Navigation path

Additional tools

Inforegio-Newsroom

Rss
  • EU-kommissionen sluter avtal med Finland om tillväxt och sysselsättning

    (07/10/2014)

    Europeiska kommissionen har antagit ett så kallat partnerskapsavtal med Finland där man fastställer strategin för hur EU:s struktur- och investeringsfonder ska användas på bästa sätt i hela landet. Avtalet banar vägen för investeringar på totalt 1,47 miljarder euro i sammanhållningsmedel under perioden 2014–2020 (löpande priser inklusive finansiering inom ramen för Europeiska territoriella samarbetet). Finland får även 2,38 miljarder euro för landsbygdsutveckling och 74,4 miljoner euro för fiskeri- och havssektorn.

    EU:s investeringar syftar till att främja innovation och utbildning i städer, kommuner och landsbygd för att bekämpa arbetslösheten samt öka konkurrenskraften och den ekonomiska tillväxten. De kommer även att främja företagande, bekämpa social utestängning och bidra till utvecklingen av en miljövänlig och resurseffektiv ekonomi.

    – Idag har vi antagit en viktig strategisk investeringsplan som ska få Finland tillbaka till jobb och tillväxt under de närmaste tio åren, säger regionkommissionär Johannes Hahn. Partnerskapsavtalet återspeglar EU-kommissionens och Finlands gemensamma beslutsamhet att utnyttja EU-medel på effektivast möjliga sätt. Våra investeringar måste vara strategiska i enlighet med den nya sammanhållningspolitiken och ska fokusera på den reala ekonomin, hållbar tillväxt och investeringar i människor. Investeringsplanen kommer att ge stöd åt förstklassig forskning, utveckling och innovation, hjälpa små och medelstora företag att växa, etableras internationellt och bli mer konkurrenskraftiga samt diversifiera den ekonomiska basen för de finska regionerna. Dessutom kommer den att ta itu med de särskilda utmaningar som glesbygden i norr står inför och vara ett viktigt bidrag i övergången till en koldioxidsnål ekonomi. Det huvudsakliga syftet är dock inte hastighet utan kvalitet, och inom de närmaste månaderna kommer vi att ägna oss helhjärtat åt att förhandla fram de bästa möjliga resultaten i fråga om investeringar från de europeiska struktur- och investeringsfonderna för perioden 2014–2020. För att vi ska kunna inrätta program av bra kvalitet krävs insatser från alla inblandade.

    – Den här investeringsstrategin bygger på det viktiga bidrag som Finland redan gör för att hjälpa EU att nå sina mål om en hållbar och smart tillväxt för alla, tillägger Johannes Hahn. Finland har nu en stadig grund i detta partnerskapsavtal som omfattar alla struktur- och investeringsfonder och fastställer den strategiska inriktningen för framtida program som ska främja innovation, omvandla de små och medelstora företagen i Finland till förebilder i fråga om tillväxt och befästa Finlands ledande roll vad gäller att främja innovation och ny teknik.De europeiska struktur- och investeringsfonderna hjälper Finlands regioner och städer att möta dessa utmaningar.

    Mer information:

    Pressmeddelande

    MEMO om partnerskapsavtal och operativa program

    Sammanhållningspolitiken och Finland

    Partnerskapsavtal mellan EU-kommissionen och Finland och sammanfattning

  • Open Days: Att växa tillsammans – EU:s regioner och städer går från ord till handling

    (03/10/2014)

    Med anledning av årets upplaga av Open Days, den tolfte i ordningen, kommer cirka 6 000 representanter för Europas regioner och städer att samlas i Bryssel 6-9oktober 2014. Här får de tillfälle att utbyta åsikter om hur EU:s reformerade sammanhållningspolitik ska genomföras för att skapa sysselsättning och tillväxt. Reformarbetet har letts av kommissionären för regionalpolitik, Johannes Hahn,och under hans ledning har sammanhållningspolitiken förvandlats till ett modernt och resultatinriktat investeringsverktyg för alla EU:s regioner. Större delen av resurserna har koncentrerats på nyckelsektorer som innovation, konkurrenskraften för små och medelstora företag, informations- och kommunikationsteknik (IKT) samt övergången till en koldioxidsnål ekonomi.

    Open Days – Europeiska veckan för regioner och städer arrangeras av kommissionen och Regionkommittén tillsammans och utgör ett ovärderligt tillfälle till diskussion och debatt om hur medlemsstaternas investeringsstrategier för regionalstöd ska bidra till att EU:s mål uppnås och hur tillväxten i regionerna ska ta fart igen. Kommissionens avdelningar håller för närvarande på att analysera partnerskapsavtalen och de operativa programmen för att få fram en realistisk och effektiv plan för hur de finansiella medlen ska användas på bästa sätt.

    Under parollen ”Växa tillsammans – Smarta investeringar för människor” kommer företrädare för EU:s regionala och lokala myndigheter att träffa experter, beslutsfattare och andra aktörer från såväl den offentliga som privata sektorn. En central fråga kommer att vara hur man ska kunna stärka de nationella myndigheternas institutionella kapacitet, och enligt den sjätte sammanhållningsrapporten som offentliggjordes i juli 2014, kommer en investeringsökning på 70 % att göras i detta syfte under 2014-2020. Det visar att det blir allt viktigare med god förvaltning för att garantera att de offentliga medlen används effektivt.

    Mer information finns på

  • Panorama 50: På väg mot innovation

    (22/09/2014)

    Höstupplagan av Panorama är det 50:e numret av tidskriften och innehåller därför ett antal specialartiklar. Den mest framträdande av dessa är en exklusiv intervju med kommissionär Johannes Hahn, som berättar om de förändringar som skett i sammanhållningspolitiken under hans tjänsteperiod. I en ingående artikel om den nyligen offentliggjorda sjätte sammanhållningsrapporten får vi se hur sammanhållningspolitiken bidrar till att dra upp Europa ur den ekonomiska krisen samt främja innovativ och grön tillväxt. När det gäller antagandet av partnerskapsavtal, ligger fokus denna gång på Grekland: En representant från det grekiska ministeriet för utveckling och konkurrenskraft redogör för landets förberedelser inför den nya investeringsperioden.

    Panorama nr 50 ger oss också en försmak av OPEN DAYS-eventet i Bryssel och granskar utvecklingen beträffande EU:s program för städer. Dessutom får vi titta närmare på målen för Europeiska socialfonden och läsa mer om Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK).

    Det finns också ett särskilt avsnitt med ”läsarnas bidrag” där olika representanter delar med sig av sina tankar om Panorama och vilken utveckling de skulle vilja se för tidskriften. Dessutom erbjuder vi det vanliga utbudet av nyhetsartiklar och beskrivningar av särskilda projekt i hela EU.

    Panorama 50: På väg mot innovation

  • Investering för hållbar tillväxt och jobb: utveckling och god förvaltning i rampljuset under det sjätte sammanhållningsforumet i Bryssel 8–9 september 2014

    (04/09/2014)

    Det sjätte sammanhållningsforumet genomförs i Bryssel 8–9 september. Där analyseras vilken inverkan EU:s sammanhållningspolitik har för att främja tillväxten och för att skapa jobb i Europas regioner och städer. Med en total budget på omkring 352 miljarder euro under budgetperioden 2014–2020 har sammanhållningspolitiken en viktig roll att spela inom viktiga områden för hållbar, långsiktig tillväxt, t.ex. innovation, stöd till små och medelstora företag, förbättring av människors kvalifikationer, social inkludering och energi. 

    Sammanhållningsforumet anordnas vart tredje år. De främsta politiska beslutsfattarna och aktörerna från EU:s medlemsstater samlas för att analysera hur väl målen med sammanhållningspolitiken uppnås. Temat för året är Investering för jobb och tillväxt: främja utveckling och god förvaltning i EU:s regioner och städer.Behovet av god förvaltning – både vad gäller mer effektiva och öppnare förvaltningar och sund makroekonomisk politik – anses vara avgörande för att uppnå hög tillväxt och högt välstånd. 

    Ett flertal nyckelpersoner från EU, länderna och regionerna deltar i det två dagar långa mötet för att diskutera och fokusera på att göra sammanhållningspolitiken mer effektiv, och för att minska skillnaderna mellan Europas regioner.

    Ta chansen att följa debatten live

    Mer information:

  • Energieffektivitet, sysselsättning samt små och medelstora företag i fokus för EU:s sammanhållningspolitik 2014–2020

    (23/07/2014)

    Europeiska kommissionens sjätte rapport om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen som offentliggjordes idag visar att EU:s sammanhållningspolitik ger resultat i fråga om målen i Europa 2020-strategin, eftersom den skapar arbetstillfällen och minskar skillnaderna inom Europa. Enligt rapporten kommer investeringarna under perioden 2014–2020 att inriktas på viktiga områden som energieffektivitet, social integration samt små och medelstora företag för att allmänheten ska kunna dra nytta av dem på bästa sätt.

    Rapporten analyserar sammanhållningen inom EU och lyfter fram de utmaningar som de nationella, regionala och lokala myndigheterna står inför för att komma till rätta med den finansiella och ekonomiska krisens konsekvenser. Särskilt framhålls att sammanhållningspolitiken har lyckats hejda den dramatiska minskningen av de offentliga investeringarna och skjutit till välbehövliga resurser i många EU-länder, vilket skapat den ekonomiska stabilitet som är nödvändig för att locka privata investerare.

    Under den aktuella finansiella perioden 2014–2020 ska investeringarna gå steget längre och inriktas mer på viktiga områden som en koldioxidsnål ekonomi, konkurrenskraften hos små och medelstora företag, innovation och sysselsättning samt social integration. Mer än 38 miljarder euro av investeringarna i EU:s sammanhållningspolitik kommer att gå till energieffektivitet och förnybar energi för att underlätta övergången till en mer miljövänlig ekonomi. Detta kan jämföras med de 16,6 miljarder som satsades på en koldioxidsnål ekonomi 2007–2013. Enligt utgiftsplanerna och medlemsländernas partnerskapsavtal kommer man att satsa upp till 33 miljarder euro (en ökning med nästan 10 miljarder euro) på att stärka konkurrenskraften hos Europas små och medelstora företag. Mer än 80 miljarder euro ska dessutom investeras i mänskligt kapital genom Europeiska socialfonden och ungdomssysselsättningsinitiativet.

    Dagens rapport visar tydligt att sammanhållningspolitiken har blivit ett modernt och flexibelt verktyg för att ta uti med de olika utmaningar som Europa står inför, säger EU:s regionalkommissionär Johannes Hahn.Det är Europas viktigaste investeringsinstrument som kan användas både som reaktion på kriser och på ett strategiskt sätt för att skapa tillväxt och välbehövliga arbetstillfällen.I takt med att många EU-länder börjar få bukt på bristerna i sina infrastrukturer, blir de enorma subventionerna för väg- och brobygge något som hör till det förflutna.Investeringar i innovation och grön tillväxt kommer att bidra till hållbar sysselsättning och stärka konkurrenskraften i våra regioner.Krisen har dock lämnat sina spår i många regioner och städer. Det finns fortfarande skillnader och mycket återstår att göra.För att vi ska kunna uppnå bästa möjliga resultat, särskilt i regioner och städer där behovet är som störst, är det därför viktigt att dessa medel används klokt.

