VIKTIGT RÄTTSLIGT MEDDELANDE: Informationen på denna webbplats omfattas av enansvarsfriskrivningoch ettmeddelande om upphovsrätt
  Europeiska kommissionen > Regionalpolitik


Newsroom Newsroom Commissioner Debate Issues Directorate General

Ordbok | Sökning | Kontaktperson | Mailing lists
 
Inforegio/Panorama
April 2001

Kvartalsmagasinet för regionalutvecklingens aktörer

Innehåll
5 / 9

EU:s regionalpolitik i Irland

Intervju med Charlie Mc Creevy, Finansminister


Intervju med Charlie Mc Creevy, Finansminister

Irlands BNP har ökat påfallande och arbetslösheten har sjunkit drastiskt i flera år nu, så till den grad att Irland nu inte längre anses vara ett "sammanhållningsstat". På vilket sätt har strukturfonderna bidragit till den utvecklingen?

Ja, det är sant att den irländska ekonomin har ändrat sig anmärkningsvärt på senare år. BNP har ökat med i genomsnitt 7,8 % per år sedan 1993. 1998 nådde den irländska BNP per capita upp till genomsnittet inom EU. Arbetslösheten har minskat från över 16 % i början av programperioden 1989-1993 till under 4 % i dagsläget.

Under perioden 1989-1993 bidrog strukturfonderna med 4,6 miljarder euro till utgifterna för en gemenskapsstödram på 10,4 miljarder euro, medan en gemenskapsstödram på strax över 12,7 miljarder under programperioden 1994-1999 medfinansierades genom 7,2 miljarder euro från strukturfonderna. Under perioden 2000-2006 kommer strukturfonderna och Sammanhållningsfonden att medfinansiera utgifter på 7,7 miljarder euro eller ungefär 13 % av de totala kostnaderna för planen för nationell utveckling 2000-2006.

Bidragen från strukturfonderna och Sammanhållningsfonden till utvecklingen av den irländska ekonomin har minskat märkbart som ett resultat av den positiva utvecklingen för Irlands ekonomi de senaste åren. Sedan 1989 har de årliga intäkterna från strukturfonderna och från Sammanhållningsfonden i genomsnitt uppgått till 1,9 % av BNP. 2000 uppgick de till 0,9 % efter en topp på 2,9 % 1991. När den period som omfattas av budgetplanen från Berlin löper ut 2006 kommer bidragen att ligga under 0,2 % av BNP.

Även om satsningarna från strukturfonderna i början av 90-talet var en injektion i rätt tid som gjorde det möjligt för Irland att ta itu med infrastrukturer, sysselsättning, praktisk och teoretisk utbildning efter en period av ekonomiska nedskärningar var detta bara en av flera faktorer som bidrog till Irlands ekonomiska omvandling. En klok ekonomisk förvaltning, öppenhet för privata investeringar och inflytandet från ett väl utvecklat socialt partnerskap bidrog till att stärka landets konkurrenskraft. Dessa faktorer i kombination med bidrag från EU och substanstiella nationella investeringar gjorde att man kunde locka till sig betydelsefulla direkta investeringar från utlandet och stödja den inhemska industri- och tjänstenäringen som har varit drivkraften i utvecklingen av den irländska ekonomin.

Sammanfattningsvis tror jag att strukturfondernas betydelse bäst beskrivs i följande citat från sammanhållningsrapporten: "Irland är ett exempel på vad som kan uppnås om stödet från strukturfonderna integreras i en enhetlig politik som framför allt slår vakt om sunda makroekonomiska förhållanden och som stöttas av att det råder socialt samförstånd. Det är ett praktexempel på god praxis."

Vad kommer Irland att göra för att minska klyftorna som uppstått mellan och inom de olika regionerna inom landet under konjunkturuppgången? Hur kan EU:s regionalpolitik stödja detta?

Alla regioner i Irland har fått ett ekonomiskt uppsving och har närmat sig genomsnittet för EU:s BNP per capita, även om några gjort det snabbare än andra. Särskilt regionerna Dublin och Mid-East har drivit på utvecklingen så mycket att Irlands BNP per capita är högre än genomsnittet i EU.

Uppdelningen av landet i två regioner på NUTS II-nivå, dels Border, Midland och Western (BMW-regionen) som är mål 1-områden, dels Southern och Eastern (S&E-regionen), kommer att ytterligare främja en balanserad regional utveckling i Irland.

En av de viktigaste målsättningarna i den nationella utvecklingsplanen för 2000-2006, som omfattar 52 miljarder euro, är att främja en balanserad regional utveckling. De totala investeringarna inom ramen för planen gynnar BMW-regionen där den beräknade investeringen per invånare kommer att vara mer än en tredjedel högre än i S&E-regionen. För varje region har man utarbetat ett regionalt sektorsövergripande program för att på bästa sätt ta vara på regionernas naturliga förutsättningar genom att i första hand investera i lokal infrastruktur, på utveckling av lokal företagsamhet, jordbruk och utveckling av landsbygden, på social integration och barnomsorg. Investeringar inom ramen för dessa operativa program kommer att kompletteras med investeringar under de interregionala program som omfattar infrastruktur, produktionssektorn, sysselsättning och utveckling av mänskliga resurser.

