Personlig integritet – Ordlista

Personuppgifter: information om enskilda (t.ex. namn, adress, telefonnummer, men också bilder m.m.). Uppgifterna används ofta i vardagen, t.ex. när du ansöker om lånekort på biblioteket, skriver in dig på ett gym eller öppnar bankkonto.

Känsliga uppgifter: särskild kategori av personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening samt uppgifter som rör hälsa och sexualliv. Behandlingen av känsliga uppgifter omfattas av strängare regler. Uppgifterna kan bara samlas in om du ger ditt uttryckliga samtycke (s.k. opt in) och de ska hanteras varsamt.

Trafikuppgifter: beskriver kommunikation på offentliga nätverk (t.ex. mobilnät och Internet). Det är ofta uppgifter om en kommunikations sändningsväg, varaktighet, tid eller omfattning. Tjänsteleverantörerna får bara använda och lagra sådana uppgifter för faktureringsändamål. Rättsvårdande myndigheter i EU-länderna (t.ex. polisen) kan i undantagsfall få tillgång till uppgifterna för att avslöja och utreda grov brottslighet.

Registrerad: den enskilda person som fått sina personuppgifter registrerade. Vi är alla registrerade.

Registeransvarig: person eller organ som bestämmer hur och varför uppgifterna ska behandlas (t.ex. om de ska användas, lagras eller raderas). Registeransvariga finns både inom den privata och offentliga sektorn (i t.ex. en idrottsklubb bestämmer den registeransvariga hur uppgifterna om medlemmarna ska behandlas).

Registerförare: person som behandlar (t.ex. använder, lagrar eller raderar) personuppgifter för den registeransvarigas räkning.

Kakor (cookies): hemlig information som utbyts mellan en Internetanvändare och en webbserver och som sparas på användarens hårddisk. De används ofta för att se vad användaren gör på nätet. Webbläsarna bör ge dig möjlighet att vägra använda kakor eller att radera dem.

ID-stöld: alla typer av brott där någon olagligen får tillgång till och använder en annan persons personuppgifter för bedrägeri eller manipulering, t.ex. för ekonomisk vinning. I de flesta fall sker ID-stölden genom phishing (en metod som används vid t.ex. kontokortsbedrägerier). Bedragarna använder falska mejl och webbplatser för att lura mottagarna att lämna ut kontokortsnummer, användarnamn och lösenord.

Nätmobbning: aggressivt, avsiktligt och upprepat beteende mot en svagare part via Internet, mobiltelefon eller någon annan typ av digital teknik. Mobbaren kan t.ex. skicka elaka mejl eller sms, lägga ut kränkande bilder eller meddelanden om andra i bloggar, profiler och på webbplatser, använda någon annans användarnamn för att sprida rykten eller lögner om en annan person (ID-stöld) eller busringa.

Nätförföljelse: hotande beteende av en person som upprepade gånger kontaktar sitt offer på elektronisk väg (via e-post, sms osv.).

RFID (radiofrekvensidentifiering) : teknik för trådlös överföring av små datamängder på korta avstånd mellan en rörlig transponder och en fast läsare. Man kan t.ex. på trådlös väg få fram information genom att fästa ett mikrochip på föremål, djur och personer. RFID kan hota den personliga integriteten, eftersom tekniken kan användas för att samla in personlig information. RFID-taggarna kan lagra personuppgifter, t.ex. sådana som finns i pass eller patientjournaler. Tekniken skulle också kunna användas för att spåra och följa människors rörelser eller lägga upp en profil över deras beteenden.

Skräppost: oönskade e-postmeddelanden som skickas till många människor. Termen ”oönskad” är mycket subjektiv. Exempel på skräppost är pornografiska mejl eller sms eller sådana som handlar om läkemedel eller tvivelaktiga ekonomiska transaktioner. I de flesta fall skickas skräppost för att lura folk att betala något eller lämna ut personuppgifter..