåll
3 / 10

Upptäckter

Lissabon och Vale do Tejo
En kontrasternas region med stark utvecklingspotential

Under det första halvåret 2000 innehade Portugal ordförandeskapet i EU. Landet var även en av de första medlemsstater som officiellt startade en ny mål 1-strategi. Under perioden 2000-2006 kommer det till planen för stöd till regioner i Portugal med en BNP per invånare som är mindre än 75 % av EU-genomsnittet att beviljas ett stöd på 20 535 miljoner euro.
Alla regioner i Portugal tillhör denna kategori, utom Lissabon och Vale do Tejo, vars ekonomiska indikatorer förbättrats så att regionen inte längre omfattas av mål 1. Till denna region utgår dock under en övergångsperiod ett stöd för att det som åstadkommits skall kunna befästas och utvecklingen kunna fortsätta.

Regionen Lissabon och Vale do Tejo ger längs Atlanten prov på sina kontraster. Uppströms innebär Tejo att jorden i området blir bördig vilket gynnar jordbruket. Å andra sidan är sysselsättningen i Lissabon med omgivningar koncentrerad till tjänstesektorn. Den demografiska asymmetrin är också slående. I huvudstaden och dess förorter, som täcker 25 % av regionens yta, finns 75 % av dess befolkning. Lissabonområdet domineras av tjänstesektorn och sektorer som hälsovård, undervisning, forskning och kultur. Närheten till havet och hamnens betydelse stärker också Lissabon, och det är här de politiska, ekonomiska och finansiella besluten fattas. Dessutom främjas utvecklingen inom turistsektorn av regionens historiska arv och naturarv. Dessa positiva faktorer innebär att regionen har en betydande ekonomisk potential.

Successiv förbättring av sysselsättningen

Under 1998 var arbetslösheten i regionen 6,1 %. Under de senaste fem åren har den dock ökat kraftigt och överskridit det nationella genomsnittet. Under perioden 1992-1995 förbättrades deltagandet i undervisning för åldersgruppen 14-24 år. Denna grupp har sedan bidragit till att mängden av arbetssökande har ökat kraftigt. För närvarande kan man konstatera att tendensen svängt något: sysselsättningen för unga ökar och utbildningsnivån för de arbetslösa i åldern 14-24 år förbättras. För perioden 2000-2006 förväntas en sysselsättningsökning på 1,7 %.

I regionen finns 3,5 miljoner invånare, vilket motsvarar 35 % av landets befolkning. Trots att befolkningen åldras så fortsätter den att växa. Huvudstaden har stark dragningskraft. Det är till huvudstaden som den interna och externa flyttningen sker. Även om invånarnas genomsnittliga månadsinkomst ligger 35 % över det nationella genomsnittet, är deras levnadsstandard endast något högre än för invånarna i övriga delar av landet.

Negativa faktorer

Vissa negativa faktorer hämmar dock utvecklingen i regionen Lissabon och Vale do Tejo. I huvudstaden med omgivningar är infrastrukturen för transporter överbelastad, vilket gör det svårare för invånarna att ta sig till arbetet. Detta förhållande innebär också att det blir dyrare och mer tidskrävande för invånarna att förflytta sig, att fritiden minskar och att miljön skadas. Miljön och möjligheterna att locka till sig turister försämras också av en dålig regional utvecklingsplanering. Infrastrukturen för transporter, utbildning, hälsa, kommunikationer och vatten är inte tillräckligt väl utbyggd i landsbygdsområdena. Man måste ta hänsyn till dessa svårigheter för att de framsteg som gjorts inte skall bromsas och för att den regionala ekonomiska potentialen inte skall försämras.



Mål 1-strategi i Portugal

I den utvecklingsstrategi som förhandlats fram mellan den portugisiska regeringen och Europeiska kommissionen fastställs de mål som skall vara vägledande för de utvecklingsåtgärder som kommer att genomföras under detta år och de sex närmaste åren. Mellan år 2000 och 2006 kommer strukturfonderna att ge ett finansiellt stöd på 20 535 miljoner euro till denna plan (kallad gemenskapsstödramen).

I gemenskapsstödramen finns följande fyra prioriteringar:

  • Att höja befolkningens kompetensnivå, öka sysselsättningen och den sociala sammanhållningen.
  • Att orientera produktionssektorn mot framtidsnäringar.
  • Att framhäva landets regioner och dess geoekonomiska ställning.
  • Att främja hållbar utveckling och nationell sammanhållning.

På sikt bör åtgärderna ge följande resultat:

  • Att Portugals BNP ökar med 2,1 %.
  • Att importen ökar med 2,5 %.
  • Att det skapas 80 000 arbetstillfällen.

Gemenskapsstödramen kommer i praktiken att genomföras via nitton program som koncentreras på vissa frågor som sysselsättning, utbildning, hälsa, jordbruk osv. Den innehåller också sju regionala program (regionerna Norte, Centro, Alentejo, Algarve, Lissabon, Azorerna och Madeira).

Ringled mot trafikstockningar

Klockan är sju en vanlig måndag i Lissabon 1985. Tejo väcks av ett dovt muller. Staden invaderas av en motbjudande och mekanisk ström av bilar. Vägarna korkas igen.

Trafikstockningar uppstår. Huvudstaden klarar inte den alltför täta trafiken. Vid den här tiden finns endast en liten sekundär kringfartsled som så gott det går avlastar stadens vägnät. Detta vägnät är format som en stjärna vars mitt utgörs av stadens centrum. Den radiella strukturen, bristen på kringfartsleder och tillfarter till huvudlederna ledde snabbt till att staden kvävdes.
De lokala myndigheterna, vägförvaltningsföretagen och de allmänna transportföretagen beslöt då att upprätta en ambitiös investeringsplan för att utrusta Storlissabon med ett modernt vägnät. Planen skulle göra det möjligt att leda om trafiken, omfördela trafikflödet och förbättra anslutningarna till grannkommunerna.

Arbetet inleddes med att bygga CREL, en yttre kringfartsled runt Storlissabon. Den förbinder huvudleden norrifrån och huvudleden från Cascais och har många anslutningar till ytterkommunerna. Projektet kostade 224,184 miljoner euro. EU bidrog via Sammanhållningsfonden med 103,284 miljoner euro.

För att förverkliga projektet lades nästan 35 km asfalt, och i september 1995 kunde de första bilarna släppas fram på vägen - med en högsta tillåten hastighet av 100 km/t längs detta asfaltband.

Då kringfartsleden byggdes glömde man inte heller bort frågan om buller och luftkvalitet. Sammanhållningsfonden finansierade en miljökonsekvensstudie och för att reducera bullret byggdes flera bullerskydd längs vägen. Man föredrog att bygga viadukter, eftersom utfyllnad skulle blivit för komplicerad eller ekologiskt olämplig. Det grävdes också två tunnlar - en för att bevara dinosaurielämningar som upptäckts under planeringsfasen och en annan för att skydda historiska minnesmärken.


 

Last modified on