    Mer information:

    Pressmeddelande

    EU:s sammanhållningsrapport – sjätte sammanhållningsrapporten

  • EU-kommissionär Johannes Hahn uppmanar européerna att bidra till en EU-agenda för städer

    (22/07/2014)

    Johannes Hahn, EU:s kommissionär med ansvar för regionalpolitik, vänder sig till EU-medborgarna och ber dem tala om hur de ser på en EU-agenda för städer, hur den ska se ut och hur den ska genomföras i praktiken. Kommissionären uppmanar intressenter och stadsbor att engagera sig manstarkt i ett offentligt samråd. Samtidigt offentliggör kommissionen ett meddelande, efter ett ökande antal uppmaningar om att städerna i större utsträckning bör delta i utformandet av EU:s politiska åtgärder och att EU-institutionerna på ett mer konsekvent sätt bör ta itu med utmaningarna i stadsmiljön.

    I kommissionens meddelande ”De urbana aspekterna i EU:s politik” beskrivs läget i städer runtom i Europa och EU-ländernas politik för städer samt urbaniseringens globala dimension. Det betonas att en EU-agenda för städer bör återspegla EU:s övergripande mål och måste också kompletterna medlemsstaternas nationella åtgärder.

    – Vare sig det rör sig om luftförorening eller fattigdom, arbetslöshet eller energi, kan vi inte ta itu med EU:s utmaningar eller uppnå våra mål om vi inte arbetar med dessa frågor i Europas städer. En EU-agenda för städer måste ta hänsyn till subsidiariteten, men där vi kan förbättra EU:s politik genom att förstärka den del som gäller städer, bör vi göra det. Samtidigt bör vi ge Europas städer en större roll som EU-partner. Dagens samråd är ett viktigt steg mot detta mål, säger Johannes Hahn, EU-kommissionär som ansvarar för EU:s regional- och stadspolitik.

    Mer information:

    Pressmeddelande - Memo

    Det offentliga samrådet är öppet fram till den 26 september 2014

    I kommissionens meddelande ”De urbana aspekterna i EU:s politik”

    Twitter @EU_Regional @JHahnEU #eucities

  • Panorama 49 – Bygga partnerskap

    (18/07/2014)

    Sommarnumret av Panorama innehåller en uppdatering om partnerskapsavtalen, med särskild fördjupning om det första avtal som antagits – Danmarks – och en intervju med ledarna för de danska förvaltningsmyndigheterna.Vi ser också tillbaka på tio år av utvidgning med en översikt över de framsteg som har gjorts i de medlemsstater som har gått med i unionen sedan 2004 och vilken nytta de har haft av sammanhållningspolitiken.

    I det här numret finns också en beskrivning av de viktiga nya styrningsriktlinjer och verktyg som tagits fram för att bekämpa bedrägerier, ett besök bakom kulisserna hos Regionkommittén som firar 20-årsjubileum, ett reportage om hur Europeiska havs- och fiskerifonden arbetar för att stödja verksamheter och samhällen i kustregioner samt en rapport från årets World Urban Forum i Medellín, där kommissionär Hahn deltog.

    Precis som i tidigare nummer bidrar även våra läsare till debatten i avsnittet Med egna ord, där representanter från medlemsstater, regioner och sammanslutningar i hela Europa avslöjar vad de tänker om reformen och sina förhoppningar inför den nya stödperioden.Dessutom erbjuder vi det vanliga utbudet av nyhetsartiklar och beskrivningar av särskilda projekt i hela EU.Det här numret av Panorama kommer att vara tillgängligt på 23 språk under augusti månad.

    Panorama 49 – Bygga partnerskap

  • Kommissionen pekar på innovationsreformer för att understödja den ekonomiska återhämtningen

    (16/06/2014)

    EU:s budget för 2014 – 20 innebär ett avgörande skifte med ökad tonvikt på forskning och innovation och andra tillväxtfrämjande utgiftsposter, med en ökning på 30 % i reala termer av budgeten för Horisont 2020, EU:s nya program för forskning och innovation. Ytterligare 83 miljarder euro väntas att investeras i forskning och innovation liksom i stöd till små och medelstora företag genom de nya europeiska struktur- och investeringsfonderna.

    Europeiska kommissionen framhåller vikten av investeringar i forskning och innovation och reformer på forsknings- och innovationsområdet för den ekonomiska återhämtningen i Europeiska unionen, och lägger idag fram förslag för att hjälpa EU:s medlemsstater att ge sina forsknings- och innovationsbudgetar största möjliga genomslagskraft vid en tidpunkt då flera länder fortfarande kämpar med utgiftsbegränsningar. Ökade investeringar i forskning och innovation är en erkänd drivkraft för tillväxt, samtidigt som en förbättrad effektivitet och kvalitet i offentliga utgifterna för forskning och innovation också är avgörande för att Europa ska kunna behålla eller nå en ledande ställning inom många kunskaps- och nyckelteknikområden. Kommissionen har lovat att stödja medlemsstaterna att fullfölja reformer på forsknings- och innovationsområdet bäst anpassade till deras behov, inklusive genom att tillhandahålla policystöd, indata av världsklass och exempel på bästa praxis.

    Pressmeddelande

    MEMO

  • Plocka fram kameran – nu har du chansen att vinna fotoutrustning för 1 000 euro och en resa till Bryssel

    (12/06/2014)

    Den tredje årliga fototävlingen Europa i min region äger rum i sommar. Syftet är än en gång att öka medvetenheten om projekt som har erhållit stöd genom EU:s regionalpolitik.

    Som tidigare genomförs tävlingen på EU-kommissionens sida på Facebook.Den inleds 12 juni, och bidrag tas emot till måndagen den 25 augusti 2014 (till 12.00). De 100 bilder som har fått flest röster, samt upp till 50 ”jokrar” (som inte kom med i den första gruppen med flest röster), läggs fram för en jury med tre fotografer som väljer ut tre vinnare.Vinnarna får sina priser – en resa till Bryssel och 1 000 euro att lägga på digitalkamerautrustning – under OPEN DAYS i oktober 2014.

    Om du vill synas bättre och få fler delningar kan du använda tävlingens officiella hashtagg när du delar ditt bidrag på Facebook eller Twitter: #EUmyRegion.

    Facebook-appen finns bara på engelska.

  • EU:s Östersjöstrategi – femte årliga forumet

    (02/06/2014)

    EU:s Östersjöstrategi är inne på sitt femte år. Länderna runt Östersjön vill nu fördjupa sitt samarbete för att möta de olika utmaningar som de står inför – från konkurrenskraft och klimatförändring till energi och utbildning.

    EU:s regionkommissionär Johannes Hahn deltar i det årliga strategiforumet och det sextonde toppmötet inom Baltic Development Forumi Åbo (Finland) den 3–4 juni. I forumet samlas många beslutsfattare, högt uppsatta politiker, experter och viktiga aktörer från näringslivet.

    Forumet kommer att locka över 1 000 företrädare från den privata sektorn, det regionala näringslivet, det civila samhället, högskolor, universitet och medier från Östersjöområdet och Island, Norge och Ryssland. Syftet är fördjupa samarbetet i denna makroregion på temat ”Growing Together – For a prosperous, inclusive and connected Baltic Sea Region”.

    Mer information

    Pressmeddelande

    Forumets program

    EU:s strategi för Östersjöområdet

    Twitter: @EU_Regional @JHahnEU #EUSBSR

    Videoklipp: EU:s strategi för Östersjöområdet – samarbete för vår region

    EU:s makroregionala strategier

  • Nya landsfaktablad med information om vad som uppnåtts och framtida planer med sammanhållningspolitiken

    (21/05/2014)

    Nu finns det nya landsspecifika faktablad på GD Regionalpolitiks webbplats. De innehåller viktig information om varje medlemsstats planer under stödperioden 2014–2020 med uppdelningar av de tilldelade stödbeloppen enligt sammanhållningspolitiken och de huvudsakliga investeringsprioriteringarna. Dessa faktablad ger även en aktuell bild av de resultat som hittills har uppnåtts och tar upp utvalda lyckade projekt under perioden 2007–2013. 

    Alla faktablad går att hämta i PDF-format från GD Regionalpolitiks webbplats. Varje blad finns både på engelska och på medlemslandets officiella språk.

    Dessutom finns ett allmänt faktablad på alla språk med information – i form av frågor och svar – som rör reformen av sammanhållningspolitiken under den nya perioden. Där förklaras politikens grundprinciper och där finns kontaktuppgifter för dem som vill ha mer information och ansöka om stöd.

  • Europeiskt territoriellt samarbete prisas: fyra gränser, fyra problem, fyra lösningar

    (16/05/2014)

    En tredjedel av EU:s invånare bor och arbetar i EU:s gränsregioner. Deras svårigheter lyfts fram vid ett evenemang som ska visa hur EU:s regionalpolitik hjälper människor att finna lösningar genom europeiskt territoriellt samarbete.

    Över 8000 projekt fick stöd i de europeiska regionerna åren 2007–2013, både i och utanför EU. De flesta projekten kretsade kring de 60 gränser som finns inom EU och de som bor längs dem. Projekten har haft förhållandevis små budgetar men har lett till många konkreta resultat: de har undanröjt hinder för säkerhet, transporter, utbildning, energi, vård och nya jobb.

    Den 19–20 maj håller förvaltningsmyndigheterna för de europeiska territoriella samarbetsprogrammen årsmöte i Bryssel. Här deltar personer som gynnats av och deltagit i fyra särskilt lyckade gränsöverskridande regionprojekt. Dessa läkare, poliser, hantverkare och studerande från olika delar av EU kommer att träffa företrädare för gränsregionerna, bland annat de europeiska gränsregionernas förening, för att dela med sig av sina erfarenheter av hur gränsöverskridande EU-projekt bidragit till att lösa problem som kompetensflykt, säkerhet, vård, arbetslöshet och brist på utbildning.

    Pressmeddelande

    Program för evenemanget den 19 maj

    Europeiskt territoriellt samarbete

    Exempel på gränsöverskridande projekt

  • Regionalpolitiken fortsätter att främja tillväxten i Central och Östeuropa när EU firar tioårsjubileet av den historiska femte utvidgningen

    (01/05/2014)

    EU välkomnade tio nya medlemsstater den 1 maj 2004: Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern. Detta var en historisk tilldragelse som ökade antalet medlemsstater från 15 till 25, ökade befolkningen i unionen enormt och i ett svep inrättade världens enskilt största handelsblock. Det hade en oerhörd betydelse inte enbart ur de ”nya ländernas” perspektiv, utan för hela EU uttryckt i kulturell, social och ekonomisk integration. Det är en av de viktigaste händelserna i den moderna historien.

