Navigation path

Additional tools

A till Ö

AdditionalitetAnslutningsförhandlingar
Attesterande myndighetÅterkrav av medel
Återtagande av anslagBedrägerier
BergsområdenBudget
Delad förvaltningEU:s solidaritetsfond
Ekonomisk och social sammanhållningEspon (Observationsorgan för europeisk regional utvecklingsplanering)
Europeiska fiskerifondenEuropeiska grupperingar för territoriellt samarbete
Europeiska investeringsbankenEuropeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling
Europeiska regionala utvecklingsfondenEuropeiska socialfonden
Europeiska sysselsättningsstrateginEuropeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument
Finansiella korrigeringarFinansieringslösningar
FörordningarFörvaltningsmyndighet
Gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållningen 2007-2013Globalt stöd
Gränsöverskridande samarbeteHållbar utveckling
Information och offentlighetInnovation
Instrumentet för stöd inför anslutningenInteract
Interreg IIIInterreg IVC
Interregionalt samarbeteJasmine
JaspersJeremie
JessicaKontroll och revision
KonvergensmåletLandsbygdsutveckling
Lika möjligheterLissaboninriktning
LissabonstrateginMedfinansieringssats
MiljöMålet europeiskt territoriellt samarbete
Målet regional konkurrenskraft och sysselsättningN+2 och n+3
NUTSNationell strategisk referensram
Operativt programPartnerskap
Partnerskap för anslutningProgramplanering
ProportionalitetRegioStars-priser till innovativa projekt
Regional utvecklingsplanering i ett europeiskt perspektiv (ESDP)Regioner för ekonomisk förändring
RegionkommitténRevisionsmyndighet
SammanhållningsfondenSammanhållningspolitiken
SammanhållningsrapportenSamordningskommittén för fonderna
StadsutvecklingStatligt stöd
Strategi inför anslutningenStrukturfonderna
Stöd inför anslutningenStödberättigande utgifter
SubsidiaritetSysselsättning
Tekniskt stödTerritoriell sammanhållning
Transeuropeiska nätTransnationellt samarbete
TransportUrbact - Programmet för nätverk för stadsutveckling
Utbetalande myndighetUtbetalningar
UtgiftskategorierUtvidgning
UtvärderingYttersta randområde
Additionalitet

Additionalitet är en av principerna för strukturfonderna. Enligt denna princip får anslag från strukturfonderna inte ersätta medlemsländernas utgifter för strukturåtgärder i de berörda regionerna. Ett anslag från strukturfonderna får med andra ord inte leda till en minskning av de nationella utgifterna i en region. För de regioner som omfattas av konvergensmålet kontrollerar man att additionalitetsprincipen följs. Mer

Anslutningsförhandlingar

Innan ett nytt land kan bli EU-medlem måste anslutningsförhandlingarna avslutas.

Förhandlingsramarna innehåller riktlinjer för förhandlingarna, som förs i form av en bilateral regeringskonferens mellan EU och kandidatlandet. Mer

Attesterande myndighet

Den attesterande myndigheten kontrollerar om utgiftsdeklarationer och ansökningar om utbetalningar är korrekta och tillförlitliga, innan de skickas till EU-kommissionen. Förvaltningsansvaret för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden delas av EU-länderna, regionerna och andra förmedlande organ. En eller flera av dem utser en attesterande myndighet för varje operativt program som fonderna medfinansierar. Mer

Återkrav av medel

EU-kommissionen ska begära att medlemsländerna betalar tillbaka strukturfondsmedel i följande fall:

När inte allt stöd till medlemslandet i fråga var nödvändigt. Mer

Återtagande av anslag

Enligt principen om automatiskt återtagande av anslag är pengar som anslagits till ett program och som inte har använts vid utgången av det andra året efter programmets antagande inte längre tillgängliga för det programmet. Denna princip infördes 1999 för programperioden 2000-2006. Syftet var att se till att programmen genomförs snabbare och att övervakningen av finansieringsflödena förbättras. Mer

Bedrägerier

Insatser mot bedrägerier och korruption ingår i ett mer omfattande arbete mot den organiserade brottsligheten. Det omfattar också insatser mot olaglig verksamhet som påverkar EU:s ekonomiska intressen. Arbetet bygger på två rättsliga grunder: Mer

Bergsområden

En studie från 2004 som utfördes för EU-kommissionens räkning visade att det i EU, Norge och Schweiz finns tätbebyggda bergsområden som omfattar ca 1 900 000 km2 (ca 40,6 procent av EU:s totala landareal). I dessa bergsområden bor 94,3 miljoner invånare (19,1 procent av befolkningen i de länder som studien omfattade). Mer

Budget

EU-länderna bidrar till en gemensam EU-budget som används till att uppfylla gemensamma mål.

