Regionalpolitiken och de yttersta randområdena
Call for applications
Each year, INED (Institute National d'Etudes Démographiques) hosts around thirty PhD students enrolled in French or foreign universities and working in wide-ranging disciplines (demography, economics, geography, history, sociology, etc.).
8 PhD studentships will be awarded by INED in the Academic year 2012-2013. Deadline for application: 15 June 2012.
Conditions, application form and more information on this page:
School in Azores takes part in a competition promoted by the European Space Agency
The team formed by five students from the secondary school in Santa Maria, Azores, is one of the 14 teams selected to build a mini-satellite that will be launched in April in Norway. The project is an initiative of the European Space Agency (ESA) in cooperation with the Norwegian Centre for Space-Related Education (NAROM). The aim of the project is to offer the opportunity to young students to take part on a truly spatial project.
The satellite that will be built by the students has to have the dimension "of a can of soda" says Ruan Nolasco, coordinator of the project. The students will have "to measure the temperature and pressure and to calculate the altitude during the descent, as well as take photos and geo-reference these photos through a GPS instrument".
In the beginning of December each teacher will receive a special formation in the ESA Spatial Centre in Holland, where the equipment will be given. Then, the team will work until April. In the week of 22-26 April, the mini-satellite will be placed on board of a rocket that will be launched from an altitude of 1000 meters.
The project of the Portuguese team, called 'Azorean Shearwater' will compete with teams from Austria, Belgium, Czech Republic, Denmark, Holland, Sweden, France, Greece, Romania, Spain, Italy and the UK .
Ruan Nolasco stressed the importance of the presence of a team from the Azores in this European competition, underlying that the fact of having the only Portuguese ESA spatial station installed in Santa Maria encourages "to awaken a great interest" of young people for spatial issues.
Det finns 8 så kallade yttersta randområden i EU. Det är områden som geografiskt sett ligger långt från den europeiska kontinenten, men som är en del av de EU-länder som de tillhör.
De omfattas helt av EU:s lagstiftning och rättigheter och skyldigheter, till skillnad från de utomeuropeiska länderna och territorierna 
, som har en annan ställning.
De yttersta randområdena är:
- Martinique, Guadeloupe, Franska Guyana och Réunion (fyra franska utomeuropeiska departement), Saint-Martin ("collectivités d'Outre-mer")
- Madeira och Azorerna - Açores 2010 ,
- Kanarieöarna (en spansk autonom region).
| Läge | Huvudstad | Yta | Befolkning (invånar-antal) | Index över BNP per capita | |
| Azorerna | Atlanten | Ponta Delgada | 2 333 km2 | 237 900 | 66,7 |
| Kanarie-öarna | Atlanten | Las Palmas | 7 447 km2 | 1 715 700 | 93,7 |
| Guade-loupe | Västindien | Basse-Terre | 1 710 km2 | 425 700 | 70,6 |
| Franska Guyana | Sydamerika | Cayenne | 84 000 km2 | 161 100 | 50,5 |
| Madeira | Atlanten | Funchal | 795 km2 | 244 800 | 94,9 |
| Martinique | Västindien | Fort-de-France | 1 080 km2 | 383 300 | 75,6 |
| Réunion | Indiska oceanen | Saint-Denis | 2 510 km2 | 715 900 | 61,6 |
| Saint-Martin | Västindien | Marigot | 53 km2 | 35 000 | 61.9 |
Källa: 2006
Rättslig grund: Begreppet yttersta randområde definieras i Amsterdamfördragets artikel 299.2. Där beskrivs områdenas särdrag och fastställs att det är nödvändigt att anpassa EU:s politik till deras specifika situation och problem.
För- och nackdelar
Det som försvårar utvecklingen i dessa områden är deras avlägsna belägenhet, ökaraktär, besvärliga terräng- och klimatförhållanden och ekonomiska beroende av ett fåtal produkter.
Men de har också många tillgångar:
- Diversifiering: Genom de yttersta randområdena får EU ett vidsträckt havsområde och en diversifierad ekonomi. Från dessa områden kommer till exempel jordbruksprodukter som rom, rörsocker, bananer och andra tropiska frukter och grönsaker som konsumenterna i EU efterfrågar.
- Ett unikt geostrategiskt läge: EU får stora möjligheter att utveckla förbindelserna med grannländerna till dessa områden i Makaronesien, Västindien och sydvästra Indiska oceanen.
- Potentialen för viss forskning och högteknologisk verksamhet: Exempel på detta är Kanarieöarnas astrofysiska institut, Europeiska rymdorganisationen i Franska Guyana, Institutionen för oceanografi och fiske vid Azorernas universitet, Centrum för forskning och övervakning av nya sjukdomar på Réunion, ett höghastighetsnät med undervattenskablar från Guadeloupe, Martiniques forskningscentrum för miljövänligt jordbruk samt Kombinationskraftverket på Madeira.
EU:s åtgärder
Utveckling
Tidigare fanns specifika stödprogram för områdena: Poseidom för de franska utomeuropeiska departementen (1989), Poseican för Kanarieöarna (1991) och Poseima för Azorerna och Madeira (1991). Målet var att bygga ut infrastrukturen, främja produktiva sektorer för att skapa nya jobb och utveckla humankapitalet.
Stödsystemet reformerades 2006. Det ersattes av de allmänna Posei-programmen med ett specifikt anslag för vart och ett av de tre EU-länderna.
Sedan 2004 genomför EU en integrerad strategi som bygger på ett aktivt partnerskap mellan EU:s institutioner, medlemsländerna och de yttersta randområdena. Den bygger på tre grundpelare: förbättra tillgängligheten, stärka konkurrenskraften och stimulera till regional integration. Kompletterande åtgärder finns i meddelandet ”En strategi för de yttersta randområdena: uppnådda resultat och framtidsutsikter” 
(KOM(2007) 507 slutlig).
Dagsläget
I oktober 2008 antog EU-kommissionen ett nytt meddelande med två målsättningar:
- Ta hänsyn till nya svårigheter förde yttersta randområdena: globaliseringen, klimatförändringen, den demografiska utvecklingen, migrationsflöden och hållbar förvaltning av naturtillgångarna, t.ex. havets resurser och jordbruksprodukter.
- Dra nytta av de yttersta randområdenas tillgångar som vägar till ekonomisk utveckling inom områden med stort mervärde, t.ex. livsmedelsindustrin, den biologiska mångfalden, förnybara energikällor, astrofysik, rymdsektorn, oceanografi, vulkanologi och seismologi. Även deras roll som EU:s utposter i världen bör utnyttjas.
Budget
De yttersta randområdena får totalt 7,84 miljarder euro från EU för investeringar under perioden 2007–2013 (finansieringskällor: ERUF, ESF, EJFLU, EFF, POSEI). Från ERUF och EFS är anslagen till områdena 4,5 miljarder euro respektive 1,3 miljarder euro.
Förutom strukturfondernas program tar man inom en rad EU-initiativ hänsyn till regionernas särdrag, t.ex. inom konkurrens-, jordbruks-, forsknings-, handel- och transportområdena.
Läs mer
- Resurscentrum för de yttersta randområdena
- Studie av informationsteknikens effekter på de yttersta randområdena
