Sökväg

EU lovar 7,2 miljarder euro i klimatstöd - 11/12/2009

Flaggor och logotyper för EU och Sverige ©EC

Vid sitt senaste toppmöte diskuterade EU:s stats- och regeringschefer hur klimatarbetet ska finansieras och hur bank- och finanssektorn ska reformeras

EU:s stats- och regeringschefer lovar att under de kommande tre åren ställa totalt 7,2 miljarder euro till förfogande för att hjälpa fattiga länder att klara av den globala uppvärmningen. De hoppas på så sätt få ökat stöd för ett nytt klimatavtal i Köpenhamn.

Förhandlingsledarna vid FN:s klimatkonferens i Köpenhamn diskuterar inte bara hur man ska minska växthusgasutsläppen, utan de försöker också enas om vem som ska betala utvecklingsländernas klimatanpassning.

I oktober slog EU:s ledare fast att det behövs mellan 5 och 7 miljarder euro i internationella, offentliga medel per år fram till 2013 – och ännu mer på lång sikt. De kom också överens om att dra sitt strå till stacken, förutsatt att även andra länder är beredda att ställa upp.

EU:s senaste bud på 7,2 miljarder euro ökar pressen på andra stora industrinationer att göra liknande åtaganden. Stödet ska bland annat gå till att skydda kuster, bevara skogar, odla nya grödor och byta från fossil till utsläppssnål energi.

”Jag är mycket nöjd med att vi kunde enas om ett så högt belopp – mer än vad man kunde förvänta sig från EU”, säger kommissionens ordförande José Manuel Barroso.

”Nu hoppas vi att de andra lägger sig på samma nivå och är lika ambitiösa. Finansieringen är nyckelfrågan.”

EU:s ledare kom också överens om att inrätta tre europeiska övervakningsorgan för att hålla ett öga på banker, försäkringsbolag och börser. Nu måste Europaparlamentet godkänna det nya systemet, som ska förhindra en ny finanskris.

Toppmötet enades om en gemensam linje i fråga om löner och bonusar i banksektorn och vill ändra EU-reglerna om hur mycket kontanter och andra likvida medel som bankerna måste ha. Målet är att bankerna ska ha tillräckliga reserver som buffert vid lågkonjunkturer. Dessutom vill man lägga band på den typ av vårdslöst risktagande som startade finanskrisen.

Rådet har också antagit ett nytt femårigt arbetsprogram för samarbete kring rättsliga och inrikes frågor. Det så kallade Stockholmsprogrammet ska fördjupa EU-ländernas samarbete kring invandring, gränsskydd och polisverksamhet. Det kommer att ersätta det nuvarande Haagprogrammet English , som löper ut i december.

Andra frågor som diskuterades på toppmötet – som är det första sedan Lissabonfördraget trädde i kraft – var hur man ska få fart på ekonomin, situationen i Afghanistan och dödläget i förhandlingarna om Irans kärnenergiprogram.

EU:s ledare uttryckte stor oro och uppmanade Iran att omgående rätta sig efter resolutionerna från FN:s säkerhetsråd och atomenergiorgan.

Slutsatser från toppmötet

Välj hög kontrast Normal textstorlek Öka textstorlek med 200 procent Tipsa en vän Skriv ut denna sida

 

Hittade du vad du letade efter?

Ja Nej

Vad letade du efter?

Har du några förslag på förbättringar?

Länkar