Medlemsländernas bidrag till budgeten beror på deras bruttonationalinkomst (BNI). Andra inkomster till EU:s budget utgörs av avgifter och momsintäkter. Budgettaket är för närvarande 1,24 % av EU:s samlade BNI. Mer

Delad förvaltning

EU:s finansiering förvaltas antingen direkt av EU-kommissionen (t.ex. för forskning) eller gemensamt av EU och medlemsländerna (t.ex. för strukturfonderna och Sammanhållningsfonden).

Merparten av EU-medlen förvaltas av medlemsländerna, som genomför EU-programmen nationellt. Det är alltså medlemsländerna som fördelar medlen mellan slutmottagarna (t.ex. företag, jordbrukare och kommuner). Medlemsländerna ska ha ett effektivt förvaltnings- och kontrollsystem som uppfyller EU:s regler. De ska också förhindra och rätta till oegentligheter. Kommissionen kontrollerar att systemet fungerar tillfredsställande och gör finansiella korrigeringar om det behövs. Mer

EU:s solidaritetsfond

EU:s solidaritetsfond inrättades 2002 för att EU ska kunna agera snabbt, effektivt och flexibelt vid större naturkatastrofer. Fonden används framför allt vid naturkatastrofer som har stora återverkningar på levnadsvillkoren, naturen och ekonomin i en eller flera regioner i ett medlemsland eller ett kandidatland som har inlett anslutningsförhandlingar. Mer

Ekonomisk och social sammanhållning

Den ekonomiska och sociala sammanhållningen är ett sätt för EU-länderna och regionerna att uttrycka solidaritet med varandra. Målet är en balanserad samhällsekonomisk utveckling i hela EU.

Den ekonomiska och sociala sammanhållningen ska förverkligas genom EU:s regionalpolitik, som infördes i EG-fördraget 1992. Regionalpolitiken ska minska strukturella olikheter mellan regioner och länder genom olika insatser som finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden. Mer

Espon (Observationsorgan för europeisk regional utvecklingsplanering)

Espon är ett program för tillämpad forskning som ska tjäna som underlag för strategier för territoriell utveckling i Europa. Inom programmet tar man därför fram omfattande och systematiska uppgifter om territoriella tendenser som rör ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Målet är att kartlägga potentialen hos regioner, städer och större områden och deras ekonomiska problem. Mer

Europeiska fiskerifonden

Europeiska fiskerifonden stöder fiskerinäringen, vattenbruket, regioner som är beroende av fisket och inlandsfisket. För programperioden 2007-2013 har fonden en budget på ca 3,8 miljarder euro (i 2006 års priser). Den finansierar de operativa program som EU-länderna har utarbetat tillsammans med lokala och regionala samarbetspartner inom fiskerinäringen. Mer

Europeiska grupperingar för territoriellt samarbete

De europeiska grupperingarna för territoriellt samarbete ska underlätta och stimulera samarbete mellan länder och regioner i EU. De ska bland annat genomföra program som EU medfinansierar eller andra samarbetsprojekt över gränserna. Mer

Europeiska investeringsbanken

Europeiska investeringsbanken (EIB) lånar ut pengar på lång sikt för EU:s räkning. EIB grundades 1958 och är verksam inom EU och i drygt 140 länder som har samarbetsavtal med EU. Banken samarbetar med EU-institutionerna för att förverkliga EU:s viktigaste mål. Mer

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) stöder EU:s politik för landsbygdsutveckling. Den finansierar landsbygdsutvecklingsprogram i EU-länderna och deras regioner. Programmen utformas gemensamt av EU-kommissionen och medlemsländerna med utgångspunkt i ministerrådets strategiska riktlinjer för landsbygdsutvecklingspolitiken och prioriteringarna i de nationella strategiska planerna. Mer

Europeiska regionala utvecklingsfonden

Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) inrättades 1975 för att ge ekonomiskt stöd till de regionala ekonomiernas utveckling och strukturella omvandling samt till ekonomiska förändringar, stärkt konkurrenskraft och territoriellt samarbete i EU. Fonden är den ena av EU:s två strukturfonder (den andra är Europeiska socialfonden). Mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden (ESF) inrättades 1985 och är ett av EU:s viktigaste finansieringsinstrument. Fonden ska ge stöd till nationella strategier för högre sysselsättning, bättre kvalitet och produktivitet på arbetsplatserna, minskad social utestängning och minskade skillnader i sysselsättning mellan regionerna. Mer

Europeiska sysselsättningsstrategin

Den europeiska sysselsättningsstrategin ska hjälpa EU-länderna att skapa fler och bättre jobb. Målen och prioriteringarna fastställs på EU-nivå, och därefter samordnar länderna sina sysselsättningsåtgärder. Mer

Europeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument

Mer

Finansiella korrigeringar

Finansiella korrigeringar innebär att EU-stöd dras tillbaka när det har betalats ut felaktigt till följd av oegentligheter, t.ex. bedrägerier.

