Sökväg

EU-ledarna enas om klimat- och ekonomipaket - 12/12/2008

 EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso, Frankrikes president och EU-ordförande Nicolas Sarkozy och andra deltagare i toppmötet svarar på frågor vid presskonferensen © EC

Klimatförändringen, den ekonomiska krisen och Lissabonfördraget – EU:s ledare nådde uppgörelser i samtliga frågor vid ett historiskt toppmöte i Bryssel.

Efter två dagars intensiva förhandlingar enades EU-ledarna om hur man ska uppnå EU:s ambitiösa klimatförändringsmål. Dessutom godkände ledarna ett stimulanspaket på 200 miljarder euro för att få fart på den försvagade ekonomin. Tillsammans med Irland tog de också fram en plan för ratificeringen av Lissabonfördraget.

EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso kallade uppgörelserna ”historiska” och uppmanade resten av världen att ansluta sig till EU:s klimatinsatser. ”Yes you can. Ni kan göra samma sak som vi”, sa Barroso vid presskonferensen efter årets sista EU-toppmöte.

Mötet i Bryssel var ett viktigt test av EU:s åtagande att bekämpa den globala uppvärmningen. EU har världens mest ambitiösa klimatförändringsmål DeutschEnglishespañolfrançaisitalianopolski . Man har bland annat förbundit sig att minska utsläppen av växthusgaser med 20 % till år 2020. Men under större delen av året har EU-ledarna och lagstiftarna diskuterat hur det ska gå till i praktiken. Motsättningarna skärptes i samband med finanskrisen – vissa länder oroar sig för vad klimatarbetet kommer att kosta industrin.

Uppgörelsen kommer att ge EU större tyngd vid de internationella klimatförhandlingarna nästa år. EU-länderna hoppas att andra länder, t.ex. USA, Kina, Indien, Ryssland och Brasilien, kommer att följa deras exempel. ”EU har lyckats i trovärdighetstestet”, sa José Manuel Barroso vid presskonferensen.

EU-länderna enades också om ett ekonomiskt stimulanspaket på 200 miljarder euro, dvs. 1,5 % av EU:s totala BNP. Större delen av pengarna – 170 miljarder euro – betalar medlemsländerna själva. Det resterande beloppet på 30 miljarder euro skjuter EU och Europeiska investeringsbanken till. EU-länderna får spendera pengarna på det sätt som bäst motsvarar deras ekonomiska behov.

När det gäller Lissabonfördraget gick Irland med på att hålla en andra folkomröstning nästa år då man räknar med att ha löst de frågor som oroar de irländska väljarna. Deras nej till fördraget i folkomröstningen i juni ledde till att reformen av EU-institutionerna lades på is.

Många irländare oroar sig över hur fördraget kommer att påverka skattepolitiken, neutraliteten och abortfrågan. På EU-toppmötet fick Irland rättsliga garantier för att fördraget inte kommer att inkräkta på den irländska regeringens beslutanderätt i dessa frågor.

De irländska väljarna motsätter sig också planerna på att minska antalet EU-kommissionärer, vilket skulle innebära att t.ex. Irland inte automatiskt får en kommissionär. Ledarna vid toppmötet lovade att se till att alla de 27 EU-länderna kan fortsätta att ha en kommissionär i Bryssel om Lissabonfördraget träder i kraft.

Mer om EU-toppmötet DeutschEnglishespañolfrançaisitalianopolski .

Kort sammanfattning - EU:s klimat- och energipaket.

Välj hög kontrast Normal textstorlek Öka textstorlek med 200 procent Tipsa en vän Skriv ut denna sida

 

Hittade du vad du letade efter?

Ja Nej

Vad letade du efter?

Har du några förslag på förbättringar?

Länkar