VIKTIGT RÄTTSLIGT MEDDELANDE: Informationen på denna webbplats omfattas av enansvarsfriskrivningoch ettmeddelande om upphovsrätt
  Europeiska kommissionen > Regionalpolitik


Newsroom Newsroom Commissioner Debate Issues Directorate General

Ordbok | Sökning | Kontaktperson | Mailing lists
 
Inforegio/Panorama
April 2001

Kvartalsmagasinet för regionalutvecklingens aktörer

Innehåll
6 / 9

Vem gör vad inom strukturfondernas decentraliserade förvaltning

Erfarenheter i regioner i norra delen av Nederländerna

Kommissionen har vid två tillfällen bjudit in de ansvariga för de regionala utvecklingsprogram på regional och nationell nivå som medfinansieras av EU för att förtydliga de nya ansvarsområdena inom den decentraliserade förvaltningen för strukturfonderna. Den första konferensen ägde rum den 5 juni 2000 med de ansvariga för de program som omfattar regioner som släpar efter i utvecklingen (mål 1). Den andra konferensen, den 29 januari 2001, samlade de ansvariga för de program som omfattar regioner under omställning (mål 2).

I och med att strukturfondsförordningarna för programperioden 2000-2006 trädde i kraft skapades nya grunder för samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna. Genom decentraliseringen av regionalpolitiken har nationella och regionala myndigheter fått större svängrum men också ökat ansvar för kontroll och utvärdering.

Ett konkret resultat av decentraliseringen är inrättandet av en klart definierad förvaltningsmyndighet för varje program. Dessa förvaltningsmyndigheter utses av medlemsstaterna och är de myndigheter som väljer ut de projekt som kan vara aktuella för stöd från EU och som kontrollerar att projekten håller ekonomiskt. Förvaltningsmyndigheterna arbetar i nära samarbete med en utbetalande myndighet som också har hand om de ekonomiska kontakterna med kommissionen. Medlemsstaterna och regionerna får hädanefter bara ett förskott då programmet godkänns (7 % av gemenskapsstödet) och den vidare finansieringen utbetalas i form av ersättning för styrkta utgifter i stället för att som tidigare få årliga förskott.

Kommissionen har lagt ner mycket arbete för att tydliggöra rollfördelningen i arbetet med att omsätta regionalpolitikens målsättningarna i praktiken. Två tillämpningsförordningar antogs den 2 mars efter ingående överläggningar med medlemsstaterna: den första behandlar kontroll- och förvaltningssystem och den andra vilket förfarande som skall användas vid finansiella korrigeringar.

De två konferenser som organiserades i Bryssel samlade tillsammans nära 1000 nationella och regionala tjänstemän och ekonomiansvariga som tillsammans med företrädare för de olika EU-institutionerna (kommissionen, rådet, Europaparlamentet, Regionkommittén, revisionsrätten) fick möjlighet att diskutera de nya förordningarnas verkningar. Man ordnade diskussionsgrupper runt tre teman: förvaltning och uppföljning, kontroll och utvärdering av gemenskapsåtgärder.

Deltagarna fick möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter från vardagen av strukturfondernas användning.

Erfarenheter i regioner i norra delen av Nederländerna

Gérard Van Drecht, medlem i samarbetsorganet för norra Nederländerna, som var inbjuden i en diskussionsgrupp för att dela med sig av sina erfarenheter om hur förvaltningsmyndigheter kan uppfylla kommissionens krav när det gäller stödberättigande utgifter, gav några konkreta råd för en optimal användning av anslagna medel.

Det svåraste för förvaltningsmyndigheterna i samband med kontroll av utgifter är att säkerställa att de siffror man får in överensstämmer med verkligheten. I detta sammanhang hade Gérard Van Drecht flera lämpliga lösningar att föreslå:

  • Användning av standardiserade rapporter som stödmottagarna skall lämna in varje kvartal. Rapporterna gör det möjligt att med jämna mellanrum kontrollera att projektens bokföring stämmer.
  • Uppdelning av utbetalningen av stödet i fem omgångar som sker under förutsättning att stödmottagarna styrker sitt stödberättigande vilket möjliggör en kontinuerlig kontroll av beviljandet av medel.
  • Täta och regelbundna besök på plats vid pågående projekt gör det möjligt att visuellt konstatera hur projekten avancerar.
  • Oberoende revision av både räkenskaperna för projekten och för förvaltningsmyndigheterna i syfte att få till stånd kontroll på två nivåer och en ökad säkerhet.
  • Klassificering av projekten i olika kategorier, bland annat identifiering av "riskprojekt" dvs. vidlyftiga projekt och projekt som är särskilt komplicerade att genomföra, gör det lättare att se vilka projekt som skall prioriteras för kontroller.

Hela texten till Gérard Van Drechts framträdande liksom texten till de flesta andra anföranden vid de två konferenser som kommissionen anordnade finns på Inforegios webbplats.


 

Last modified on