ÄMNE: UPPHOVSRÄTT - Handbok

UPPHOVSRÄTT – UPPHOVSMANNENS ENSAMRÄTT

VAD ÄR UPPHOVSRÄTT?

Upphovsrätt är den juridiska termen för rättigheter som ges till ett verks upphovsman. Upphovsrätten är en immateriell rättighet.

Upphovsrätten är ett sätt för upphovsmannen att leva på sitt arbete och kontrollera vad som händer med det. Upphovsmannen har både ekonomisk rätt att sälja sitt verk och en ideell rätt som bland annat innebär rätten att få sitt namn angivet.

När en konstnär skapar ett konstverk får han eller hon automatiskt ensamrätt till verket och kan därmed bestämma hur det får användas. Upphovsmannen kan t.ex. bestämma om eventuell ersättning eller villkor för användningen.

Vissa konstnärer och författare, särskilt i början av karriären, vill gärna sprida sina verk gratis medan andra föredrar att ta betalt.

VILKA TYPER AV VERK KAN FÅ UPPHOVSRÄTTSSKYDD?

Många olika typer av originalverk kan få skydd, t.ex. litteratur, musik, konst, datorprogram och databaser. Verket behöver inte registreras – skyddet börjar automatiskt gälla så fort verket har skapats.

Verk som läggs ut på Internet skyddas på samma sätt.

VAD INGÅR I UPPHOVSRÄTTEN?

I EU har upphovsmannen flera materiella rättigheter för att kunna kontrollera användningen och spridningen av verket och samtidigt tjäna pengar på det. Rättigheterna är följande:

RÄTTEN TILL MÅNGFALDIGANDE: Ensamrätt att tillåta eller förbjuda direkt eller indirekt, tillfälligt eller permanent, mångfaldigande av verket oavsett metod och form, helt eller delvis.

Om du lagligen kan ladda ner verk från nätet betyder det att upphovsmannen har gett sitt samtycke.

RÄTTEN TILL ÖVERFÖRING AV VERK TILL ALLMÄNHETEN: Ensamrätt att tillåta eller förbjuda varje överföring till allmänheten av verket, på trådbunden eller trådlös väg.

Om du kan lyssna på en låt på en webbplats betyder det att upphovsmannen har gett sitt samtycke.

RÄTTEN ATT GÖRA VERK OCH LJUDINSPELNINGAR TILLGÄNGLIGA PÅ NÄTET: Denna nya interaktiva rättighet omfattar all interaktiv spridning på nätet där användaren när som helst kan gå in och titta på verket eller lyssna på ljudinspelningen.

SPRIDNINGSRÄTT: Ensamrätt att tillåta eller förbjuda all slags spridning till allmänheten, genom försäljning eller på annat sätt. På så sätt kan upphovsmannen kontrollera hur verket sprids (försäljning, uthyrning och utlåning).

VAD INGÅR INTE I UPPHOVSRÄTTEN?

ALLMÄN EGENDOM

De flesta intellektuella verk (litteratur, musik, film, konst, datorprogram, databaser osv.) är upphovsrättsskyddade under en bestämd period räknat från den dag de skapades. När det gäller upphovsrätt skyddas verken i 70 år efter upphovsmannens död och när det gäller närstående rättigheter skyddas de i 50 år efter inspelningen (artister, framställare av fonogram och radio- och tv-bolag). När upphovsrätten upphör blir de intellektuella verken allmän egendom.

ÖPPNA LICENSER

Upphovsmännen kan avstå från eller begränsa sin upphovsrätt genom att skapa verk med öppna licenser. Det finns flera typer av licenser (creative commons –link to manual, Copyleft, General Public Licenses m.m.). Licenserna innebär inte att upphovsrätten upphör, men de innehåller en paragraf som ger användarna möjlighet att ta del av det skyddade verket för icke-kommersiellt bruk.

CREATIVE COMMONS

Creative commons är en ideell organisation som har skapat flera upphovsrättslicenser. Med hjälp av en Creative Commons-licens kan upphovsmannen kontrollera hur verket används av andra.

Det finns flera liknande licensformer, t.ex. Copyleft och GNU, som ger upphovsmannen möjlighet att ge upp en del av upphovsrätten. Copyleft och GNU kräver att samma frihet ska gälla i versioner som har modifierats av andra användare.

 

UNDANTAG – BEGRÄNSNINGAR

UNDANTAG OCH BEGRÄNSNINGAR I ENSAMRÄTTEN

VARFÖR FINNS DET UNDANTAG OCH BEGRÄNSNINGAR?