EU-kommissionen ska kräva tillbaka pengar som har utbetalats på felaktiga grunder eller använts bedrägligt. För att få tillbaka pengarna tvekar man inte ta till rättsliga medel. Finansiella korrigeringar kan också innebära att man drar in hela eller delar av ett EU-bidrag till ett operativt program. Mer

Finansieringslösningar

För att göra EU:s sammanhållningspolitik för 2007-2013 effektivare och hållbarare och för att bidra till Lissabonprocessen utvecklas sedan 2006 nya initiativ för tekniskt stöd och finansieringslösningar. Initiativen får stöd av EU-kommissionen och flera partnerinstitutioner, t.ex. Europeiska investeringsbanken, Europeiska investeringsfonden, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, Europarådets utvecklingsbank och Kreditanstalt für Wiederaufbau. Bland initiativen finns Jaspers (gemensamt stöd till projekt i de europeiska regionerna) - för att stödja förberedelserna av stora projekt, Jeremie (gemensamma europeiska resurser för mikroföretag till medelstora företag) - för att förbättra tillgången till krediter för småföretag och näringslivet, Jessica (gemensamt europeiskt stöd till hållbara investeringar i stadsområden) - för att tillhandahålla hållbar finansiering till stadsutveckling och Jasmine (gemensam insats för att stödja mikrofinansieringsinstitut i EU) - för att tillhandahålla tekniskt stöd för bättre tillgång till mikrokrediter. Mer

Förordningar

Förordningar gäller omedelbart och likadant i alla medlemsländer som en del av den nationella lagstiftningen. EU:s sammanhållningspolitik regleras oftast i förordningar.

Mer

Förvaltningsmyndighet

Inom EU:s sammanhållningspolitik för 2007-2013 ansvarar förvaltningsmyndigheterna för att de operativa programmen förvaltas och genomförs effektivt.

En förvaltningsmyndighet kan vara ett nationellt ministerium, en regional eller lokal myndighet eller något annat offentligt eller privat organ som ett medlemsland har utsett och godkänt. Förvaltningsmyndigheterna ska utföra sitt arbete enligt principerna om sund ekonomisk förvaltning. Mer

Gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållningen 2007-2013

Riktlinjerna är en viktig del av den nya sammanhållningspolitiken, eftersom de stärker det strategiska inslaget. I riktlinjerna fastställs EU:s prioriteringar för sjuårsperioden. Varje medlemsland lägger sedan fram nationella strategiska referensramar. Riktlinjerna ska bidra till resultat även för andra EU-prioriteringar, t.ex. Lissabonstrategin och de integrerade riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning, och främja investeringar, jobb, kunskap och innovation. Mer

Globalt stöd

De globala stöden har tillkommit för att göra det lättare för små, icke-statliga organisationer, t.ex. frivillig- och gräsrotsorganisationer, att få stöd från Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden. Mer

Gränsöverskridande samarbete

Det finns 52 program för gränsöverskridande samarbete inom sammanhållningspolitikens mål europeiskt territoriellt samarbete för 2007-2013.

Gränsöverskridande samarbete mellan grannregioner ska utveckla social och ekonomisk verksamhet över gränsen genom gemensamma utvecklingsstrategier. Mer

Hållbar utveckling

Begreppet hållbar utveckling står för en utvecklingspolitik som försöker tillgodose samhällets ekonomiska, sociala och miljömässiga behov på kort, medellång och - framförallt - lång sikt. Det bygger på antagandet att utveckling måste uppfylla dagens behov utan att äventyra framtida generationers välfärd. I praktiken betyder det att man skapar förutsättningar för en långsiktig ekonomisk utveckling samtidigt som man tar hänsyn till miljön. Mer

Information och offentlighet

EU-kommissionen och medlemsländerna ska informera allmänheten om sammanhållningspolitiken och dess projekt. Miljarder euro slussas från strukturfonderna till regionerna och det är viktigt att man ute i lokalsamhällena känner till hur man får ta del av pengarna och hur skattebetalarnas pengar används. Mer

Innovation

Innovation kan gälla utvecklingen av nya varor eller tjänster eller ny process- eller organisationsteknik. I samtliga fall kan den ge de ekonomiska aktörerna en konkurrensfördel. Därför har EU satt innovation i centrum för sin tillväxt- och jobbstrategi. Mer

Instrumentet för stöd inför anslutningen

EU har skapat ett instrument för stöd inför anslutningen (IPA) för att hjälpa kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna.