    Under de senaste tio åren har de regionala ekonomierna i dessa de senast tillkomna medlemsstaterna haft stort utbyte av EU:s sammanhållningspolitik. Man uppskattar att bruttonationalprodukten i de tolv nya medlemsstaterna (inklusive Bulgarien och Rumänien, som gick med 2007) kommer att öka med omkring 1,5 % varje år tack vare genomförandet av de nu aktuella programmen inom ramen för sammanhållningspolitiken (dvs. mellan 2007 och 2016). Tack vare den långsiktiga inverkan av positiv ekonomisk strukturell förändring, sväller detta till 2,4 % ökning av BNP per år mellan 2007 och 2025.

    Investeringarna genom sammanhållningspolitiken i dessa länder har gett stöd till ny innovativ verksamhet och skapat bra, hållbara jobb för framtiden, försett avlägsna områden med bredband, tagit tag i kunskapsflykten och byggt vitala transportlänkar som bidrar till regionernas och ländernas konkurrenskraft.

    För huvudparten av dessa medlemsstater utgör medlen från sammanhållningspolitiken dessutom den huvudsakliga offentliga investeringen – över 90 % i vissa fall. Sammantaget har EU genom sammanhållningspolitiken redan investerat 117,5 miljarder euro i dessa medlemsstater.

    Europeiska kommissionens representationer i medlemsstaterna ordnar i samarbete med lokala partner ett antal aktiviteter och festligheter för att högtidlighålla denna särskilda årsdag: debatter, konferenser, evenemang, utställningar, vittnesfilmer, fototävlingar med mera.

    Mer information:

    EU-kommissionens representationer i medlemsstaterna

    Faktablad om sammanhållningspolitiken i medlemsstaterna

    Sammanhållningspolitiska investeringar i medlemsstater som gått med i EU efter 2004

    Cypern

    Tjeckiska republiken

    Estland

    Ungern

    Lettland

    Litauen

    Malta

    Polen

    Slovakien

    Slovenien

  • Partnerskapsavtal och operativa program – lägesbeskrivning

    (30/04/2014)

    Europeiska kommissionen analyserar nu de officiella partnerskapsavtalen (PA) som mottagits från 28 medlemsstater och utkasten till operativa program (OP) för sammanhållningspolitiken från tio länder med huvuddragen av deras planer för investering i EU:s struktur- och investeringsfonder för programperioden 2014–2020.

    PA och OP har inkommit från:

    • Polska: PA 10/01 och alla fem 22 OP inlämnade
    • France: PA 14/01 och 25 OP inlämnat
    • Latvija: PA 15/02 och deras enda OP inlämnat
    • Portugal: PA 04/02 och alla fem 12 OP inlämnade
    • Lietuva: PA 04/01 och deras enda OP inlämnat
    • Slovensko: PA 14/02
    • Suomi/Finland: PA 17/02 och deras enda OP inlämnat
    • Deutschland: PA 26/02 och 6 OP inlämnade
    • Eesti: PA 28/02 och deras enda OP inlämnat
    • Danmark: PA 04/03 och båda OP inlämnade
    • Magyarország: PA 07/03
    • Nederland: PA 10/03 och alla fem 5 OP inlämnade
    • România: PA 01/04
    • Malta: PA 01/04
    • България/Bulgaria: PA 02/04
    • Slovenija: PA 10/04
    • Sverige: PA 17/04
    • Κύπρος: PA 17/04
    • Ceská republika: PA 17/04
    • Österreich: PA 17/04
    • United Kingdom: PA 17/04
    • Ελλάδα: PA 17/04
    • Italia: PA 22/04
    • España: PA 22/04
    • Hrvatska: PA 22/04
    • Éire/Ireland: PA 22/04
    • Belgien/Belgique/België: PA 23/04
    • Luxembourg: PA 30/04

    Ett operativt ETS-program (europeiskt territoriellt samarbete, NL-DE) har också lämnats in.

    Kommissionen har betonat att en strategisk metod för att använda fonderna är mycket viktig och att kvalitet är viktigare än snabbhet.

    Kommissionen fortsätter att analysera partnerskapsavtalen noga och skickar observationer till medlemsstaterna.

    De första antagandena väntas ske i maj och de sista under hösten.

  • Den reformerade sammanhållningspolitiken 2014–2020 avslöjas i Panorama

    (08/04/2014)

    Vinternumret av Panorama har den reformerade sammanhållningspolitiken 2014–2020 som tema och analyserar vad detta innebär för alla intressenter i detalj.EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso beskriver i en exklusiv intervju hur den reformerade sammanhållningspolitiken hjälper till att skapa tillväxt och arbetstillfällen, samt att uppnå målen med Europa 2020-strategin.

    Våra läsare bidrar även till debatten i det utökade avsnittet Med egna ord, där representanter från medlemsstater, regioner och sammanslutningar i hela Europa avslöjar vad de tänker om reformen och sina förhoppningar inför den nya stödperioden.

    På annat ställe i det här numret skisserar vi reformens och de tematiska prioriteringarnas grunddrag, beskriver budgetgodkännandeprocessen ur Europaparlamentets synvinkel, ger information om hur man ansöker om stöd samt går igenom kommunikationsstrategierna och förpliktelserna.Dessutom erbjuder vi det vanliga utbudet av nyhetsartiklar och beskrivningar av särskilda projekt i hela EU.

  • Hur regionala strategier för tillväxt och innovation kan utgöra motorn till Europas välstånd 2014–2020: tre europeiska regioner visar hur det kan gå till.

    (24/03/2014)

    Regionerna Katalonien i Spanien, Skåne i Sydsverige och Akvitanien i Frankrike visade förra torsdagen vad ”strategier för smart specialisering” egentligen innebär i praktiken.Regionerna bjöds in av kommissionär Hahns kabinett för att presentera sina strategier för Kommissionen, eftersom de anses vara goda exempel för andra regioner i fråga om hur de kan ta fram egna strategier för smart specialisering.

    Forsknings- och innovationsstrategier för smart specialisering (RIS3) är en strategisk metod att gripa sig an ekonomisk utveckling genom riktat stöd till forskning och innovation.Innan några regionala medel investeras i forskning och innovation, måste regionerna inrätta så kallade strategier för smart specialisering.Varje region måste fokusera på ett begränsat antal prioriterade områden inom vilka de redan har en konkurrensfördel.Dessa strategier hjälper regionerna att utveckla särskilda tillgångar och styrkor.Det bör leda till nya sätt att utnyttja kunskaper och att bedriva affärer.

    Kataloniens framgångar kommer sig av det fruktbara samarbetet mellan offentliga och privata aktörer.Även om det finns förstklassiga forsknings- och utvecklingscenter liksom en gedigen industriell tradition i Katalonien, märkte man av en brist på tekniköverföring.Därför är en strategisk prioritet i ”RIS3CAT – Research and Innovation Strategy for the Smart Specialisation of Catalonia” att skapa samband mellan regionens forsknings- och innovationssystem och det förhandenvarande affärsmässiga och industriella systemet.Det samarbete som har uppstått mellan företag och forskningsinstitut ses som en av drivkrafterna bakom det regionala produktionssystemets ekonomiska omvandling.Detta samarbete bör garantera att investeringar i forskning och innovation effektivt omvandlas till ekonomisk tillväxt och nya jobb i regionen.

    I fallet Akvitanien har tre huvudsektorer identifierats för strategin för smart specialisering.Jordbruks- och livsmedelssektorn anses vara den ”sovande jätten”, en traditionellt framstående sektor med mycket lite innovation.Underleverantörerna i flygtekniksektorn utgör den ”hungriga dvärgen”, medan de nystartade företagen är ”trollen” som bör få bättre stöd.Strategin för smart specialisering i regionen är inriktad på att främja innovation genom en metod som bygger på objektivitet, insyn och inkludering.För att komma fram på vägen mot smart specialisering har regionen Akvitanien ställt upp selektiva regler och skapat permanenta mekanismer för överinseende och kontroll.

    Huvudsyftet med det så kallade IISS – Internationell innovationsstrategi för Skåne – är att bli Europas mest innovativa region 2020. För att förstärka innovationskapaciteten fokuserar Skåne på samarbete mellan universitet, forskare och entreprenörer.Tre innovationsområden har identifierats under processen:smarta material, personlig hälsa och smarta och hållbara städer.Forsknings- och innovationsrådet i Skåne inrättades som en långsiktig garanti för denna innovationsprocess.Rådet är inte någon myndighet utan en plattform för diskussioner för att släppa lös denna lilla regions stora potential.

    RIS3CAT - Research and Innovation Strategy for the Smart Specialisation of Catalonia av Albert Carné, generaldirektör för ekonomisk marknadsföring och Miquel Barceló, RIS3-rådgivare - Presentation

    La stratégie de spécialisation intelligente de l’Aquitaine:méthodologie, thématiques retenues, gouvernance av Didier Dareys, ansvarig för programmet för ekonomisk utveckling och sysselsättning i regionen Akvitanien

    The International Innovation Strategy in Skåne:Our Take on Regional Smart Specialisation, av Filippa Arvas Olsson, chef på Skåne European Office  - Presentation

    Videor om smart specialisering

  • Ett mer innovativt Europa, men de regionala skillnaderna fortfarande stora

    (04/03/2014)

    EU håller på att minska innovationsklyftan gentemot Förenta staterna och Japan, men skillnaderna mellan de olika EU-länderna är fortfarande stora och utjämnas endast långsamt. På regional nivå ökar innovationsklyftan och innovationsresultatet har försämrats i nästan en femtedel av EU:s regioner. Det är de viktigaste slutsatserna av EU-kommissionens resultattavla för innovationsunionen 2014 och den regionala resultattavlan för innovation 2014. Rangordningen inom EU är relativt stabil med Sverige i topp, följt av Danmark, Tyskland, och Finland – de fyra länder som investerar mest i forskning och innovation. De länder som har förbättrats mest är Portugal, Estland och Lettland. I stort har framstegen stimulerats av öppenheten och attraktionskraften hos EU:s forskningssystem men även av samarbetet på området för företagsinnovation samt kommersialiseringen av kunskap, mätt i inkomster från licenser och patent från utlandet. De offentliga utgifterna för forskning och utveckling har visserligen ökat, men detta har jämnats ut av minskade riskkapitalinvesteringar och innovationsinvesteringar i företag inom andra områden än forskning och utveckling.

     

    Press Release

    Memo

    Full report of the Innovation Union Scoreboard 2014

    Full report of the Regional Innovation Scoreboard 2014

  • Ett EU-program för morgondagens städer

    (14/02/2014)

    Att ge EU:s städer större inflytande och göra programmet för städer till en central fråga i utformningen av EU:s politik blir ett av huvudmålen för forumet ”Morgondagens städer: att investera i Europa” (CiTIEs: Cities of Tomorrow: Investing in Europe) som äger rum i Bryssel 17–18 februari.

