VIKTIGT RÄTTSLIGT MEDDELANDE: Informationen på denna webbplats omfattas av enansvarsfriskrivningoch ettmeddelande om upphovsrätt
 


Newsroom Newsroom Commissioner Debate Issues Directorate General

Ordbok | Sökning | Kontaktperson | Mailing lists 
 
 

En titt på Sammanhållningsfonden

I Vad är Sammanhållningsfonden?

Sammanhållningsfonden är ett strukturinstrument som sedan 1994 hjälper medlemsstaterna att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna och stabilisera sin ekonomi. Sammanhållningsfonden finansierar upp till 85 % av de stödberättigande kostnaderna för stora projekt för miljön och transportinfrastruktur. Detta stärker sammanhållningen och solidariteten inom EU. Stödberättigade är de minst gynnade medlemsstaterna i unionen, vilkas bruttonationalprodukt (BNP) per capita är lägre än 90 % av genomsnittet i EU (sedan 1.5.2004, Grekland, Portugal, Spanien, Cypern, Tjeckien, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien och Slovenien).

För sammanhållningsfonderna står 15,9 miljarder euro (i 2004 års priser) till förfogande för åren 2004-2006. Mer än hälften av medlen (8,49 miljarder euro) är reserverade för de nya medlemsstaterna.

Spain : Cerceda waste disposal train

II Vilka är stödberättigade?

Fonds de Cohésion, pays éligiblesPå grundval av förordning nr 1164/94 av den 16 maj 1994, är en medlemsstat berättigad till stöd från Sammanhållningsfonden, då den har

  • en bruttonationalprodukt (BNP) per invånare, mätt i köpkraftenheter, som är lägre än 90 % av genomsnittet i gemenskapen,
  • ett program som leder till uppfyllandet av de villkor om ekonomisk konvergens som avses i artikel 104c i EG-fördraget (undvikande av alltför stora underskott i den offentliga sektorns finanser).

Fyra medlemsstater, nämligen Spanien, Grekland, Portugal och Irland, var stödberättigade inom ramen för Sammanhållningsfonden från den 1 januari 2000 . I kommissionens halvtidsöversyn för 2003 ansågs Irland (BNP-genomsnitt 101 %) inte stödberättigat inom ramen för Sammanhållningsfonden från och med den 1 januari 2004. I och med utvidgningen den 1 maj 2004 blev samtliga nya medlemsstater (Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern) berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden.

Stöd från Sammanhållningsfonden är villkorat. De medel som en medlemsstat beviljats kan innehållas om landet inte uppfyller sitt löpande konvergensprogram för den ekonomiska och monetära unionen (stabilitets- och tillväxtpakten), dvs. att det har ett alltför stort offentligt underskott (över 3 % av BNP för Spanien, Portugal och Grekland; förhandlingar om detta tröskelvärde sker separat för var och en av de tio nya medlemsstaterna beroende på deras eget offentliga underskott vid anslutningen). Inga nya projekt kan komma att godkännas förrän landet har fått ordning på underskottet.

Här finns en karta över medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden i EU25 2004-2006.

III Vilka slags projekt är stödberättigade?

För att projekten skall vara stödberättigade måste de tillhöra en av följande två kategorier:

a) Miljöprojekt som bidrar till att uppnå målen i EG-fördraget och särskilt projekt som ingår i gemenskapens prioriteringar enligt berörda handlingsplaner med avseende på miljön och en hållbar utveckling.

Fonden prioriterar dricksvattentillförsel, avloppsrening och deponering av fast avfall. Åtgärder för nyplantering av skog, erosionsbegränsning och naturskydd är också stödberättigade

b) Projekt för transportinfrastruktur som upprättar eller utvecklar transportinfrastruktur enligt definitionen i riktlinjerna för transeuropeiska nät (TEN).

Det måste finnas en lämplig balans mellan finansieringen av transportinfrastrukturprojekt och miljöprojekt.

Här återfinns riktlinjerna för Sammanhållningsfonden 2000-2006 för medlemsstaterna.

EN - English ES - Español FR - Français GR - ελληνικά PT - Português

Här återfinns principer för utgiftsfinansiering från Sammanhållningsfonden.

FÖRORDNING 16/2003

IV Hur förvaltas projekt inom Sammanhållningsfonden ?

Medlemsstaterna lämnar in ansökningar om finansiering till Europeiska kommissionen, som i allmänhet beslutar om finansieringen inom tre månader. Förslaget måste innehålla centrala inslag som förklarar vad och varför det föreslås, projektets genomförbarhet och finansiering och vilken effekt det kommer att få i socioekonomiskt och miljömässigt avseende. Alla projekt måste uppfylla gällande gemenskapslagstiftning, i synnerhet bestämmelserna om konkurrens, miljön och offentlig upphandling.

Kommissionen undersöker om alla villkor för finansiering är uppfyllda, bl.a

  • vilka ekonomiska och sociala fördelar som projektet genererar på medellång sikt enligt en kostnadsanalys,
  • projektets bidrag till att uppnå gemenskapens mål för miljön eller det transeuropeiska transportnätet,
  • iakttagande av de prioriteringar som medlemsstaten fastställt,
  • projektets förenlighet med gemenskapens politik i övrigt och överensstämmelse med strukturfondernas verksamhet.