EU-länderna kan tillåta särskilda undantag till upphovsmannens ensamrätt. Syftet är att skapa en balans mellan privata och offentliga intressen och respektera de olika aktörernas rättigheter (upphovsmannen, allmänheten och investerarna).

Det finns bara ett undantag som är gemensamt för alla EU-länder, nämligen det som tillåter ”flyktig” kopiering (som ett övergående led i elektronisk överföring av material).

Andra undantag kan t.ex. vara kopiering i utbildnings- eller forskningssyfte eller för offentliga institutioner som bibliotek och arkiv, nyhetsrapportering, citat, personer med funktionsnedsättning, den allmänna säkerheten eller administrativa och rättsliga förfaranden.

Enligt de internationella avtalen om immateriella rättigheter ska alla undantag och begränsningar uppfylla villkoren i ”trestegstestet”. Där står att undantagen inte får strida mot det normala utnyttjandet av ett verk eller på ett orimligt sätt skada upphovsmannens legitima intressen.

 

PRIVAT BRUK – ICKE-KOMMERSIELLT SYFTE – PRIVATKOPIERING

VAD ÄR PRIVATKOPIERING? VAD ÄR EN PRIVAT KOPIA?

Det vanligaste undantaget till upphovsrätten är det om privatkopiering, som är tillåtet i alla EU-länder utom Storbritannien och Irland.

Du får lagligen göra en kopia av ett verk om

- det är för privat bruk,

- kopian inte kommer att användas för kommersiella ändamål, och

- upphovsmannen får rimlig ersättning (se avsnittet om avgifter för privatkopiering)

ÄR PRIVATKOPIERNG EN RÄTTIGHET?

Privatkopiering är ingen rättighet, utan ett undantag från upphovsmannens ensamrätt till mångfaldigande. Precis som alla andra undantag från upphovsrätten måste det uppfylla villkoren i ”trestegstestet”. Det får alltså inte strida mot det normala utnyttjandet av ett verk eller på ett orimligt sätt skada upphovsmannens legitima intressen.

TEKNIK FÖR FÖRVALTNING AV DIGITALA RÄTTIGHETER

VAD ÄR DRM OCH TPM?

I EU-lagstiftningen skiljer man mellan

-förvaltningssystem för digitala rättigheter (DRM) – inbäddad information om verket och villkoren för användning,

-tekniska skyddsåtgärder (TPM) – teknik, anordning eller komponent som har utformats för att förhindra eller begränsa handlingar som upphovsmannen inte har tillåtit.

För enkelhetens skull brukar man kalla båda för DRM.

DRM är tekniska skyddsåtgärder

DRM-systemen kan omfatta en rad kontrollåtgärder, som inte bara förhindrar kopiering. De skapar en särskild digital miljö och kontrollerar tillgången till upphovsrättsskyddade verk.

DRM-tekniken kan t.ex. användas för att förhindra att upphovsrättsskyddade verk används med hjälp av olika typer av utrustning. Med hjälp av DRM kan man också begränsa användningen till ett visst geografiskt område (observera dock att det är förbjudet att göra en sådan begränsning i EU).
 
Tekniken bygger på kryptering av upphovsrättsskyddade verk – det krävs en dekoder för att komma åt verket.

DRM-tekniken kan antingen integreras i cd- och dvd-skivor eller direkt på nätet (musik, video, spel osv.) Upphovsrättsinnehavarna kan använda DRM för att kontrollera hur många kopior av verket som får göras, i vilken utrustning verket kan läsas eller ses, hur ofta det får läsas eller ses, hur länge det är tillgängligt, vem som ska få tillgång till det osv.

DRM-TEKNIKEN ÄR SKYDDAD AV LAGEN

DRM-tekniken är skyddad mot kringgående för att komplettera upphovsrättsskyddet.

VAD FÅR MAN INTE GÖRA?

I direktivet om upphovsrätt i informationssamhället förbjuds kringgående av tekniska skyddsåtgärder samt handel med anordningar som är utformade för att kringgå sådana åtgärder (tillverkning, import, spridning, försäljning, uthyrning, marknadsföring eller innehav i kommersiellt syfte).

För att skapa balans mellan olika aktörer kan upphovsrättsinnehavaren bestämma hur många kopior som får göras (men innehavaren ska i möjligaste mån ta hänsyn till undantaget för privatkopiering).

I vissa mycket speciella fall kan den nationella lagstiftningen tillåta kopiering i den utsträckning som behövs för att materialet ska kunna användas lagligt. Det kan t.ex. bli aktuellt inom forskning och undervisning eller för att materialet ska kunna användas av personer med funktionsnedsättning.