IPA omfattar perioden 2007-2013 och ersätter flera tidigare EU-program, t.ex. Phare, Ispa, Sapard och Cards och även ett stöd till Turkiet. Mer

Interact

Interarct-programmet för 2007-2013 ger stöd till dem som genomför EU-finansierade program inom det sammanhållningspolitiska målet europeiskt territoriellt samarbete.

Interact ger råd om förvaltning och genomförande, hjälper till att anordna tematiska seminarier och sprider exempel på goda lösningar. Programmet har en budget på 40 miljoner euro, varav 34 miljoner euro kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Mer

Interreg III

Initiativet Interreg III ingick i EU:s regionalpolitik för perioden 2000-2006.

Interreg III hade som mål att förbättra den ekonomiska och sociala sammanhållningen genom stöd till samarbete mellan länder och regioner. Det övergripande målet var en balanserad utveckling i hela EU. Mer

Interreg IVC

Interreg IVC (programmet för interregionalt samarbete) omfattar EU-länderna plus Norge och Schweiz och ingår i målet europeiskt territoriellt samarbete, som medfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Det löper under 2007-2013 och har som mål att förbättra den regionala utvecklingspolitiken genom utbyte av erfarenheter och goda lösningar. Det ska också dra nytta av kunskap och god praxis från regionerna som redan har kartlagts på EU-nivå. Mer

Interregionalt samarbete

Interregionalt samarbete ska bidra till den regionala utvecklingen i EU genom kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte mellan regionerna.

Interreg IVC, programmet för interregionalt samarbete, ingår i sammanhållningspolitikens mål europeiskt territoriellt samarbete under 2007-2013. Programmet ska effektivisera de regionala utvecklingsstrategierna och bidra till ekonomisk modernisering och ökad konkurrenskraft i Europa. Mer

Jasmine

Jasmine är en gemensam insats för att stödja mikrofinansieringsinstitut i EU. Initiativet är ett av fyra nya initiativ för finansieringslösningar inom EU:s sammanhållningspolitik för 2007-2013. EU-kommissionen, Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden har gemensamt utarbetat pilotinitiativet Jasmine, som har en budget på 50 miljoner euro. Mer

Jaspers

Jaspers (gemensamt stöd till projekt i de europeiska regionerna) är ett finansieringsinstrument som stöds av EU-kommissionen, Europeiska investeringsbanken, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling och Kreditanstalt für Wiederaufbau (sedan juli 2008). Det är ett initiativ för tekniskt stöd för de tolv länder som blev EU-medlemmar 2004 och 2007. Jaspers ska hjälpa dem med förberedelserna inför större EU-finansierade projekt. Initiativet har ett expertteam som hjälper de nya medlemsländerna att använda sin finansiering på bästa sätt. De kan få stöd då projektet utformas och förbereds och fram till dess att finansieringsbeslutet fattas. Jaspers startade 2006 och teamet är nu nästan fulltaligt med 60 experter. De flesta finns nära mottagarna på tre regionkontor i Warszawa, Wien och Bukarest. Mer

Jeremie

Jeremie står för "gemensamma europeiska resurser för mikroföretag till medelstora företag". EU-kommissionen, Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden har gemensamt inrättat detta finansieringsinstrument för att förbättra tillgången till finansiering för mikro- och småföretag i EU:s regioner. Mer

Jessica

Jessica (gemensamt europeiskt stöd till hållbara investeringar i stadsområden) är ett initiativ som har tagits fram gemensamt av EU-kommissionen, Europeiska investeringsbanken och Europarådets utvecklingsbank. Mer

Kontroll och revision

Begreppet "kontroll och revision" hänger samman med en sund ekonomisk förvaltning av sammanhållnings- och strukturfonderna. Det är främst myndigheter på riksplanet eller på lägre nivåer som sköter förvaltningen av programmen. Medlemsländerna måste visa kommissionen att fondpengarna används effektivt och i enlighet med gällande lagar. För att kunna visa att det finns en tillfredsställande verifieringskedja ska länderna ha tillförlitliga system för bokföring, övervakning och ekonomirapportering. De ska också redogöra för ansvariga organ och förfaranden. Mer

Konvergensmålet

Konvergensmålet är ett av de tre prioriterade målen för EU:s sammanhållningspolitik för 2007-2013. Det sammanfaller i stort med det tidigare "mål 1". Konvergensmålet ska hjälpa de minst ekonomiskt utvecklade medlemsländerna och eftersatta regioner att snabbare komma ifatt EU-genomsnittet genom att skapa bättre förutsättningar för tillväxt och nya jobb. Mer

Landsbygdsutveckling

EU:s politik för landsbygdsutveckling ska bidra till att lösa landsbygdsområdenas problem. Politiken är en del av den övergripande politiken för att skapa tillväxt och sysselsättning i EU. De allmänna ramarna för arbetet ges i EU:s strategiska riktlinjer och rådets förordning nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). Stödet till landsbygdsutveckling ska Mer

Lika möjligheter

Jämställdhet är en av hörnstenarna i EU-rätten och EU:s politik.

