Verktyg för bättre tillgänglighet
Verktyg
Språkval
Lissabonfördraget – en ny era för EU - 01/12/2009
Det nya EU-fördraget, som ger folket mer inflytande och gör EU effektivare, firas med fyrverkerier i den stad där det en gång började.
Vägen dit var lång, men idag träder Lissabonfördraget slutligen i kraft. Fördraget effektiviserar beslutsfattandet och stärker EU:s roll på den internationella scenen.
Fördraget ska ge ett mer demokratiskt, effektivare och öppnare EU och markerar slutpunkten på en lång process för att förnya EU:s arbetsmetoder, vilket krävs i ett EU med många medlemsländer.
”Lissabonfördraget placerar medborgarna i centrum för det europeiska projektet”, framhåller EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso. ”Jag gläder mig över att vi nu har de institutionella medel och den stabilitet som krävs för att kunna leverera vad våra medborgare efterfrågar.”
Dagen till ära anordnades en ceremoni i Lissabon, den stad där fördraget skrevs under för två år sedan.
För att fördraget skulle kunna träda i kraft, måste alla EU-länder ratificera det. Den processen avslutades nyligen: i oktober höll Irland en andra folkomröstning och folket röstade denna gång ja till fördraget. Därefter gav Tjeckiens president upp sitt motstånd och undertecknade fördraget. Därmed var det sista hindret undanröjt.
Förra månaden träffades EU:s stats- och regeringschefer för att utse de båda personer som ska inneha de två nya ämbeten som införs med fördraget. De utsåg Belgiens premiärminister Herman Van Rompuy till den första ständige ordföranden för Europeiska rådet och EU-kommissionär Catherine Ashton till hög representant för utrikespolitiken.
I och med att fördraget nu träder i kraft kan EU-kommissionens ordförande fortsätta med att ställa samman sin nya kommission. De nominerade personerna meddelades förra veckan. Dessutom kan de 18 EU-parlamentariker som i juni valdes enligt Lissabonfördragets regler nu börja verka i parlamentet.
Detta är bara början.
Fördraget ändrar dessutom bland annat röstfördelningen mellan länderna och den nationella vetorätten försvinner på en rad områden. Kommissionen får fler befogenheter och parlamentets inflytande ökar betydligt inom lagstiftningsprocessen.
Genom det nya medborgarinitiativet får allmänheten möjlighet att direkt påverka EU-politiken. Stadgan om de grundläggande rättigheterna blir rättsligt bindande.
Genom Lissabonfördraget ändras Rom- och Maastrichtfördragen och EU får ett nytt regelverk och nya verktyg för att ta itu med utmaningarna i dagens globaliserade värld.
