Sökväg

Tjeckiska ordförandeskapets logotyp på rådets byggnad i Bryssel © EC

Den ekonomiska krisen var det givna ämnet vid det senaste EU-toppmötet i Bryssel. Ledarna diskuterade bland annat ekonomiska stimulansåtgärder, reglering av finansmarknaden och jobbtrygghet.

EU-ledarna enades bland annat om att öka stödet till krisdrabbade länder utanför euroområdet. Krisfondens anslag till dessa länder höjs till 50 miljarder euro.

Dessutom utlovades 75 miljarder euro i extra stöd till Internationella valutafonden (IMF) för att hjälpa länder i svårigheter.

EU:s ledare enades också om att satsa 5 miljarder euro på energi- och bredbandsprojekt. Pengarna ska bland annat användas till att gräva ner koldioxid och transportera gas från området kring Kaspiska havet. Intresset för en ny gasledning har ökat efter konflikten mellan Ryssland och Ukraina i januari då leveranser av rysk gas till Östeuropa stoppades.

EU:s stats- och regeringschefer gav även klartecken till närmare förbindelser med EU:s östra grannländer Englishfrançais. Frågan har aktualiserats den senaste tiden i samband med den rysk-georgiska konflikten.

EU:s stats- och regeringschefer anser att de kommit en ”bra bit på väg” i genomförandet av stimulanspaketet på 200 miljarder euro som antogs i december. De är säkra på att åtgärderna (bland annat skattesänkningar och räddningsplaner för banker) kommer att få ny fart på ekonomin, men menar att det kommer att ta tid.

”Vi kommer kanske att behöva se över paketet i framtiden, men för närvarande koncentrerar vi oss på att genomföra det”, sa EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso efter toppmötet.

De 27 EU-länderna satsar redan omkring 400 miljarder euro – cirka 3,3 % av EU:s BNP – under två år för att bekämpa den värsta ekonomiska krisen på många år. Utöver stimulansåtgärder omfattar beloppet ökade sociala utgifter på grund av den stigande arbetslösheten. I januari uppgick arbetslösheten i EU till 7,6 %, vilket är den högsta siffran på drygt två år.

Många EU-ledare oroar sig för att en politik där man spenderar pengar nu och betalar senare leder till växande underskott. De anser att underskotten måste ner till en nivå som är ”förenlig med hållbara offentliga finanser”. Flera EU-länder bryter mot reglerna om att budgetunderskottet inte får vara större än 3 % av landets BNP.

Den 2 april är det dags för ett nytt G20-toppmöte. Inför mötet enades EU-ledarna om en gemensam ståndpunkt om skärpta övervakningsregler för finansmarknaden.

Slutligen informerade den irländska regeringen EU-ledarna om planerna på en ny folkomröstning om Lissabonfördraget.

Välj hög kontrast Normal textstorlek Öka textstorlek med 200 procent Tipsa en vän Skriv ut denna sida

 

Hittade du vad du letade efter?

Ja Nej

Vad letade du efter?

Har du några förslag på förbättringar?

Länkar