Den totala storleken på EU-stödet skall inte överstiga 85 % av offentliga eller motsvarande utgifter och beror på arten av de åtgärder som skall genomföras. För projekt som ger avkastning skall stödet beräknas med hänsyn till den förutsedda avkastningen. Principen om att förorenaren betalar (den som orsakar förorening skall betala för den) påverkar det beviljade stödbeloppet. I fråga om projekt som skall genomföras under en period som är kortare än två år eller när gemenskapsstödet är mindre än 50 miljoner euro får ett första belopp på 80% av det beviljade stödet anslås när kommissionen beslutar om att bevilja gemenskapsstöd. Det sammanlagda stödet från fonden och övrigt gemenskapsstöd till ett projekt skall inte överskrida 90 % av de totala utgifterna för projektet. Undantagsvis kan kommissionen finansiera 100 % av de sammanlagda kostnaderna för preliminära undersökningar och tekniska stödåtgärder, men med hänsyn till den begränsade budget som finns tillgänglig för sådana stödnivåer är detta begränsat till EU-täckande tekniskt bistånd.

Medlemsstaterna är ansvariga för att genomföra projekten i enlighet med kommissionens beslut, förvalta medlen, följa tidsplanen, följa finansieringsplanen och, i första hand, säkerställa finansiell kontroll. Kommissionen utför regelbundna kontroller och alla projekt övervakas regelbundet. Dessutom fastställs det i kommissionens förordning nr 621/2004 bestämmelser beträffande informations- och offentlighetsåtgärder rörande Sammanhållningsfondens verksamhet som medlemsstaterna måste följa.

Direkt tillgång till fullständiga årsrapporter återfinns på

Projektexempel återfinns på

Madrid Metro

V Tillgängliga medel per land

Under åren 2000-2006 tillhandahåller Europeiska unionen över 28,212 miljoner euro (i 2004 års priser) till Sammanhållningsfonden. Följande medel är tillgängliga för länderna:

Sammanhållningsfonden för de fyra stödberättigade medlemsstaterna, i genomsnitt, 2000–06 ( 1)

Elláda
España
Ireland
Portugal
3 388
12 357
584
3 388

( 1) Irland endast till utgången av år 2003 (miljoner euro i åtaganden i 2004 års pris)

Sammanhållningsfonden för de tio nya stödberättigade medlemsstaterna, i genomsnitt, 2004–06

Česká Rep.
Eesti
Kypros
Latvija
Lietuva
Magyarország
Malta
Polska
Slovenija
Slovensko
936,05
309,03
53,94
515,43
608,17
1 112,67
21,94
4 178,60
188,71
570,50

(miljoner euro i åtaganden i 2004 års pris)

VI Vad kommer att förändras efter 2006?

På grundval av Europeiska kommissionens förslag kommer Sammanhållningsfonden att integreras mer i de viktigaste strukturfondernas åtgärder (länk till den tredje rapporten om ekonomisk och social sammanhållning och förslaget till lagstiftningspaket).

Å den ena sidan behåller förslaget till förordning om inrättandet av en sammanhållningsfond kriterierna för stödberättigande (tröskelvärde för 90 % BNP), och bidragsgränsen (85 %). Förutom detta kommer även villkorligheten hos Sammanhållningsfondens stöd att fortsätta att tillämpas.

Å andra sidan föreslår kommissionen en övergång från projektbaserat stöd till programbaserat stöd. Kommissionens godkännande kommer endast att behövas för större projekt (25 miljoner euro för miljöprojekt och 50 miljoner euro för transportprojekt). Förvaltningsmyndigheterna för Sammanhållningsfonden kommer därför att få större ansvar när det gäller val, bedömning, beviljande av bidrag, övervakning, förvaltning och säkerställande av ett snabbt genomförande för att undvika att stödet går förlorat, eftersom utgiftsdisciplinen för programplanering kommer att gälla, dvs. ”n+2-regeln”.

Stödet kommer inte bara att omfatta viktig infrastruktur för transport och miljöskydd, utan också projekt när det gäller energieffektivitet, förnybar energi och intermodala transporter, transporter i städer eller kollektivtransporter.

I kommissionens förslag öronmärktes 26 % av det totala anslaget till strukturpolitiska instrument för Sammanhållningsfonden (63 miljarder euro).

För närmare upplysningar se också artikeln ”Sammanhållningsfonden i omvandling"

Portugal Alqueva dam , hydro powerplant

VII Förordningarna för Sammanhållningsfonden

Genom förordning (EG) nr 1164/94 inrättades Sammanhållningsfonden, och ramarna för fondens genomförande fastställdes. Denna förordning har senare kompletterats genom förordning (EG) nr 1264/99 och förordning (EG) nr 1265/99.

Förvaltnings- och kontrollsystem och finansiella korrigeringar – förordning 1386/2002

Stödberättigande utgifter – förordning 16/2003

Offentlighetsåtgärder förordning 621/2004

Till följd av unionens utvidgning den 1 maj 2004 gäller förordningarna för Sammanhållningsfonden för de tio nya medlemsstaterna till och med utgången av 2006 (se bilaga II till Anslutningsakten).