    Johannes Hahn, kommissionär med ansvar för regionalpolitik, samlar betydelsefulla personer inom stadspolitik för att planera det framtida arbetet för ett nytt EU-program för städer. Två tredjedelar av EU-medborgarna bor i städer. Därför är mötet utformat så att man ska kunna utforska och diskutera olika sätt att ge städerna en mer framträdande plats i EU-politiken och se till att det skapas en bättre förståelse för städernas behov samt en mer samordnad politik. Man vill lyfta fram den nyckelroll som städer kan spela för att uppnå mer övergripande EU-mål, t.ex. kampen mot klimatförändringar, arbetslöshet och social utestängning.

    Fokus i debatten kommer att ligga på ett diskussionsunderlag som tagits fram av kommissionen. En rad evenemang kommer att anordnas och involvera nyckelaktörer, t.ex. ett flertal experter på urbana frågor, stadsföreningar, lokala myndigheter och representanter från nationella ministerier. Borgmästare från 16 huvudstäder i EU kommer att träffas under forumet och väntas också sammanställa krav från EU-länderna för ett sammanhängande program för städer.

    Mer information:

  • Utmärkelsen Europeiska entreprenörsregioner 2015 lanserades

    (03/02/2014)

    Regionkommittén har lanserat utmärkelsen Europeiska entreprenörsregioner (EER) 2015, som belönar de kommuner och regioner i Europa som har de mest framåtblickande visionerna. Ansökningstiden löper fram till den 31 mars 2014. Luc Van den Brande (BE–EPP), ordförande för samordningsorganet Flandern-Europa, gav startskottet till den femte upplagan av utmärkelsen under den europeiska konferensen för små och medelstora företag i Vilnius. 

    EER är ett projekt som kartlägger och belönar regioner med höga entreprenörsambitioner som förverkligas i form av konkreta och mätbara insatser som bidrar till genomförandet av Småföretagsakten för Europa och använder de offentliga resurserna optimalt, oberoende av regionens storlek, tillgångar och befogenheter. De regioner som har den mest övertygande strategin kommer att tilldelas utmärkelsen "Årets entreprenörsregion". Målet för detta initiativ är att skapa och främja dynamiska, miljövänliga och företagarvänliga regioner över hela Europa. 

    "Små och medelstora företag är drivkraften för Europas ekonomiska återhämtning. Nationella, regionala och lokala myndigheter måste arbeta tillsammans för att skapa de bästa förutsättningarna för att gynna företagen. EER-initiativet belönar europeiska regioner som har förbundit sig till att skapa ett klimat där företag kan blomstra. Jag uppmanar alla som vill förverkliga sin regions entreprenörspotential att ansöka om EER-utmärkelsen 2015", sade Luc Van den Brande. 

    Den vinnande regionala strategin kommer att utvärderas under de följande två åren, och de viktigaste resultaten och uppnådda målen kommer att delas och diskuteras med regionala och lokala myndigheter via EER-nätverket. 

    Sista ansökningsdag är den 31 mars 2014. Ansökningsblanketten och ett faktablad om utmärkelsen återfinns tillsammans med annan information på EER:s webbplats: www.cor.europa.eu/eer. För ytterligare information, kontakta eer-cdr@cor.europa.eu.

  • 1 biljon euro investeras i Europas framtid – EU:s budgetram 2014–2020

    (19/11/2013)

    I dag röstade Europaparlamentet för EU:s fleråriga budgetram för åren 2014–2020. Europaparlamentets samtycke banar väg för rådets slutliga godkännande under de kommande veckorna. Därmed sätts slutpunkten för två och ett halvt års intensiva förhandlingar som inleddes när kommissionen lade fram sitt förslag den 29 juni 2011.

    Genom den fleråriga budgetramen för 2014–2020 kan EU investera upp till 960 miljarder euro i åtaganden (1,00 % av EU:s BNI) och 908,4 miljarder euro i betalningar (0,95 % av EU:s BNI). Instrumenten för oförutsedda händelser (t.ex. reserven för katastrofbistånd, Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, solidaritetsfonden och flexibilitetsmekanismen) och Europeiska utvecklingsfonden ligger utanför den fleråriga budgetramen. Om de sistnämnda utnyttjas fullt ut motsvarar de ytterligare 36,8 miljarder euro (eller 0,04 % av EU:s BNI). I budgetramen 2014–2020 fastställs utgiftsprioriteringar inriktade på hållbar tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft i linje med EU:s tillväxtstrategi Europa 2020. Exempelvis ökas rubrik 1A (Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning) från 91,5 miljarder euro (= 9,2 % av budgetramen) till 125,6 miljarder euro (13,1 % av budgetramen), jämfört med nuvarande budgetram.

    Den reformerade sammanhållningspolitiken kommer totalt att ställa upp till 366,8 miljarder euro1 till förfogande för investeringar i EU:s regioner, städer och den reala ekonomin. Den kommer att vara EU:s främsta investeringsinstrument för att uppnå Europa 2020-målen: att skapa tillväxt och arbetstillfällen, ta itu med klimatförändringarna och energiberoendet samt minska fattigdomen och den sociala utslagningen. Detta kommer att underlättas genom att Europeiska regionala utvecklingsfonden inriktas på centrala prioriteringar, t.ex. stöd till små och medelstora företag där målet är att fördubbla stödet från 70 till 140 miljarder euro under de sju år som budgetramen omfattar. Alla europeiska struktur- och investeringsfonder kommer att vara mer resultatinriktade och innehålla en ny resultatreserv som uppmuntrar bra projekt. Effektiviteten i sammanhållningspolitiken, landsbygdsutvecklingsfonden och fiskerifonden kommer också att kopplas till den ekonomisk styrningen för att uppmuntra medlemsstaterna att följa EU:s rekommendationer inom den europeiska planeringsterminen.

    1. Löpande priser. I 2011 års priser motsvarar detta 325 miljarder euro.

    Infographic : A reformed Cohesion Policy for Europe : the main investment policy for growth and jobs

    Ny sammanhållningspolitik för mer tillväxt och jobb: omställningen i tio punkter

    Pressmeddelande

  • Ny sammanhållningspolitik för mer tillväxt och jobb: omställningen i tio punkter

    (19/11/2013)

    I EU:s budget för 2014-2020 omfattar sammanhållningspolitiken investeringar på 325 miljarder euro i EU:s regioner och städer för att nå målen om tillväxt och sysselsättning och motverka klimatförändringar, energiberoende och social utestängning. Om man räknar med EU-ländernas nationella medel och anslagens hävstångsverkan torde investeringarnas verkan bli mer än 500 miljarder euro. Omställningen av sammanhållningspolitiken ska garantera maximalt genomslag för investeringarna, så att de passar regionernas och städernas individuella behov. De viktigaste delarna av omställningen är de här:

    1. Investeringar i alla regioner i EU. Stödnivån och de nationella anslagen (medfinansieringssatsen) anpassas till regionernas utvecklingsnivå:

    • Mindre utvecklade regioner (BNP på mindre än 75 % av genomsnittet i EU-27)

    • Övergångsregioner (BNP på 75–90 % av genomsnittet i EU-27)

    • Mer utvecklade regioner (BNP på mer än 90 % av genomsnittet i EU-27)

    2. Resurser till viktiga tillväxtsektorer. Medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) styrs till fyra prioriteringar: innovation och forskning, den digitala agendan, små och medelstora företag samt koldioxidsnål ekonomi, beroende på region (mindre utvecklade regioner 50 %, övergångsregioner 60 % och mer utvecklade regioner 80 %). Omkring 100 miljarder euro anslås till dessa sektorer, varav minst 23 miljarder euro till övergången till en koldioxidsnål ekonomi (energieffektivitet och förnybar energi). Det finns särskilda krav på fördelningen av Eruf-medel (mindre utvecklade regioner 12 %, övergångsregioner 15 % och mer utvecklade regioner 20 %).

    Omkring 66 miljarder euro anslås till viktiga delar av det transeuropeiska transportnätet och miljöinfrastrukturprojekt genom Sammanhållningsfonden.

    Genom Europeiska socialfonden (ESF) ger sammanhållningspolitiken ett viktigt bidrag till EU:s sysselsättningspolitiska mål, bl.a. inom utbildning, livslångt lärande och social inkludering (minst 20 % av ESF-pengarna i alla EU-länder ska gå till detta mål). Anslag från ESF ska beslutas för alla EU-länder efter deras behov enligt en på förhand fastställd miniminivå, och totalt rör det sig om minst 70 miljarder euro. Det nya sysselsättningsinitiativet för unga på minst 6 miljarder euro inom ESF ska bidra till att genomföra ungdomsgarantin.

    3. Klara, tydliga och mätbara mål. Länder och regioner ska redovisa från början vilka mål de tänker nå med medlen och säga exakt hur de ska mäta framstegen mot målen. På så sätt kan man övervaka och debattera hur medlen används. Det innebär också att mer anslag kan ges till bättre fungerande program (med den s.k. resultatreserven) mot slutet av budgetperioden.

    4. Nya villkor innan medlen kan betalas ut ska leda till effektivare investeringar. Exempelvis är det en förutsättning för att få anslag att man använder strategier för smart specialisering för att kartlägga starka sidor och möjligheter, reformerar verksamheten i företagsvänlig riktning, tillämpar transportstrategier, förbättrar den offentliga upphandlingen, följer miljölagstiftningen, bekämpar ungdomsarbetslöshet och avhopp från skolan samt främjar jämställdhet och jämlikhet.

    5. Gemensam strategi för bättre samordning och mindre dubbelarbete. En gemensam strategisk ram är grunden för bättre samordning mellan EU:s struktur- och investeringsfonder (Eruf, Sammanhållningsfonden och ESF inom sammanhållningspolitiken samt Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska fiskerifonden). Det här passar också bättre ihop med andra EU-insatser som Horisont 2020, Fonden för ett sammanlänkat Europa och programmet för sysselsättning och social innovation.

    6. Mindre krångel och enklare användning av EU-investeringar genom enhetliga regler för alla EU:s struktur- och investeringsfonder, samt enklare redovisningsregler, mer målstyrda rapporteringskrav och mer datateknik (”e-sammanhållning”).

    7. Ökad satsning på städerna genom att en minsta del av resurserna från Eruf reserveras för integrerade projekt i städer, utöver andra anslag till stadsregioner.

    8. Mer samarbete över gränserna och enklare gränsöverskridande projekt. Makroregionala strategier som Donaustrategin och Östersjöstrategin ska också få bättre stöd från nationella och regionala program.

    9. Bättre kopplingar mellan sammanhållningspolitiken och EU:s övergripande ekonomiska styrning. De sammanhållningspolitiska programmen ska passa med de nationella reformprogrammen och reformerna som anges i de landsspecifika rekommendationerna i den europeiska planeringsterminen. Vid behov kan kommissionen enligt reglerna om makroekonomiska villkor be EU-länderna att ändra program för att understödja viktiga strukturreformer. Om inget annat fungerar kan kommissionen hålla inne medel om EU-länderna upprepade gånger allvarligt underlåter att följa de ekonomiska rekommendationerna.