EU arbetar hårt för att säkra jämställdhet och likabehandling av människor oavsett kön. Det gäller alla aspekter av ekonomin, samhället, kulturen och familjelivet. EU strävar också efter att införa ett jämställdhetsperspektiv i politiken för att stärka jämställdheten och bekämpa könsdiskriminering. Mer

Lissaboninriktning

Under programperioden 2007-2013 är sammanhållningspolitikens program inriktade på vissa av målen i EU:s Lissabonstrategi för tillväxt och jobb. Denna Lissaboninriktning innebär att man öronmärker pengar för investeringar som direkt ska stärka konkurrenskraften och skapa fler jobb. Det gäller forskning, innovation, kompetensutveckling, företagstjänster samt större infrastruktur- och energiprojekt. Mer

Lissabonstrategin

EU:s stats- och regeringschefer antog Lissabonstrategin vid Europeiska rådets möte i Lissabon i mars 2000. Den är en handlings- och utvecklingsplan för att skapa ekonomisk tillväxt och fler jobb i EU. De åtgärder som föreslås omfattar en rad områden och ska stödja kunskap och innovation. De ska göra EU till ett attraktivt område för investeringar och arbete, vilket ska leda till fler och bättre jobb. Mer

Medfinansieringssats

Begreppet medfinansieringssats gäller EU:s bidrag till finansieringen av ett program. Det finns vanligtvis ett tak för medfinansieringen. Det är en procentsats av programmets totala värde eller del därav. När det gäller sammanhållnings- och strukturfonderna för 2007-2013 fastställs taken för medfinansieringssatser i bilaga III till förordning nr 1083/2006. Mer

Miljö

Med sin miljöpolitik vill EU bevara, skydda och förbättra miljön för nuvarande och framtida generationer. Hållbar utveckling är ledstjärnan för politiken.

Miljöpolitikens huvudmål är att stoppa klimatförändringarna, skydda den biologiska mångfalden, minska utsläppen och dess effekter på människors hälsa och verka för en försiktig och rationell användning av våra naturtillgångar. Mer

Målet europeiskt territoriellt samarbete

Detta mål ska stärka samarbetet mellan länder och regioner och bygger på det tidigare Interreg-initiativet. Europeiska regionala utvecklingsfonden finansierar insatserna.

Samarbetsprojekten ska gälla forskning och utveckling, informationssamhället, miljö, riskförebyggande och integrerad vattenförvaltning. Det är regioner på NUTS III-nivå som ligger längs EU:s inre och yttre landsgränser och vissa kustregioner som får delta. De får inte ligga mer än 15 mil från varandra. Mer

Målet regional konkurrenskraft och sysselsättning

Det här är ett av de tre målen för EU:s sammanhållningspolitik för 2007-2013. Det ska stärka konkurrenskraften, attraktionskraften och sysselsättningen i de regioner som inte ingår i konvergensmålet som gäller de minst gynnade regionerna. Målet ska också bidra till ekonomiska och sociala förändringar samt främja innovation, företagande, miljöskydd, tillgänglighet, anpassningsförmåga och en arbetsmarknad för alla. Det finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden. Mer

N+2 och n+3

Begreppen n+2 och n+3 rör de ekonomiska reglerna för de årliga anslagen från EU:s sammanhållnings- och strukturfonder.

Om ett anslag inte har använts vid ett visst datum får EU-kommissionen "dra tillbaka" framtida budgetanslag. Anslagen dras automatiskt tillbaka om pengarna inte har använts eller om en ansökan om utbetalning inte har inkommit vid utgången av det andra året (n+2). Denna deadline är tre år (n+3) för de nya medlemsländerna plus Grekland och Portugal fram till 2010. Mer

NUTS

Nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (NUTS) skapades av Eurostat, EU:s statistikkontor, för att samma statistiska standarder ska tillämpas i hela EU.