Faktum när det gäller effekten av stöd från EU att BMW-regionen fått behålla sin mål 1-status och S&E-regionen får stöd under en övergångsperiod innebär en större koncentration av bidrag från strukturfonderna under perioden 2000-2006 än vad som annars skulle blivit fallet.

Mer allmänt så bygger den nationella utvecklingsplanen (2000-2006) i hög grad på god praxis som man byggt upp under strukturfondernas programplanering, även om den i huvudsak finansieras av inhemska källor. Hela planen kommer följaktligen övervakas och utvärderas enligt de förfaranden som tillämpas för program som medfinansieras av EU.

Irland deltar i en ambitiös fredsprocess. På vilket sätt bidrar Peace-programmet som medfinansieras av EU till genomförandet av fredsprocessen? Vilka förväntningar ställs det på Peace II-programmet som för närvarande håller på att förhandlas fram?

EU:s program till stöd för fred och försoning för perioden 1995-1999 var ett mycket speciellt program som bidrog till att stärka processen att bygga upp ett fredligt och stabilt samhälle på ön. Genom att främst vara inriktat på att främja försoning mellan samhällen i Nordirland och mellan Nord och Syd var programmet ett värdefullt bidrag, väl anpassat i tiden, för ta itu med resultatet av 30 års våld.

Peace-programmet har haft och fortsätter att ha en stor betydelse för det socioekonomiska livet i Nordland och i gränsområdet och har medverkat till att förbereda alla regioner att ta vara på möjligheter som följer i fredsprocessens spår.

Jag tror att vi ofta förbiser en viktig aspekt av gränsöverskridande och transnationella program, nämligen den "mänskliga dimensionen". Utöver att stötta den ekonomiska och sociala återhämtningen har Peace-programmet skapat varaktiga möjligheter för människor med olika bakgrund och traditioner, både socialt, politiskt, religiöst och ekonomiskt sett, att mötas och arbeta tillsammans för att uppnå gemensamma mål och resultat som ligger i allas intresse. Genom de rent formella institutionella arrangemangen för Peace 1995-1999 - en övervakningskommitté och ett rådgivande forum - skapades flera nya tillfällen för bl.a. sociala partners och regeringsintressen från både Nord och Syd att arbeta tillsammans för programmets bästa.

Det för mig automatiskt in på den andra delen av din fråga, den om det nya Peace-programmet. Mycket av det arbete som jag redan nämnt kommer att stödjas även inom ramen för det nya Peace-programmet och förstärkas genom den strategi som man antagit för programmet, nämligen "att stärka utvecklingen mot ett mer fredligt och stabilt samhälle och att främja försoning". Programmet har nyligen godkänts av kommissionen och jag förväntar mig att finansieringen snart kommer igång.

Det nya Peace-programmet har utvecklats runt ett antal centrala teman, bland annat ekonomisk och social utveckling och upprustning av stadsdelar och landsbygden som ges nytt liv genom lokala aktiviteter. Precis som i det förra Peace-programmet inriktar vi oss också på att stödja och uppmuntra mer omfattande och mer djupgående gränsöverskridande samarbete inom ett antal sektorer.

Ungefär 106 miljoner euro inklusive bidrag från EU och från både Nord och Syd minst 15 % av programmets budget, kommer att öronmärkas för att uppmuntra till mer gränsöverskridande samarbete.

Jag är mycket nöjd med den målriktinriktning som vi har kommit överens om tillsammans med våra kolleger i Nordirland. Den kommer att resultera i åtgärder som speciellt riktas mot de samhällen, grupper och sektorer som drabbades särskilt hårt av oroligheterna.

Speciellt värt att notera när det gäller det nya Peace-programmet är att den förvaltande myndigheten kommer att vara det särskilda organ för EU-program (Special EU Programmes Body, SEUPB) som är ett av de nord-sydliga organ som inrättades inom ramen för Långfredagsavtalet. Jag är framför allt nöjd med att det nord-sydliga samarbetet som så starkt betonades i de EU-stödda programmen nu kommer blir institutionellt närvarande på ett påtagligt och väl synligt sätt i form av SEUPB.

Med överenskommelsen om det nya Peace-programmet förväntas på att de nord-sydliga sociala och ekonomiska kontakterna skall komma in i en ny utvecklingsfas. Vi avser att bygga vidare på de framsteg som gjorts sedan eldupphör utropades 1994. Vi måste sträva efter fred och vi måste bygga upp ett samhälle som omfattar hela ön och se till att stödet från våra europeiska grannar används på rätt sätt för att kompensera allt lidande och all förödelse som så många års stridigheter orsakade.

Webbplatser:

Finansministeriets hemsida
Ram för gemenskapsstöd:
http://www.irlgov.ie/finance/csfsummary1.htm


 

Last modified on