Sökväg

Magert resultat i Köpenhamn - 21/12/2009

José Manuel Barroso vid FN:s klimatkonferens i Köpenhamn © EU

Enligt José Manuel Barroso är överenskommelsen ett steg i rätt riktning, men den når inte alls upp till EU:s mål.

Kommissionens ordförande José Manuel Barroso är besviken på den överenskommelse som i sista minuten klubbades igenom på klimatkonferensen i Köpenhamn, och menar att den inte alls når upp till EU:s höga förväntningar.

I det tresidiga dokumentet saknas flera av de mål som är viktiga för EU, bland annat gemensamma gränsvärden för minskade växthusgasutsläpp. Det finns heller ingen tidsfrist för att ingå ett avtal under 2010 – man nämner inte ens längre att det behövs ett rättsligt bindande avtal.

Även detta magra resultat var dock svårt att uppnå. Industri- och utvecklingsländerna brottades länge med frågan hur man ska få tillväxtekonomierna att infria sina löften om utsläppsminskningar. Förhandlingarna drog alltmer ut på tiden och var nära att bryta ihop.

Konferensen, som egentligen skulle ha varit klar på fredagen, drog ut på tiden eftersom stats- och regeringscheferna inte kunde bestämma sig för om de skulle anta överenskommelsen eller åka hem tomhänta. På lördagen kom man till sist överens om att ”notera” överenskommelsen.

”Jag döljer inte min besvikelse”, säger José Manuel Barroso. ”Ärligt talat är ambitionsnivån inte vad vi hade hoppats på.”

Han tillägger dock: ”Denna överenskommelse är bättre än ingen alls.”

Enligt överenskommelsen ska växthusgasutsläppen minska ”med målet” att hålla den globala uppvärmningen under 2°C. Det anses vara gränsen för när klimatförändringarna riskerar att skena iväg. Industriländerna förväntas göra stora och kontrollerbara minskningar, medan utvecklingsländerna ska börja minska sina utsläpp och rapportera om resultaten vartannat år i samband med internationella samråd och analyser.

Varje land får själv bestämma hur långt det vill gå. Enligt överenskommelsen ska länderna senast i slutet av januari nästa år meddela sina målsättningar. För 2015 planeras en utvärdering.

Ett annat misslyckande är att man inte kunde enas om ett avtal för att kompensera de länder som förhindrar avskogning och därmed på ett avgörande sätt motverkar klimatförändringen.

Det kanske mest påtagliga resultatet är dock att industriländerna har åtagit sig att finansiera projekt i utvecklingsländerna för att främja ren energi och ta itu med torka, stigande havsnivåer och andra klimatförändringar. Under de kommande tre åren vill man satsa 21 miljarder euro och sedan 70 miljarder euro fram till 2020. EU har lovat att bidra med 7,2 miljarder av de 21 miljarderna till en så kallad snabbstartsfinansiering, som ska komma från både privata och offentliga källor.

Välj hög kontrast Normal textstorlek Öka textstorlek med 200 procent Tipsa en vän Skriv ut denna sida

 

Hittade du vad du letade efter?

Ja Nej

Vad letade du efter?

Har du några förslag på förbättringar?

Länkar