    10. Mer stöd och tillgång till finansiering för små och medelstora företag. Lån, lånegarantier och riskkapital ska få stöd från EU-fonderna med hjälp av enhetliga regler, vidgat tillämpningsområde och incitament (t.ex. högre medfinansieringssatser). Tonvikten på lån i stället för bidrag ska öka projektens kvalitet och motverka bidragsberoende.

  • EU:s årliga Östersjöforum – full fart framåt för EU:s första makroregion

    (11/11/2013)

    Fyra år efter lanseringen av EU:s första makroregion samlas i dag representanter för de åtta deltagande EU-länderna och EU:s regionkommissionär Johannes Hahn i Vilnius med anledning av det årliga forumet för Östersjöstrategin. Företrädare för Norge och Ryssland deltar också.

    – Strategin för Östersjön har som EU:s första makroregion banat väg för denna typ av samarbete som följs med intresse, både i och utanför EU.Vi har redan uppnått en hel del genom att länder och regioner samarbetar för att kartlägga gemensamma intressen, problem och lösningar som inte kan hanteras på ett lika effektivt sätt på nationell eller lokal nivå, säger regionkommissionär Johannes Hahn.

    – Vi måste dock öka tempot för vårt samarbete, menar Hahn. Det är dags att deltagarna i strategin agerar mer som skeppare, inte bara som passagerare. Länderna och regionerna runt Östersjön måste utnyttja de EU-medel som finns tillgängliga, samt nationella, regionala och privata resurser för att styra makroregionen i denna riktning.

    Pressmeddelande

    Anförande

    Mer information

     

     

  • EU:s regioner uppmanas att agera för att främja innovation för tillväxt

    (08/11/2013)

    Idag på en konferens i Bryssel om regionerna som drivkrafter för ökad tillväxt genom smart specialisering understryker EU:s kommissionär för regionalpolitik Johannes Hahn vikten av att förbättra konkurrenskraften i EU:s regioner genom EU-investeringar och målinriktad planering. Kommissionär Hahn talar om regionerna som motorer för ny tillväxt genom smart specialisering, där han uppmanar regionerna att identifiera sina viktigaste tillgångar och koncentrera resurserna dit i syfte att öka sina konkurrensfördelar. Vid denna högnivåkonferens, som anordnas av kommissionens generaldirektorat för regional- och stadspolitik tillsammans med regionen Flandern, granskas hur strategierna för s.k. smart specialisering fortskrider i EU:s länder och regioner. De är viktiga delar av EU:s nya sammanhållningspolitik samt en förutsättning för utnyttjandet av de investeringar som görs via Europeiska regionala utvecklingsfonden.

    Debatten infaller vid en avgörande tidpunkt då förslagen till den nya sammanhållningspolitiken för 2014–2020 håller på att antas. Det viktigaste i den nya sammanhållningspolitiken är att det införs villkor som ska vara uppfyllda innan medel kan användas. Ett av dessa villkor är utformning av en tydlig och detaljerad strategi för smart specialisering för forskning och innovation. Detta bör vara vägledande för hur investeringar används under de kommande sju åren och säkerställa att tydliga mål sätts upp.

    Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy kommer att hålla huvudanförandet vid konferensen. Utöver kommissionär Hahn kommer också Danuta Hübner, ordförande i Europaparlamentets utskott för regional utveckling, och Kris Peeters, Flanderns ministerpresident, att tala på konferensen. Sammankomsten riktar sig främst till beslutsfattare och forskare och till industrisektorn på områdena forskning, innovation och regional utveckling. Tanken är att gränsöverskridande samarbete och synergieffekter mellan befintliga strategier ska utforskas.

    Videos on Smart Specialisation

    The Kingdom of Smart
    The Kingdom of Smart
    Technological advancement in Flanders' health care system through Smart Specialisation
    Technological advancement in Flanders' health care system through Smart Specialisation
    Smart Specialisation for the shoe business in the Marche Region
    Smart Specialisation for the shoe business in the Marche Region
    Smart Specialisation in Poland takes off for the future through the Flaris project
    Smart Specialisation in Poland takes off for the future through the Flaris project
    Smart Specialisation: PLOCAN Oceanic Research Centre on the Canary Islands
    Smart Specialisation: PLOCAN Oceanic Research Centre on the Canary Islands

    Pressmeddelande

    Läs mer

  • Andra EU-tävlingen om sociala innovationer

    (24/10/2013)

    Hur ska den höga arbetslösheten bekämpas? Hur kan man förbättra arbetsvillkoren för människor som är fast i lågavlönade jobb på grund av kön, ålder, social ställning eller funktionsnedsättning? Hur förbättrar man utsikterna för de 27 miljoner i EU som inte har något jobb? Var med och tävla med dina idéer i den andra EU-tävlingen om sociala innovationer!

    Tävlingen är tillägnad minnet av Diogo Vasconcelos och vänder sig till alla EU-invånare som har förslag på hur vi kan minska arbetslösheten och dess negativa effekter på ekonomin och samhället. Innovationer i den sociala ekonomin är inte bara önskvärda utan nödvändiga.

    Det spelar ingen roll om du ännu inte har hittat någon som vill investera i dina idéer. Vi kan hjälpa dig att blåsa liv i ditt projekt i vår innovationsplattform Social Innovation Academy. De tre vinnarna får 30 000 euro var i ekonomiskt stöd.

    Men det är inte allt. Förra årets vinnare berättar att tävlingen har gett dem ett erkännande och chansen att utveckla och framför allt sprida sina initiativ.

    Andra EU-tävlingen om sociala innovationer

  • OPEN DAYS: "Europas regioner och städer på väg mot 2020" och att investera i tillväxt

    (04/10/2013)

    Mer än 5 500 företrädare för städer och regioner i Europa med olika åsikter och erfarenheter kommer att diskutera EU:s regionalpolitik. Hur kan nästa omgång regionalpolitiska investeringar bidra till att få igång tillväxten i Europa, skapa jobb och öka konkurrenskraften?

    OPEN DAYS – Europeiska veckan för regioner och städer äger rum i Bryssel den 7–10 oktober och ordnas i år för elfte gången. Evenemanget pågår alltså i fyra dagar och är det största i sitt slag. Beslutsfattare, politiker och experter kommer att diskutera de viktiga frågor som EU:s regionalpolitik står inför idag. Genomgripande förändringar av regionalpolitiken har just genomförts och planeringen inför 2014–2020 års program befinner sig i ett kritiskt skede. Som arrangörer står Johannes Hahn, EU-kommissionär för regionpolitik, och Luis Valcárcel, Regionkommitténs ordförande. EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso kommer att invigningstala. Inledningssessionen kommer att omfatta en paneldebatt om den centrala roll EU:s regionalpolitik spelar när det gäller att få igång återhämtningen och tillväxten i Europa.

    – Årets OPEN DAYS är den plattform vi utgår ifrån när vi planerar våra investeringar för de kommande sju åren.Evenemanget äger rum vid ett avgörande skede i EU:s regionalpolitik.Vi befinner oss i slutstadiet av förhandlingarna om den framtida regionalpolitiken, och regionerna håller på att förbereda och lägga fram sina strategier för nästa omgång program, i nära samarbete med kommissionens avdelningar.Den nya regionalpolitiken skapar verkliga möjligheter för regionerna investera i tillväxt och välstånd.Det handlar om att rikta in sig på prioriterade investeringar, och samtidigt att bygga på städernas och regionernas starka sidor.Jag ser fram emot att diskutera hur regionalpolitiken kan bidra till att omvandla våra städer och regioner, göra dem mer konkurrenskraftiga och skapa tillväxt och sysselsättning, säger Johannes Hahn inför evenemanget.

    – Vi har reformerat sammanhållningspolitiken, och nu måste vi se till att det så fort som möjligt finns effektiva verktyg för att stödja återhämtningen och öka sysselsättningen.Det är en kamp mot klockan för de lokala och regionala myndigheterna för att man ska kunna börja genomför investeringsplanerna för 2014–2020 under nästa år.Regionkommittén gör allt för att hjälpa regionerna att klara av detta i tid och samtidigt ta fram projekt och strategier av högsta kvalitet.Årets OPEN DAYS är därför av avgörande betydelse för regionalpolitikens huvudaktörer. Det är tillfälle för dem att lära sig allt om nya verktyg och bestämmelser och att dela med sig av sina bästa idéer för att skapa tillväxt i regionerna, säger Luis Valcárcel.

    Mottot för årets OPEN DAYS är "Europas regioner och städer på väg mot 2020". Det anordnas 100 workshoppar på följande teman:

    • Att hantera förändringar 2014–2020: innovativa sätt att genomföra investeringsprioriteringar (integrerade territorielle investeringar, gemensamma handlingsplaner, förvaltningsfrågor, finansieringsinstrument osv.)

    • Synergieffekter och samarbete mellan politik på europeisk, nationell och regional nivå och med olika typer av finansiering. Olika typer av samarbete kommer att gås igenom, t.ex. makroregionala strategier och samarbete mellan nationella, regionala och lokala förvaltningar och institutioner med sakkunskap på olika områden.

    • Utmaningar och lösningar: De gemensamma utmaningar som Europas regioner och stadsområden står inför bedöms och praktiska lösningar föreslås, t.ex. småföretagens tillgång till kredit och till globala marknader, ungdomsarbetslöshet, demografiska utmaningar, hantering av avfall, vatten och naturrisker, trafikstockningar, föroreningar och hög energiförbrukning.

    Höjdpunkterna i programmet

    Luis Valcárcel och Johannes Hahn kommer att leda rundabordssamtal med pressen den 7 oktober kl. 13.30 i Regionkommitténs lokaler.

    De 19 finalister som tävlar i fyra kategorier för Regiostarspriset 2014 visas upp under en heldagsworkshop i Charlemagnebyggnaden.

    Presentation av resultaten från undersökningen av livskvaliteten i europeiska städer den 8 oktober kl. 16.30–17.15 i Schumansalen i Berleymont. I undersökningen har 41 000 invånare i 79 städer berättat hur de ser på livet i sin stad.

    Utställningen ‘100 EUrban solutions’ invigs av Johannes Hahn och Rudi Vervoort, ministerpresident för huvudstadsregionen Bryssel, den 8 oktober kl. 17.00 på Place Jean Rey/Jean Reyplein. Flera nätverksevenemang äger rum på kvällen den 8 oktober på tolv olika ställen längs med utställningsvägen.

    Vinnarna i fototävlingen "Europe in my region” kommer från Grekland, Ungern och Malta, och de kommer att ta emot sina priser från Johannes Hahn den 9 oktober kl. 11.15 i Charlemagnebyggnaden.