NUTS-nivåerna är geografiska områden som används vid insamlingen av harmoniserad statistik i EU. De används för strukturfonderna sedan 1988 och är viktiga för anslagstilldelningen från fonderna. Mer

Nationell strategisk referensram

Alla medlemsländer har utarbetat en nationell strategisk referensram för programperioden 2007-2013. Det är ett referensdokument med planeringen för sammanhållnings- och strukturfondernas insatser och det ska stämma överens med de strategiska riktlinjerna för sammanhållningen 2007-2013. I dokumentet presenteras den strategi medlemslandet har valt. Det innehåller också en lista över de operativa program som ska genomföras regionalt och på riksplanet och de preliminära årliga anslagen till varje operativt program. Ramen ska även ligga i linje med det nationella reformprogrammet för Lissabonstrategin för tillväxt och jobb. Mer

Operativt program

Medlemsländerna sammanställer sina operativa program med utgångspunkt i EU:s strategiska riktlinjer för sammanhållningspolitiken och på grundval av sina egna nationella strategiska referensramar. Varje operativt program är kopplat till ett visst mål. I programmet anges en utvecklingsstrategi med de prioriteringar som ska utföras med hjälp av en viss fond. Konvergensmålet ska till exempel uppnås med stöd av Sammanhållningsfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden. Mer

Partnerskap

EU har hela tiden utvecklat sin regionalpolitik och fördelat sammanhållnings- och strukturstöden i partnerskap med medlemsländerna där dessa har haft stort inflytande.

Partnerskapet omfattar hela planeringsprocessen, från förberedelserna via genomförandet till utvärderingen av resultaten. Detta tillvägagångssätt bör leda till bättre programplanering och se till att regionalstödet används effektivt. Mer

Partnerskap för anslutning

Ett partnerskap för anslutning är ett avtal mellan EU:s ministerråd och ett kandidatland. I avtalet fastställs prioriterade områden där kandidatlandet måste göra framsteg för att anpassa sig till EU-lagstiftningen. Där samordnas också EU:s stöd till landet. Det ekonomiska stödet betalas dock bara ut om kandidatlandet gör tillräckliga framsteg på de prioriterade områdena. Mer

Programplanering

Programplanering syftar på det administrativa arbetet i samband med varje ny programperiod. De allmänna riktlinjerna för varje specifikt strukturfondsprogram återfinns i de så kallade operativa programmen. De omfattar olika nationella eller regionala områden och ska säkra konsekvens och kontinuitet under en sjuårsperiod. Här fastställs strategiska prioriteringar, tänkbara åtgärder och anslag. Dessutom finns en sammanfattning av förvaltnings- och kontrollsystemen. Den nuvarande programperioden löper från 2007 till 2013. Mer

Proportionalitet

Proportionalitetsprincipen styr hur EU utövar sina befogenheter. Den fungerar ungefär på samma sätt som subsidiaritetsprincipen.

Enligt proportionalitetsprincipen får EU bara vidta åtgärder om det är nödvändigt för att uppnå målen i fördragen. Med andra ord ska åtgärdernas omfattning stå i proportion till målet. Principen slås fast i artikel 5 i EU-fördraget: "Enligt proportionalitetsprincipen ska unionens åtgärder till innehåll och form inte gå utöver vad som är nödvändigt för att nå målen i fördragen." Mer

RegioStars-priser till innovativa projekt

RegioStars är en del av kommissionens initiativ Regioner för ekonomisk förändring. Initiativet ska främja utbyte av erfarenheter och goda lösningar mellan EU:s regioner och på så sätt bidra till innovativa projekt. Mer

Regional utvecklingsplanering i ett europeiskt perspektiv (ESDP)

Ursprungsidén till ESDP härstammar från 1960-talet. Efter intensiva diskussioner antogs strategin i maj 1999 av ministrarna för regional utvecklingsplanering från de dåvarande 15 medlemsländerna. ESDP är politiska riktlinjer för att förbättra samarbetet mellan de politikområden som har stor betydelse för den regionala utvecklingsplaneringen. Strategin ska också förbättra samordningen av ländernas egna strategier på området. ESDP bygger på tre huvudprinciper: en balanserad och polycentrisk stadsutveckling och ett nytt förhållande mellan tätort och landsbygd, lika tillgång till kunskapsinfrastruktur samt hållbar utveckling och intelligent förvaltning och bevarande av natur- och kulturtillgångar. Mer

Regioner för ekonomisk förändring

Initiativet Regioner för ekonomisk förändring kompletterar målet europeiskt territoriellt samarbete för 2007-2013. Syftet är att främja utbyte av goda lösningar mellan regionerna och på så sätt bidra till innovativa projekt. Initiativet är ett led i EU:s strategiska mål för att öka tillväxten och sysselsättningen i EU. Mer

Regionkommittén

Regionkommittén är ett rådgivande organ som ger lokala och regionala myndigheter möjlighet att delta i EU:s lagstiftningsarbete.

