Verktyg för bättre tillgänglighet
Verktyg
Språkval

EU uppmärksammar FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och hyllar oliktänkande.
Den tunisiska journalisten Souhayr Belhassen
har i mer än trettio år försvarat de mänskliga rättigheterna. Under åren har hon flera gånger gripits av civilklädda poliser. Hennes telefon har avlyssnats, e-posten har blivit läst och hennes veckotidskrift har lagts ned. Hon har till och med landsförvisats.
Hennes historia är tyvärr inte så ovanlig som man skulle vilja. Oliktänkande världen över löper ofta stora risker när de avslöjar brott mot de mänskliga rättigheterna. Många gånger måste de betala med sina liv.
För att uppmärksamma 60-årsdagen av den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter
hyllar EU människorättsförsvarare världen över. Souhayr Belhassen, som nu är ordförande i den internationella människorättsorganisationen FIDH, är en av 27 framstående människorättsaktivister som Europaparlamentet bjudit in till en konferens
den 7–8 oktober. De flesta i EU har hört talas om människorättsförklaringen, men alla vet inte att vi i år också firar årsdagen av en annan milstolpe för de mänskliga rättigheterna: FN:s deklaration om människorättsförsvarare
, som antogs 1998. Deklarationen erkänner hur viktigt och legitimt rättsaktivisternas arbete är och att de måste få ett starkare skydd. År 2004 följde EU efter och utfärdade en rad riktlinjer
som uppmuntrar EU-länderna att göra mer för att hjälpa utsatta människorättsaktivister.
När människorättsförklaringen undertecknades den 10 december 1948 var världen fortfarande i gungning efter andra världskrigets fasor. Det var första gången i historien som nationerna enades om grundläggande principer som rättvisa, jämlikhet och rättigheter för alla.
Deklarationen blev omedelbart en triumf. Den lyckades ena mycket olika politiska regimer, religiösa system och kulturella traditioner, som till och med låg i konflikt med varandra. Sextio år senare utgör deklarationen grunden till internationell människorätt. Den har fungerat som modell för ett antal fördrag och deklarationer, bl.a. den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (1950) och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (2000). Trots ständiga kränkningar av de mänskliga rättigheterna har samtliga länder godkänt deklarationen, och vissa länder har låtit den ingå i sina konstitutioner och lagar.
Titta på konferensen i Bryssel live (7 oktober, kl. 9.00–18.30)