    Nytt för i år är en Master Class för 77 särskilt utvalda doktorander och unga forskare på området regional- och stadspolitik.

    Utöver dessa evenemang i Bryssel anordnas mer än 300 lokala evenemang under rubriken "Europa i min region" eller "Europa i min stad" fram till december 2013.

    Mer information:

    www.opendays.europa.eu

    @EU_Regional / @EU_CoR / @JHahnEU: #euopendays - Alla bilder på Flickr

    OPEN DAYS, European week of regions and cities

    Mediaprogrammet

    Partnerregioner per land

  • Nu är Panorama 47 tillgängligt

    (20/09/2013)

    Höstnumret av Panorama finns nu på nätet.

    Huvudattraktionen är en artikel om hur EU:s regioner visar vägen på ekoinnovationsområdet.EU:s struktur- och investeringsfonder främjar smart och hållbar tillväxt genom de miljövänliga och energisnåla projekt som porträtteras i den här artikeln.Det finns även ett antal artiklar om de viktigaste workshopparna och seminarierna under årets OPEN DAYS-evenemang, från OPEN DAYS Universitys Master Class till relationer mellan EU och Kina och Japan.

    På annan plats i det här numret finns en översikt av makroregionala strategier som underlättar koordinationen av projekt i Donau- och Östersjöområdet, en rapport om EU:s strukturfonders insatser för katastrofhjälp samt en förklaring av proceduren för efterhandsutvärdering för perioden 2007–2013.Dessutom erbjuder vi det vanliga utbudet av nyhetsartiklar och beskrivningar av särskilda projekt i hela EU.

  • Gemensamma gränser för oss närmare: Europeiskt territoriellt samarbete

    (18/09/2013)

    Den här veckan riktas strålkastarljuset mot det värde som EU:s regionalpolitiska program och projekt för gränsöverskridande, transnationellt och interregionalt samarbete ger lokalsamhällen, regioner och medlemsländer. Kampanjen kulminerar i den europeiska dagen för samarbete den 21 september.

    Europeiskt regionalt samarbete utgör en relativt liten del av EU:s regionalpolitik. Men om Europaparlamentet och rådet godkänner den nuvarande överenskommelsen om regionalpolitiska medel för åren 2014–2020 kommer budgeten att öka till 8,9 miljarder euro. Enligt de nya regionalpolitiska förslag som nu håller på att diskuteras ska programmen för europeiskt territoriellt samarbete i högre grad inriktas på investeringar som skapar förutsättningar för framtida tillväxt.

    Den 19 september kl. 14.00–15.00 finns Johannes Hahn på Twitter för att diskutera fördelarna med EU:s gränsöverskridande regionalpolitik. Frågor kan redan nu ställas på Twitter med angivande av ”#EUChat and #ecday” till @JHahnEU.

    Pressmeddelande

     

  • Sammanhållningspolitiken 2014–2020: Investeringsbudgetar för medlemsstater

    (23/08/2013)

    Den ekonomiska uppdelningen för sammanhållningspolitiken 2014–2020 återspeglar förhandlingarna i juli 2013. Siffrorna kan komma att ändras i det slutgiltiga avtalet mellan rådet och parlamentet.

    Sammanhållningspolitiken 2014–2020 representerar omkring 1/3 av EU:s budget och förstärker dess roll som unionens viktigaste investeringspolitik för tillväxt och jobb och genomförandet av EU:s politik. Kommissionen samarbetar med nationella och lokala myndigheter för att definiera prioriterade investeringsområden för varje land under nästa finansiella period, garantera maximal effekt av investeringen på konkurrenskraften och inrättandet av arbetstillfällen samt förstärka den tematiska koncentrationen och fokuset på resultat från den reformerade politiken.

  • Panorama välkomnar Kroatien

    (21/08/2013)

    Sommarnumret 2013 av Panorama finns nu på nätet på 22 språk. Huvudattraktionen är en sex sidor lång featureartikel om Kroatiens anslutning till EU. Den innehåller en översikt av kandidatprocessen, en introduktion till Kroatiens viktigaste näringar, exempel på framgångsrika projekt samt en intervju med Branko Grčić, vice premiärminister och minister för regional utveckling och EU-fonder.

    Den andra huvudartikeln är en inblick i den gemensamma kontrollprocessen (Europeiska kommissionen och de nationella myndigheterna) för att se till att medlen från sammanhållningspolitiken spenderas på rätt sätt. Dessutom innehåller tidskriften en översikt av den nyligen publicerade strategiska rapporten om sammanhållningspolitiken, en förhandstitt på evenemanget OPEN DAYS i oktober samt en artikel om granskningen av förordningarna om statligt stöd.

     

  • Bästa regionalpolitiken i EU – finalisterna till Regiostarspriset 2014 utsedda

    (06/08/2013)

    Finalisterna till Regiostarspriset 2014 för EU:s mest inspirerande och nyskapande regionalprojekt tillkännagavs i dag i Bryssel. Juryn har valt ut 19 finalister bland 80 projekt som får stöd från EU:s regionalfond enligt fyra grundkriterier: innovation, genomslag, hållbarhet och partnerskap.

    Finalisterna kommer från regioner och städer i 17 EU-länder: Belgien, Danmark, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Ungern.

    De kommer att presentera sina projekt för juryn den 8 oktober under den elfte årliga europeiska veckan för regioner och städer – OPEN DAYS 2013. Juryns ordförande är Regionkommitténs förre ordförande Luc Van den Brande. Vinnarna utses vid prisutdelningen i Bryssel den 31 mars 2014 med kommissionär Johannes Hahn som värd.

    Här är priskategorierna, som motsvarar prioriteringarna i tillväxtstrategin Europa 2020:

    • Smart tillväxt– innovation i småföretagen: stimulera konkurrenskraften och tillväxten i små och medelstora företag.

    • Hållbar tillväxt – grön tillväxt och gröna jobb genom bioekonomi: hållbara investeringar i bioekonomin.

    • Tillväxt för alla – skapa jobb för de unga: bidra till att bekämpa ungdomsarbetslösheten.

    • Citystarinvesteringsprojekt för hållbar kollektivtrafik i städer: stödja strategier för att lösa transportproblemen i våra städer.

    Regiostarspriset 2013 gick till flaggskeppsprojekt i Porto (Portugal), nordvästra England, Warmińsko-Mazurskie (Polen), Berlin (Tyskland) och Litauen. Priskategorierna var inriktade på forskning och utveckling, resurseffektivitet i småföretagen, social innovation, hållbar stadsutveckling och användningen av videoklipp för att sprida information om EU:s regionalpolitik.

    Bakgrund

    Regiostarspriset ska uppmärksamma god praxis inom regional utveckling och lyfta fram originella och inspirerande projekt som kan bli förebilder för andra regioner.

    Regiostarspriset delas ut varje år. Alla regioner i EU kan lämna in förslag på projekt som har fått investeringsstöd genom EU:s regionalpolitik efter den 1 januari 2000. Sedan starten 2008 har flest bidrag kommit från Österrike, Belgien, de baltiska länderna och Wales.

    På Open Days den 7–10 oktober 2013 i Bryssel får finalisterna möjlighet att presentera sina projekt. Under veckan samlas hundratals politiska företrädare, experter och fackfolk för att diskutera regionalpolitik. Årets evenemang hålls i ett viktigt skede för EU:s regioner och städer, som ska göra klart sina förberedelser inför den nya sammanhållningspolitiken 2014–2020.

    Mer information:

  • EU:s solidaritetsfond ska kunna erbjuda katastrofhjälp snabbare och enklare

    (25/07/2013)

    Regionalpolitikskommissionär Johannes Hahn har idag presenterat ett förslag till reform av EU:s solidaritetsfond. Planerna godkändes idag av Europeiska kommissionen. De innehåller tydligare kriterier för vem som kan utnyttja fonden och förslag som kommer att göra att fonden reagerar snabbare och är lättare att använda.

    Sedan solidaritetsfonden grundades år 2002 har den hjälpt till vid 52 katastrofer i Europa, bl.a. jordbävningar, skogsbränder, torka, stormar och översvämningar. 23 länder har fått understöd på sammanlagt mer än 3,2 miljarder euro. Om dagens förslag godkänns av Europaparlamentet och EU-länderna kan katastrofdrabbade länder och områden vänta sig betydande förbättringar i hur solidaritetsfonden fungerar.

    Det nya lagförslaget förenklar reglerna så att hjälpen kan betalas ut snabbare är vad nu är fallet. I planerna ingår för första gången även möjligheten till understöd i förskott. De ger tydligare anvisningar om vem som är berättigad till stöd och för vad, särskilt när det gäller regionala katastrofer. Dessutom uppmuntrar reformen EU-länderna att prioritera katastrofförebyggande åtgärder och riskhanteringsstrategier högre. Principerna för fonden och sättet den finansieras på, utanför den vanliga EU-budgeten, förblir oförändrade.

    Huvudsakliga reformer:

    • Omfattningen av solidaritetsfonden görs tydligare i och med att den begränsas till naturkatastrofer och utvidgas till torka.
    • Reglerna gällande regionala katastrofer blir klarare i och med att en enda skadetröskel införs – 1,5 % av bruttoregionprodukten.
    • Möjligheten till understöd i förskott införs: 10 % av det förväntade bidraget, högst 30 miljoner euro.
    • Det administrativa förfarandet förkortas i och med att beviljande av stöd och genomförande slås ihop till ett enda steg.
    • Åtgärder införs för att uppmuntra strategier för förebyggande av katastrofrisker: rapportering om krav och möjliga villkor för bistånd.

    Läs mer

    Proposal for a Regulation of the european Parliament and of the Council amending council Regulation (EC) n°2012/2002 establishing the European Union Solidarity Fund

    Pressmeddelande

    MEMO/13/723

    EU:s solidaritetsfond

  • Medlemsstaterna och regionerna måste utan dröjsmål förbereda nästa generations EU-program för tillväxt

    (10/07/2013)

    EU-kommissionären med ansvar för regionalpolitiken, Johannes Hahn, har uppmanat medlemsstaterna och regionerna att utan dröjsmål börja planera EU:s strukturfondsprogram för 2014–2020. Uppmaningen kommer efter att medlemmarna i Europaparlamentets utskott för regional utveckling har antagit ett antal rapporter där man i princip är överens om en radikal reform av regionalpolitiken.

    Rapporterna speglar resultatet av förhandlingarna mellan Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och medlemsstaterna vad gäller omfattande förändringar av förvaltningen av de regionalpolitiska programmen så att de får maximal effekt. Enligt den nya strategin ska huvuddelen av EU:s investeringar fokusera på nyckelområden för tillväxt och sysselsättning. Det måste även finnas mål för att mäta resultaten, och nya villkor för finansiering ska fastställas.