Kommittén har 344 ledamöter som är folkvalda lokal- eller regionalpolitiker. De väljs för fem år av ministerrådet på förslag från varje land. Antalet ledamöter från varje land speglar landets invånarantal. Kommitténs ordförande och presidium utses av ledamöterna för två och ett halvt år. Mer

Revisionsmyndighet

Revisionsmyndigheten kan vara en nationell, regional eller lokal myndighet eller organisation. För varje operativt program utses en revisionsmyndighet som ska kontrollera att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar effektivt. Den övervakar också att alla projekt följer landets och EU:s lagar. Mer

Sammanhållningsfonden

Sedan 1994 stöder EU via Sammanhållningsfonden de fattigare regionerna i EU och stabiliserar deras ekonomier. Målet är att främja tillväxt, sysselsättning och hållbar utveckling. Fonden medfinansierar miljöåtgärder och transeuropeiska transportnät - framför allt högprioriterade projekt av intresse för hela EU - i de tolv länder som har blivit medlemmar i EU sedan 2004 samt i Spanien, Grekland och Portugal. Sammanhållningsfonden kan också finansiera prioriterade miljöpolitiska mål. Mer

Sammanhållningspolitiken

Sammanhållningspolitiken är EU:s strategi för att främja och stödja "en harmonisk utveckling" i alla medlemsländer och regioner.

Enligt artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska EU med sin sammanhållningspolitik sträva efter att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen genom att minska skillnaderna i utvecklingsnivå mellan regionerna. Politiken är inriktad på viktiga områden som ska hjälpa EU att klara av dagens utmaningar och förbli internationellt konkurrenskraftigt. Mer

Sammanhållningsrapporten

EU-kommissionen utarbetar vart tredje år en sammanhållningsrapport om framstegen mot ekonomisk och social sammanhållning i EU. Enligt artikel 175 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt riktar sig rapporten till Europaparlamentet, ministerrådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén. Mer

Samordningskommittén för fonderna

Samordningskommittén för fonderna (Cocof) är EU-kommissionens ständiga kommitté. Den har till uppgift att diskutera frågor som rör genomförandet av de förordningar som reglerar sammanhållnings- och strukturfonderna. Kommittén sammanträder vanligtvis en gång i månaden och ordföranden företräder EU-kommissionen. Företrädare från medlemsländerna ingår också i kommittén. Mer

Stadsutveckling

Stadsutvecklingen ska bidra till hållbara investeringar, tillväxt och jobb i Europas stadsområden. Det tidigare Urban-programmet finns inte längre som ett separat initiativ under perioden 2007-2013, utan ingår i regionalprogrammen. I de nya sammanhållningspolitiska programmen förstärks den urbana dimensionen. Det är t.ex. viktigt att de lokala och regionala myndigheterna är med och planerar och genomför programmen. I EU:s strategiska riktlinjer för sammanhållning anges vilka typer av stadsutvecklingsinsatser som kan få bidrag från EU:s regionalfonder. Mer

Statligt stöd

EU:s regler om statligt stöd ska se till att statliga medel inte används för att snedvrida konkurrensen eller skapa orättvisa fördelar på EU:s inre marknad.

Statligt stöd kan ge ett företag oberättigade fördelar i förhållande till konkurrenterna. Stödet kan t.ex. ges i form av bidrag, ränte- och skattelättnader eller inköp av varor och tjänster på förmånliga villkor. Mer

Strategi inför anslutningen

I strategin inför anslutningen fastställs ramarna för de länder som har ansökt om EU-medlemskap. Där anges t.ex. de förfaranden och prioriteringar som alla kandidatländer måste följa under den "strukturerade dialogen" med EU-institutionerna. Mer

Strukturfonderna

Regionalpolitiken finansieras genom strukturfonderna och Sammanhållningsfonden under perioden 2007-2013.

Det finns två strukturfonder. Den ena är Europeiska regionala utvecklingsfonden, som sedan 1975 ger ekonomiskt stöd till utveckling och strukturell anpassning av de regionala ekonomierna, ekonomiska förändringar, ökad konkurrenskraft och territoriellt samarbete i hela EU. Den andra är Europeiska socialfonden, som sedan 1958 bidrar till att öka arbetstagarnas och företagens anpassningsförmåga och tillgången till arbete och deltagande på arbetsmarknaden, bekämpa alla typer av diskriminering, underlätta missgynnade gruppers integrering i samhället och bilda partnerskap för sysselsättningsreformer. Mer

Stöd inför anslutningen

EU ger stöd till länder som ansöker om EU-medlemskap. Stödet hjälper länderna att uppfylla EU:s anslutningsvillkor som bland annat innebär att de måste följa EU:s regelverk, dvs. medlemsländernas gemensamma rättigheter och skyldigheter. Mer

Stödberättigande utgifter

Kriterierna för stödberättigande utgifter avgör om Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden (ESF) och Sammanhållningsfonden får finansiera en utgift.

