VIKTIGT RÄTTSLIGT MEDDELANDE: Informationen på denna webbplats omfattas av enansvarsfriskrivningoch ettmeddelande om upphovsrätt
  Europeiska kommissionen > Regionalpolitik


Newsroom Newsroom Commissioner Debate Issues Directorate General

Ordbok | Sökning | Kontaktperson | Mailing lists
 
Inforegio/Panorama
April 2001

Kvartalsmagasinet för regionalutvecklingens aktörer

Innehåll
8 / 9

Grekland satsar på konkurrenskraft

En ny öppning

Konkurrenskraft fördes fram som en av de viktigaste prioriteringarna inom den ekonomiska och sociala utvecklingen i Grekland under programperioden 2000-2006. I mars antog Europeiska kommissionen ett särskilt operativt program (OP) för konkurrenskraft, som främst skall inriktas på tillverkning, forskning och teknologi, turism och energi. Programmets främsta mål är att främja nystartande av företag, stärka företagens konkurrenskraft även på lång sikt och integrera dem i den globala marknaden och förbättra tjänsterna för små och medelstora företag.

Den makroekonomiska situationen i Grekland har förbättrats och gjorde att Grekland kunde ansluta sig till euroområdet i år. Strukturella reformer för kapital-, varu- och arbetsmarknaden är lovande tecken. Grekland har emellertid fortfarande låg produktion, främst på grund av 1) underutvecklade eller icke moderniserade system för vetenskap, teknologi och innovation 2) kvalitetsnivån på mänskliga resurser och tillgången på utbildad arbetskraft och 3) en låg nivå på entreprenörskap. Produktivitet är en avgörande faktor för hållbar tillväxt på lång sikt och är samtidigt förutsättningen för förbättrad levnadsstandard. Den har också en nyckelroll när det gäller konkurrenskraft internationellt sett.

Stöd till utvecklingen av företagsklimatet

Det operativa programmet försöker åtminstone delvis åtgärda dessa svagheter. Det baseras på åtta prioriterade frågor samt prioritet för åtgärder för tekniskt stöd. Samtliga prioriteringar knyter an till målsättningen att företagsklimatet i Grekland skall få en sund utveckling. Prioriteringarna kan grupperas kring följande teman:

  • Förbättring av infrastrukturen för företag och av den allmänna företagsmiljön med åtgärder för att stödja projekt för infrastrukturer, uppdatera det nationella kvalitetscertifieringssystemet, förenkla företagsklimatet och skapa integrerade nätverk för företagsstöd.
  • Stöd och uppmuntran till entreprenörskap och kvalitetssträvan inom sektorerna för energi, tillverkning, turism, teknik och forskning. Detta inbegriper också modernisering av företagens organisatoriska metoder genom att tillhandahålla anpassade finansiella produkter för företagens utveckling, och stöd till företagsamhet bland unga, kvinnor och bland personer med funktionshinder.
  • Främjande av teknisk innovation och forskning genom överföring av forskning och teknik och internationellt samarbete, stöd till avknoppningar, och ökat medvetande hos allmänheten.
  • Reklam för Grekland som turistmål och diversifiering av turismen genom att stödja investeringar i turistanläggningar, utveckling av alternativa former av turism, reklamkampanjer för turismen och åtgärder för att minska bieffekterna av turismens säsongsbetonade karaktär
  • Få till stånd en hållbar energiförsörjning och arbeta för en liberalisering av energimarknaden, i huvudsak genom åtgärder beträffande naturgas, förnybar energi och energieffektivitet, stöd till institutioner, energiförsörjning till öar, städer och till industrin, miljöåtgärder och åtgärder för den allmänna säkerheten beträffande oljeprodukter samt åtgärder mot växthuseffekten.
  • Stöd till utveckling av mänskliga resurser genom utbildning och praktik inom turism, industri, forskning och teknik.

Den totala finansieringen kommer att omfatta 6,4 miljarder euro.

Strukturfonderna kommer att bidra med närmare 2 miljarder euro, 45 % av medlem kommer från privata fonder och resten från medlemsstaten. Undertecknandet av det nya operativa programmet kommer kort efter det att det grekiska parlamentet antog en ny lag angående strukturfonderna som lägger grunden för genomförandet av de projekt som EU finansierar i Grekland.

En ny öppning

Invigningen av Atens nya internationella flygplats i Spata den 28 mars 2001 är en historisk händelse för moderna kommunikationer och öppnar en ny port till Grekland i det nya millenniet.

Sett som en länk mellan Europa, Balkanhalvön, Mellanöstern och Afrika symboliserar den toppmoderna flygplatsen en nya era i Greklands betydelse internationellt. Flygplatsen är uppkallad efter Eleftherios Venizelos som under sin tid som Greklands premiärminister på tidigt 1900-tal spelade en viktig roll för förnyelsen och moderniseringen av Grekland.

Under den första fasen kommer flygplatsen att ha kapacitet för 16 miljoner passagerare och för 220 000 ton gods per år, och i framtiden kommer kapaciteten att uppgå till 50 miljoner passagerare per år vilket ger flygplatsen en ledande ställning inom luftfarten.

Man samlade internationell expertis genom ett innovativt partnerskap mellan den offentliga och privata sektorn för att möjliggöra finansiering, planering, utformning och genomförande av projektet. Resultatet är ett av de största och mest prestigefyllda projekt inom infrastruktur som medfinansierats av gemenskapen, med enorma utsikter inom handeln för EU:s ekonomi.
Partnerskapet mellan grekiska staten och ett privat konsortium ledde till bildandet av ett företag med privat förvaltning, Athens International Airport SA, som kommer att äga och driva den nya flygplatsen i 30 år.

Grekland äger 55 % av aktierna för den nya flygplatsen medan större delen av de återstående 45 % innehas av det ledande internationella byggföretaget Hochtief AG. Andra företag inom det privata konsortiet är bland andra ABB Calor Emag Schaltanlagen AG och Flughafen Athen Spata Projektgesellschaft mbH. Flygplatsen förväntas gå med vinst efter tre års drift och ge utdelning till aktieägarna efter sju år.

Kostnaden för att bygga flygplatsen uppgick till 2,155 miljarder euro varav 12 % har finansierats av gemenskapen och 46 % av lån från Europeiska investeringsbanken.

Byggnadsarbetet för detta jätteprojekt pågick mellan juli 1996 och september 2000 och därefter följde en inkörningsperiod på sex månader.

Under den första fasen kommer Eleftherios Venizelos-flygplatsen att ha kapacitet för 16 miljoner passagerare per år.
Eleftherios Venizelos-flygplatsen


 

Last modified on