    De viktigaste delarna av reformen, som bekräftats genom dagens omröstning, är följande:

    • Att fokusera investeringarna till nyckelområden för tillväxt och sysselsättning i enlighet med Europa 2020-strategin genom en gemensam uppsättning regler som ska tillämpas på alla fem europeiska struktur- och investeringsfonder (Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden)

    • Huvuddelen av budgeten ska koncentreras till ett par prioriteringar som är nära kopplade till tillväxtstrategin EU 2020. I synnerhet följande:

    • Mellan 50 % och 80 % av Eruf-budgeten ska koncentreras till åtgärder för att stödja innovation och FoU, den digitala agendan, de små och medelstora företagens konkurrenskraft och övergången till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp.

    • Vad gäller ekonomin med låga koldioxidutsläpp ska det finnas ytterligare en skyldighet att avdela minst 12–20 % av resurserna för energieffektivitet och förnybar energi.

    • Medlemsstaterna och regionerna ska fastställa tydliga och mätbara mål för investeringarnas inverkan. Framstegen ska mätas och offentliggöras.

    • Åtgärder för att minska byråkratin och förenkla användningen av EU-medel: mer gemensamma regler för alla medel, mer målinriktade krav men färre rapporteringskrav, ökad användning av digital teknik (”e-sammanhållning”).

    Pressmeddelande

    Q&A on the legislative package for EU Cohesion Policy 2014-2020 (EN)

    EU:s regionalpolitik 2014-2020: lagförslag

  • Euronews visar det första avsnittet av Real Economy: Tillväxt i Europeiska unionen

    (02/07/2013)

    Den här veckan visar Euronews det första avsnittet av serien Real Economy. Real Economy fokuserar på den makroekonomiska politik i Europa som påverkar medborgarnas vardag och söker lösningar som fungerar. Serien inleds med ett avsnitt om tillväxt i Europeiska unionen.

    Tillväxtavsnittet ger en översikt av tillväxtcyklerna i EU, de faktorer som påverkar tillväxten samt skillnaderna mellan EU-ländernas tillväxtbanor och anledningarna bakom dem. I avsnittet granskas även de olika utvägar och åtgärder som politikerna och den privata sektorn hittills har vidtagit för att öka produktiviteten och konkurrenskraften.

    I avsnittet finns ett reportage om UPTEC-projektet, vetenskaps- och teknikparken som hör till Portos universitet i Portugal och som finansieras av Eruf. Detta är ett enastående exempel på hur närmare band mellan forskning och företag kan knytas genom en strategi som innebär att man delar med sig av forskningsresultat och främjar lokalt företagande. Målet med projektet, som delfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden, är att skapa nya arbetstillfällen och företag i kunskapsbaserade sektorer i norra Portugal. Under de fem första åren har målet om att anställa 300 personer överskridits med råge, eftersom projektet sysselsätter omkring 900 specialister.

    Gästvärd för detta första avsnitt är Olli Rehn, EU-kommissionären för ekonomi- och valutafrågor. Olli Rehn besvarar vassa frågor om EU:s krisåtgärder och behovet av samordnade åtgärder från institutionerna i Europa.

    Avsnitt 1 – Real Economy: Tillväxt i Europeiska unionen

    Vinnare av REGIO STARS 2013 – Smart tillväxt: Vetenskaps- och teknikparken vid Portos universitet (UPTEC) – norra Portugal

    Veckans projekt: UPTEC som katalysator för strukturell förändring i Portugals norra region

  • En första utvärdering av EU:s makroregionala experiment

    (01/07/2013)

    Idag publicerar EU-kommissionen en första studie med en bedömning av framstegen i EU:s två makroregionala strategier, där man också ger rekommendationer för framtiden.

    EU-strategierna för Donau- och Östersjöregionen omfattar fler än 20 länder, både i och utanför EU. Strategierna är de första i sitt slag i ett unikt samarbete som grundas på att gemensamma utmaningar – t.ex. när det gäller miljö, ekonomi och säkerhet – bäst kan hanteras gemensamt och att det lönar sig att planera tillsammans så att tillgängliga medel kan utnyttjas på bästa sätt.

    Rapporten ger en i stort sett positiv bedömning av de befintliga strategierna hittills. Det framhålls hur de har skapat hundratals nya projekt och bidragit till att utforma gemensamma politiska mål på områden av vital betydelse för de berörda regionerna. Det makroregionala tillvägagångssättet har också utmynnat i flera gemensamma initiativ och nätverk, liksom i gemensamt politiskt beslutsfattande.

    Samarbetet mellan de deltagande EU-länderna och grannländerna utanför EU har stärkts betydligt och medfört att de tillgängliga resurserna har utnyttjats på ett effektivare sätt.

    Men regeringarna påminns om att det behövs ett politiskt engagemang, att strategierna måste ses som en prioritering inom alla relevanta politikområden och att de måste integreras i EU:s kommande strukturfonds- och investeringsprogram, liksom i andra relevanta ramar på EU-nivå, nationell nivå och regional nivå. För att målen ska kunna uppnås understryks också betydelsen av administrativa resurser.

    När det gäller framtida makroregionala strategier betonas i rapporten att nya strategier bara bör lanseras för att tillgodose särskilda behov av bättre samarbete på hög nivå. Det måste finnas en vilja att omsätta det politiska engagemanget i administrativt stöd, och de nya strategierna bör tydligt visa det särskilda mervärdet på EU-nivå.

    Pressmeddelande

    Rapport från Kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska Ekonomiska och Sociala Kommittén samt Regionkommittén om de makroregionala strategiernas mervärde

    Huvudprojekt

    EU:s strategi för Östersjöregionen

    www.balticsea-region-strategy.eu

    http://ec.europa.eu/regional_policy/cooperate/danube/index_en.cfm

    http://www.danube-region.eu/

     

  • Bättre tillgång till företagsfinansiering: nu finns strukturfonderna också på EU:s webbplats

    (25/06/2013)

    Nu blir det lättare för företag runtom i Europa att få tillgång till den finansiering de så väl behöver. EU-kommissionen utökar idag sin gemensamma portal för EU-finansiering till att också omfatta EU:s strukturfonder, dvs. Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden. Den nya gemensamma portalen lanserades i maj och ger enkel, utförlig och aktuell information om hur företagare och små och medelstora företag kan få tillgång till över 100 miljarder euro i EU-finansiering från olika program för perioden 2007–2013. I och med att strukturfonderna tas med kommer antalet partnerbanker och partnerfonder att fördubblas till över 1 000, och portalen – som redan är en viktig informationskälla för finansiering av små och medelstora företag genom garantier, lån och riskkapital – kommer att bli ännu mer användbar (MEMO/13/606).

    Tillgång till finansiering är ett av de mest överhängande problemen för små och medelstora företag i Europa. De två senaste åren har nästan en tredjedel av de företag som ansökt om lån fått avslag eller fått nöja sig med mindre än de hade begärt. Finansieringsutsikterna för småföretag i Europa (EN) bekräftar att företagsklimatet för små och medelstora företag i Europa blir allt sämre och att bankerna i euroområdet har skärpt sina krav på kreditvärdighet. Information och tillgång till EU-finansiering är viktigare för företagen än någonsin tidigare. Strukturfonderna bistår redan små och medelstora företag med cirka 70 miljarder euro under perioden 2007–2013.

    IP/13/387 (EN) - MEMO/13/393 - Improving access to finance for SMEs: key to economic recovery

    Den nya gemensamma portalen för alla EU-finansieringsinstrument för små och medelstora företag


  • Nyöppnad bro mellan Rumänien och Bulgarien en symbol för EU-samarbete

    (14/06/2013)

    EU:s regionkommissionär Johannes Hahn deltar i dag i invigningen av en ny bro mellan städerna Vidin i Bulgarien och Calafat i Rumänien. Det är ett historiskt ögonblick för de två grannregionerna. Vid invigningen närvarar även Bulgariens president Rosen Plevneliev och premiärminister Plamen Oresharski samt Rumäniens premiärminister Victor Ponta. Den s.k. Europabron har fått 106 miljoner euro i EU-stöd. Utöver den finns bara en annan bro längs ländernas 630 km långa gräns. Bron har stor strategisk betydelse för EU eftersom den är en viktig länk i en kommunikationsled som skulle kunna sträcka sig från de nordeuropeiska och baltiska länderna genom Centraleuropa, Rumänien och Bulgarien ända till Grekland.

    Byggarbetena inleddes 2007, men planerna på en bro diskuterades redan för nästan 15 år sedan. Projektet kunde slutföras tack vare EU:s strategi för Donauregionen, med dess unika samarbetsmetod, och ett ingripande av kommissionär Johannes Hahn.

    Pressmeddelande

    Projektdatabas


  • Vårens utgåva av tidskriften Panorama med titeln ”Föra samhällen närmare varandra” är nu tillgänglig på nätet

    (28/05/2013)

    Det här numret handlar om sammanhållningspolitiken s betydelse för att återskapa den ekonomiska tillväxten i Europa. Sammanhållningspolitiken är investeringsdelen av EU:s budget, och syftet med den är att främja tillväxt och konkurrenskraft genom att utnyttja regionala styrkor. I framtiden kommer sammanhållningspolitiken ytterligare att bidra till uppnåendet av målen i Europa 2020-strategin. Den kommer att inriktas på hållbar utveckling och en mer effektiv användning av EU-investeringar samt nationella och regionala investeringar.

    Andra ämnen som tas upp är EU:s Peace-program, som försöker att skapa försoning i splittrade samhällen i Nordirland och i Border-regionen i Irland. Numret innehåller även en artikel om städernas betydelse – motorerna i Europas ekonomi. Kommissionen har nyligen inrättat en omfattande databas över bästa praxis för stadsutveckling för att ge en detaljerad överblick över projekt som kan fungera som en inspirationskälla för städer, förvaltningsmyndigheter och andra berörda parter.

    Panorama: Föra samhällen närmare varandra

  • EU:s solidaritetsfond – Slovenien, Kroatien och Österrike får 14,6 miljoner euro i stöd efter översvämningarna

    (30/04/2013)

    EU:s kommissionär för regionalpolitik Johannes Hahn presenterar i dag ett stödpaket från EU:s solidaritetsfond på drygt 14,6 miljoner euro som gäller de svåra översvämningarna i Slovenien i oktober och november 2012. Grannländerna Österrike och Kroatien drabbades i mindre omfattning men får också del av stödet för att finansiera sina katastrofinsatser.

    – Dagens förslag är ett uttryck för EU:s solidaritet med Slovenien och de drabbade områdena i Kroatien och Österrike, kommenterar Johannes Hahn, som ansvarar för solidaritetsfonden. Pengarna bidrar till att finansiera katastrofinsatserna och återställa infrastrukturen, och hjälper de drabbade regionerna att komma på fötter igen. Vi föreslår en budgetändring så att rådet och Europaparlamentet kan ställa de nödvändiga resurserna till förfogande för att minska bördan för Sloveniens och dess grannländers ekonomier.