AVGIFTER FÖR PRIVATKOPIERING

VAD ÄR EN AVGIFT FÖR PRIVATKOPIERING?

En privatkopieringsavgift är en särskild avgift som du får betala när du köper tomma lagringsmedier som cd-skivor, dvd-skivor och mp3-spelare i EU.

Med hjälp av avgiften ska upphovsrättsinnehavarna få rimlig ersättning då privatkopiering är tillåten (link to relevant part of this manual). Tanken är att avgiften ska skapa en balans mellan upphovsmannens rättigheter och allmänhetens rättigheter.

När man fastställer avgiften måste man dock ta hänsyn till eventuella tekniska skyddsåtgärder.

HUR FUNGERAR AVGIFTEN?

Vad som menas med rimlig ersättning varierar från land till land. Avgiften läggs på själva utrustningen (datorer, cd-brännare, skannrar osv.), på mediet (cd-skivor, dvd-skivor, minneskort osv.) eller båda.

Avgiften varierar också.

Alla konsumenter måste betala avgiften, oavsett om de tänker kopiera något för eget bruk eller inte.

FILDELNING

VAD ÄR FILDELNING?

Fildelning betyder att människor utbyter eller delar med sig av filer på nätet.

Fildelning är inte alltid olagligt – det beror på om du har upphovsrätt till filerna eller inte. Tyvärr är fildelning ofta förknippat med piratkopiering.

VAD ÄR PEER TO PEER? HUR FUNGERAR P2P-NÄTVERK?

Peer to peer (P2P) är en av många fildelningstjänster. Med hjälp av P2P-nätverk kan Internetanvändare koppla samman sina datorer för att utbyta filer som de är intresserade av. I de flesta fall rör det sig om upphovsrättsskyddad musik och film.

De som deltar i ett P2P–nätverk tror ofta att de är anonyma, men det är inte helt sant. Den så kallade IP-adressen går alltid att identifiera och kan kopplas till den person som står för Internetabonnemanget.

Man bör skilja mellan uppladdning och nedladdning.

UPPLADDNING

Uppladdning är överföring av en fil från ett datasystem till ett annat, ofta större, datasystem.

När man laddar upp filer till ett P2P-nätverk kan de andra medlemmarna i nätverket komma åt dem. När man laddar upp upphovsrättsskyddat material mångfaldigar man det och gör det tillgängligt för alla. Om det inte är tillåtet i det särskilda fallet är det alltså ett brott mot upphovsrätten.

Det går att använda P2P-nätverk lagligt genom att ladda upp tillåtna verk, verk som har blivit allmän egendom eller verk som omfattas av avgiftsfria licenser där upphovsmannen har accepterat ett utbyte (Creative commons, Copyleft).

NEDLADDNING

Nedladdning är överföring av en fil från ett datasystem till ett annat, ofta mindre, datasystem.

När man laddar ner material från ett P2P-nätverk kopierar man en fil som finns på nätet. Om den nedladdade filen är upphovsrättsskyddad strider nedladdningen mot upphovsmannens ensamrätt till mångfaldigande. Att kopiera ett verk utan upphovsmannens tillstånd kan vara ett brott mot upphovsrätten.

Det går att använda P2P-nätverk lagligt genom att ladda ner tillåtna verk, verk som har blivit allmän egendom (verk som inte är upphovsrättsskyddade eller som inte längre har något skydd) eller verk som omfattas av avgiftsfria licenser där upphovsmannen har accepterat ett utbyte (Creative commons, Copyleft).

BROTT MOT UPPHOVSRÄTTEN– FÖRFALSKNING

Intrång i upphovsrätten är allvarligt, eftersom det grundläggande syftet med upphovsrätten inte bara är att skydda upphovsmännens intressen utan också att främja spridning av vetenskap och konst.

För att se till att upphovsrättsbrott straffas i alla EU-länder har EU antagit ett direktiv om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter.

Enligt direktivet ska alla EU-länder tillämpa effektiva, proportionella och avskräckande åtgärder mot och påföljder vid förfalskning och piratkopiering. Syftet är att skapa lika villkor för alla upphovsrättsinnehavare i EU. Det betyder att alla EU-länder bör ha liknande åtgärder, förfaranden och påföljder för att innehavarna ska kunna försvara sina immateriella rättigheter (upphovsrätt eller närstående rättigheter, varumärken, patent, formgivning osv.).

Direktivet omfattar endast civilrättsliga påföljder, men i de flesta EU-länder finns det också straffrättsliga påföljder för upphovsrättsbrott och piratkopiering.