I tre EU-förordningar (nr 1080/2006, nr 1083/2006 och nr 1828/2006) fastställs huvudprinciperna för stödberättigande utgifter på EU-nivå för att garantera att reglerna som medlemsländerna tillämpar är enhetliga. Noggranna kriterier fastställs i medlemsländerna. Mer

Subsidiaritet

Subsidiaritetsprincipen säger att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. I praktiken innebär det att EU bara ingriper om det står klart att det är mer effektivt att göra något på EU-nivå än på nationell, regional eller lokal nivå. Det enda undantaget från principen gäller de områden där EU har exklusiv behörighet. Subsidiaritetsprincipen hänger nära samman med principerna om proportionalitet och nödvändighet, dvs. att EU:s åtgärder inte ska gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå fördragets mål. Mer

Sysselsättning

EU vill hjälpa EU-länderna att behålla en stark ställning i den globala ekonomin och strävar därför efter att skapa de rätta förutsättningarna för sysselsättning och tillväxt. År 2000 förnyade EU sin ekonomiska dagordning och utarbetade Lissabonstrategin. Strategin fick en omstart 2005 med större fokus på nya jobb och högre tillväxt. Mer

Tekniskt stöd

Det tekniska stödet ska användas för att genomföra de program och projekt som kommissionen finansierar. Stödet kan användas för förberedelser, förvaltning, utvärdering, övervakning, revision och kontroll. Mer

Territoriell sammanhållning

Ett av EU:s mål är att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen genom att minska skillnaderna mellan EU:s regioner. I Lissabonfördraget införs ett tredje begrepp: territoriell sammanhållning. Mer

Transeuropeiska nät

EU har utvecklat transeuropeiska nät för infrastrukturen inom transport‑, telekommunikations‑ och energisektorn (se artiklarna 170-172 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). Näten ska underlätta den fria rörligheten för varor, personer och tjänster på den inre marknaden. De ska också främja driftskompatibilitet mellan de nationella näten och underlätta tillträdet till dem. Mer

Transnationellt samarbete

Mer

Transport

EU:s transportregler ska underlätta den fria rörligheten för personer och varor i hela EU. Enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska EU fastställa

EU:s transportpolitik omfattar bland annat det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) som ska respektera miljökraven. I TEN-T ingår både vägnätet, vattenvägar, kusthamnar och det europeiska nätet för höghastighetståg. Mer

Urbact - Programmet för nätverk för stadsutveckling

Nätverket Urbact II (2007-2013) finansieras av kommissionen inom målet europeiskt territoriellt samarbete. Nätverket ska stimulera till innovativ stadsförnyelse och uppmuntra städerna att identifiera, överföra och sprida goda lösningar. Mer

Utbetalande myndighet

Enligt sammanhållningspolitiken för 2007-2013 går den utbetalande myndigheten under benämningen attesterande myndighet. Uppgifterna och ansvarsområdena är dock i stort sett desamma som under den förra programperioden. Mer

Utbetalningar

För att fördela struktur- och sammanhållningsanslagen mellan de operativa programmen under 2007-2013 kan kommissionen göra tre typer av betalningar:

Mer

Utgiftskategorier

Med hjälp av utgiftskategorier går det att mäta hur de program och projekt som medfinansieras av EU:s sammanhållnings- och strukturfonder bidrar till att skapa tillväxt och nya jobb.

EU:s integrerade riktlinjer för tillväxt och sysselsättning ligger till grund för den lista över utgiftskategorier som finns i rådets förordning nr 1083/2006 med allmänna finansieringsbestämmelser. Alla operativa program som fonderna medfinansierar ska kategorisera sina utgifter enligt dessa rubriker. Kategorierna omfattar t.ex. "FoTU-verksamhet i forskningscentrum" och "Stöd till verksamhet som egenföretagare och till företagsetablering". Mer

Utvidgning

Sedan Bulgarien och Rumänien blev EU-medlemmar den 1 januari 2007 har EU nu 27 medlemsländer. Med begreppet utvidgning avser man anslutningen av nya länder till EU. Hittills har 21 länder anslutit sig till EU:s sex grundarnationer, dvs. Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland: Mer

Utvärdering

Under programperioden 2007-2013 görs tre typer av utvärderingar: på förhand (ex ante), under tiden och i efterhand (ex post). Sammanhållningspolitiken utvärderas på partnerskapbasis. Medlemsländerna ansvarar för förhandsutvärderingen, medan EU-kommissionen gör efterhandsutvärderingen. Mer

Yttersta randområde

Sju regioner i EU definieras som yttersta randområde, nämligen de fyra franska utomeuropeiska departementen Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique och Réunion, den spanska autonoma regionen Kanarieöarna samt de portugisiska autonoma regionerna Azorerna och Madeira. Mer

EU regionalpolitik: Håll dig informerad