    Intensiva regn under hösten 2012 gjorde att floderna svämmade över stora delar av norra Slovenien och områden i Kroatien. I Österrike drabbades framför allt staden Lavamünd vid floden Lavant. Kommissionens analys visade att översvämningarna i alla tre länder berodde på ett och samma väderfenomen. Solidaritetsfonden kan därför användas inte bara för den större katastrofen i Slovenien utan undantagsvis också för de drabbade grannländerna.

    Enligt solidaritetsfondens bestämmelser föreslår kommissionen ett sammanlagt stöd på drygt 14,6 miljoner euro. Av detta får Slovenien 14,08 miljoner euro, Kroatien 286 587 euro och Österrike 240 000 euro.

    Läs mer

  • Rapport från kommissionen: sammanhållningspolitiken skapar tillväxt och hjälper oss ur krisen

    (18/04/2013)

    EU-kommissionen lägger i dag fram en rapport om hur EU:s strukturfonder fungerat. Rapporten om de sammanhållningspolitiska programmen 2007–2013 bygger på uppgifter från EU-länderna, mestadels fram till slutet av 2011. Räknat från 2011 är det alltså fyra år kvar tills programmen löper ut 2015, men investeringarna från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska socialfonden har redan lett till framsteg och förbättringar för många.

    De 27 länderna i EU lämnade sina rapporter i slutet av 2012 (med underlag främst från 2011), och utifrån dem fick kommissionen sitt första tillfälle att under programperioden redovisa måluppfyllelsen och dra lärdomar om sammanhållningspolitikens bidrag till EU:s ekonomiska återhämtning. Kommissionen nämner på vilka områden man måste skynda på urvalet och genomförandet av projekten 2007–2013 för att nå målen.

    Mer information

    Pressmeddelande

    Årsrapporter från EU-länderna

    EU:s sammanhållningspolitik

    #cohesionpolicy @EU_Regional @JHahnEU

  • Riktlinjer för programavslut 2007–2013

    (21/03/2013)

    Riktlinjerna för programavslut för 2007–2013 antogs den 20 mars 2013, och är en referensram för EU-länderna när de ska avsluta program som har fått EU-bidrag.

    I de nya riktlinjerna har vi försökt rätta till de brister och flaskhalsar som upptäcktes i samband med den föregående programperioden 2000–2006.

    Riktlinjer för avslutande av program 2007–2013

  • Smart och hållbar tillväxt för alla – EU:s huvudstäder viktiga partner för Europa 2020

    (03/03/2013)

    Våra huvudstäder spelar en avgörande roll för EU:s och medlemsländernas välstånd. Europas huvudstäder är inte bara en stor del av EU:s image, kulturella identitet och attraktionskraft, utan också betydande drivkrafter för konkurrenskraft, sysselsättning och innovation. Samtidigt koncentreras Europas problem här, bland annat ökande sociala och ekonomiska klyftor. Huvudstäderna är som laboratorier där vi måste hitta lösningar på EU:s sociala och ekonomiska problem.   

    Vi borgmästare i EU:s huvudstäder välkomnar därför EU-kommissionens initiativ att inleda en direkt dialog med huvudstäderna och ge våra städer en starkare profil som direkta partner till EU. Europa 2020-målen kan inte nås utan vår aktiva medverkan. Huvudstäderna är drivkrafter för innovation och smart tillväxt, och är ofta nav för utbildning och forskning. Vår transport-, energi- och miljöpolitik är en förutsättning för hållbar tillväxt. Huvudstäderna är också huvudarenan för en tillväxt för all med sin sociala, kulturella och etniska mångfald.

    Vi kommer fortsätta att främja konkurrenskraft, hållbar tillväxt, innovation och delaktighet och på så vis bidra till att lösa dagens ekonomiska, finansiella och sociala krisen. 

    Mot bakgrund av de pågående diskussionerna om den fleråriga budgetramen för 2014–2020, de nya bestämmelserna för struktur- och investeringsfonderna och andra EU-program vill vi framhålla följande:

    * Städernas problem kan bara lösas om man tar ett helhetsgrepp på de ekonomiska, miljömässiga, sociala, kulturella och demografiska frågorna. Vi välkomnar därför kommissionens satsning på en integrerad ansats. 

    * EU:s kommande initiativ inom transport, miljö, energi, forskning, näringsliv, sysselsättning, forskning, klimat, kampen mot fattigdom och social utestängning samt den digitala agendan måste ta hänsyn till stadsdimensionen. En bättre samordning av stadsfrågor genom generaldirektoratet för regional- och stadspolitik är viktig och vi kommer att följa frågan mycket noga.

    * I fråga om lagstiftningspaketet om sammanhållningspolitiken välkomnar vi kommissionens vilja att pröva nya idéer och arbetssätt i form av förslaget till innovativa åtgärder i städerna.

    * Vi anser att kommissionens förslag om att i högre grad anförtro förvaltning till städerna, bland annat av EU:s strukturfonder, är avgörande för att städernas problem ska beaktas och att genomförandet ska tillgodose verkliga behov. 

    * De prioriteringar som tas upp i förslagen till förordningar (om energieffektivitet, förnybar energi, ungdomsarbetslöshet, innovation och de små och medelstora företagens konkurrenskraft) är strategiska frågor för våra städer. Vi välkomnar nya möjligheter att ta oss an dessa frågor på ett integrerat sätt och räknar med att kommissionen genomför den nya lagstiftningen på ett flexibelt sätt som tar hänsyn till lokala förhållanden. 

    * Vi ser fram emot en fortsatt dialog med EU-kommissionen.

  • Smart specialisering, sammanhållningspolitikens resultat och Polens framgångshistorier i den här säsongens Panorama

    (08/02/2013)

    Tidningen Panoramas vinterupplaga 2012 ”Smart specialisering” finns nu på webben. Det ena huvudtemat är en sex sidor lång fördjupning om strategier för smart specialisering som drivkrafterna för ekonomisk regional tillväxt. Fördjupningen omfattar en analys av definitionerna av och möjligheterna till smart specialisering, det stöd som tillhandahålls av S3‑plattformen och rapporterna från Europeiska kommissionens seminarium i Bari i september 2012, som hjälpte de italienska regionerna att förbereda sig för att använda strategierna under programplaneringsperioden 2014–2020.

    Det andra huvudtemat är en exklusiv intervju med den polska ministern för regional utveckling, Elżbieta Bieńkowska, som beskriver de framsteg som Polen har gjort sedan EU-inträdet 2004 när det gäller att utveckla infrastrukturen, skapa arbetstillfällen och öka tillväxten. Hon diskuterar också framtiden och förutspår ökade investeringar i forskning och utveckling samt i hållbara energi- och transportlösningar under nästa programplaneringsperiod.

    Dessutom analyseras den senaste Eurobarometer-undersökningen ”A view from the regions” och den visar överraskande positiva resultat när det gäller livskvalitet och framtidsutsikter. Vinnarna i fototävlingen ”Europe in My Region” presenteras tillsammans med en plansch med några av alla bidrag.

    Du hittar även en glimt av Regiostars 2014 och ett urval av personer bakom framgångsrika projekt från olika regioner i EU.

    Detta och mycket mer finns i Panorama 44, som nu finns tillgänglig på engelska. De övriga språkversionerna kommer snart.

  • EU:s strategi för Östersjöregionen: informationsdag om såddkapital

    (23/01/2013)

    Såddkapitalfaciliteten är ett nytt bidragssystem för Östersjöregionen. Det främsta syftet med såddkapital är att stödja förberedelser av flaggskeppsprojekt och andra strategiska initiativ (för EU:s strukturfonder, nationella finansieringsorgan eller andra finansieringsprogram under 2014 och längre fram) som bidrar till genomförandet av handlingsplanen för EU:s strategi för Östersjöregionen.

    Anmäl dig till informationsdagen senast den 14 februari 2013.

  • Veckans projekt: ”Transportlösningar i glesbygd” ska öka det sociala deltagandet i avlägsna områden i Norra Periferin

    (14/06/2012)

    Samhällen i Finland, Skottland, Sverige och på Island samarbetar för att få bukt med den begränsade kollektivtrafiken i avsides belägna områden med låg befolkningstäthet och en åldrande befolkning där de unga flyttar ut. Projektet ”Transportlösningar i glesbygd” (RTS) har som målsättning att utveckla innovativa och hållbara transportprogram och tjänster i glesbygd och vid kusterna för att minska socialt utanförskap i glesbefolkade områden samt öka livskraften och hållbarheten i områden i Norra Periferin.

     

    RTS-projektet som tilldelades EU-finansiering på nästan en miljon euro genomför pilotprogram där alternativa transportlösningar i glesbygd testas för att utveckla en generell transportmodell anpassad för just glesbyggd. Andra regioner i Europas Norra Periferi som står inför liknande problem ska kunna använda modellen för att skapa transportlösningar på egen hand.

     

    Byabussen i Kölsillre i Sverige är ett framgångsrikt pilotprojekt inom ”RTS” (se videoklipp). Idén med Byabussen är att byborna ska kunna ordna med egen kollektivtrafik med hjälp av en minibuss. Det finns inga fasta linjer eller avgångstider. Bussen står i byn och kör oftast till den större staden Ånge som ligger 45 kilometer bort. Det är gratis att använda bussen och invånarna kan beställa bussen till en särskild tidpunkt. Bussen stannar också och plockar upp passagerare längs vägen. Det handlar alltså om kollektivtrafik som är anpassad efter invånarnas behov.

     

     

    Under 2011 körde Byabussen i Kölsillre mer än 4 100 passagerare, vilket är en ansenlig mängd för en by med bara 100 invånare. De som saknar körkort eller tillgång till bil kan tack vare en sådan här lösning fortsätta bo i avsides belägna områden. Även de som har tillgång till egen bil tar hellre bussen eftersom det är miljövänligare och billigare. Bussen skapar också möjligheter för social samvaro under resans gång. I mars 2012 vann Byabussen priset för de bästa lösningarna för kollektivtrafik i Sverige i en tävling som arrangerades av Svensk Kollektivtrafik.

     – RTS-projektet har inte bara gett oss en ovärderlig kollektivtrafikservice. Om man ser det ur ett internationellt perspektiv har vi också fått en möjlighet att delta direkt i EU-arbetet nu när vi är engagerade i ett projekt som verkligen gör stor skillnad för oss här i Kölsillre. Från ett regionalt perspektiv har projektet gjort att vi har kommit närmare kommunen och landstinget. Vi var, och är fortfarande, mycket engagerade i utvecklingen av tjänsten och samarbetet kommer att fortsätta även när projektet tar slut, säger Karin Gunnarsdotter Eriksson som bor i Kölsillre och som använder Byabussen.

     

    Mer information:

     

    - Transportlösningar i glesbygd (Rural Transport Solutions)

     

    - Regional Council of North Karelia, Finland (projektgenomförare)

     

    - Byabussen (pilotprojekt)

     

    - Northern Periphery Programme 2007–2013 (Programmet för europeiskt territoriellt samarbete)

     

EU regionalpolitik: Håll dig informerad