Ett informationssamhälle för alla

 

 

Meddelande om kommissionens initiativ inför Europeiska rådets extramöte i Lissabon den 23 och 24 mars år 2000

Varför eEurope nu?

eEurope är ett politiskt initiativ vars mål är att kommande generationer inom Europeiska unionen fullt ut skall kunna dra nytta av de förändringar som informationssamhället för med sig. Dessa förändringar, som är de viktigaste sedan den industriella revolutionen, är långtgående och har global omfattning. Det handlar inte bara om teknik: dessa förändringar kommer att påverka alla, överallt. De kommer att knyta samman olika typer av samhällen (landsbygd och städer), skapa välstånd, sprida kunskap och har fantastiska förutsättningar att berika allas våra liv.

Att hantera denna omvandling är den centrala ekonomiska och sociala utmaning som Europeiska unionen står inför. Den kommer att i grunden påverka europeisk sysselsättning, tillväxt och produktivitet under de närmaste fem åren och i flera årtionden därefter.

Avsikten med eEurope är att snabbare åstadkomma en positiv förändring inom EU. Initiativet syftar till att säkerställa att denna förändring mot ett informationssamhälle är enande och inte splittrande, integrerad och inte fragmentisk, en möjlighet och inte ett hot. Själva kärnan i eEurope är att se till att informationssamhällets frukter når alla människor i Europa.

De viktigaste målen för eEurope är följande:

Alla medborgare, hushåll, skolor, företag och förvaltningar skall föras in i den digitala tidsåldern och bli uppkopplade till nätet.

Ett "digitalt kompetent" Europa skall skapas. Detta måste understödjas av en företagskultur med beredskap att finansiera och utveckla nya idéer.

Man måste säkerställa att hela processen inbegriper samtliga samhällsskikt, bygger upp konsumenternas förtroende och stärker den sociala sammanhållningen.

Detta är en viktig tid och en unik möjlighet för unionen. Om vi samarbetar kan vi forma informationssamhället efter våra värderingar, principer och starka sidor. Det är sällsynt med sådana chanser. Vi måste ta till vara på tillfället.

 

 

Innehåll

Inledning

Europeisk ungdom på väg in i den digitala tidsåldern

Billigare tillgång till Internet

Främjande av elektronisk handel

Snabb Internettillgång för forskare och studenter

Smartkort för säker elektronisk tillgång

Riskkapital för högteknologiska små och medelstora företag

eDeltagande för personer med funktionshinder

Hälso- och sjukvård på nätet

Intelligenta transporter

Samhällsinformation på nätet

 

 

 

Inledning

Världsekonomin rör sig från ett i huvudsak industriellt samhälle mot ett samhälle med en ny uppsättning regler - informationssamhället. Det vi nu ser framträda brukar ofta benämnas den nya ekonomin. Den bär med sig en enorm potential för tillväxt, sysselsättning och integration. Europa utnyttjar emellertid inte denna potential till fullo, eftersom rörelsen mot den digitala tidsåldern inte går snabbt nog. Föreliggande initiativ syftar till att påskynda denna process.

En stark dynamik understödjer den nya ekonomin. Digital teknik gör det allt billigare och enklare att få tillgång till information samt att lagra, bearbeta och överföra den. Själva omfattningen på den tillgängliga informationen skapar enorma möjligheter att utveckla nya produkter och tjänster. Omvandlingen av digital information till ekonomiska och sociala värden utgör själva grunden för den nya ekonomin, och denna process kommer att ge upphov nya företag, förändra andra och i grunden påverka medborgarnas liv.

Företag inom samtliga sektorer börjar bedriva elektronisk verksamhet, och detta innebär att hela företaget måste omstruktureras. Inom många sektorer (t.ex. flygbolag, bokförsäljning, börsaffärer, förlagsverksamhet, telekommunikation och försäljning av datorer) är dagens ledande aktörer sådana som överhuvudtaget inte existerade för några år sedan. Nyckeln till deras tillväxt har varit användningen av Internet för att öka produktiviteten och utöka sin närvaro på nätet. Alla företag - både små och stora - måste anpassa sig till en marknad i omvandling.

Erfarenheter från USA visar att ny teknik kan generera tillväxt och skapa arbetstillfällen. De Internetrelaterade företagen står i dag för 2,3 miljoner direkta jobb - och då räknar man inte de betydande indirekta sysselsättningseffekterna. Detta är en ökning från 1998 då de stod för 1,6 miljoner arbetstillfällen. Spridningen av digital teknik för flexibla arbets- och kapitalmarknader har tillsammans med minskade lagstiftningsmässiga hinder för konkurrensen lett till produktivitetsökningar och berett vägen för den varaktiga, starka och icke-inflatoriska ekonomiska tillväxten i USA. De kvantitativa effekterna av den nya ekonomin är fortfarande inte helt klarlagda, men färska uppgifter från Federal Reserve tyder på att dess påverkan på tillväxt och sysselsättning är betydande.

Europa måste satsa på de områden där man står stark. Europa har en ledande roll när det gäller mobilkommunikation och digitalteve. Ändå har spridningen av Internet gått relativt långsamt. Dessa branscher håller nu på att konvergera och detta ger Europa en möjlighet att utnyttja sin starka ställning inom det tekniska området, dra fördel av den utmärkta utbildningen och frigöra den potential för företagsamhet som finns. Samtidigt måste man främja en europeisk innehållsproduktion, som bygger på Europas kulturarv och språkliga mångfald. Om man kan kombinera "digital kompetens" med en stark ställning när det gäller mobilkommunikation kan EU leda nästa stora språng mot en trådlös Internetvärld.

Den nya ekonomins framgång kommer att bero på konsumenternas förmåga att utnyttja alla de möjligheter som erbjuds. De måste därför förvärva de färdigheter de behöver för att få tillgång till den önskade informationen och för att framgångsrikt kunna utnyttja Internet. Om marknaderna skall kunna utvecklas måste konsumenternas förtroende byggas upp.

Inom den nya ekonomin kommer de europeiska marknaderna endast att kunna utvecklas om ett högkvalitativt innehåll finnas att tillgå. Företagen måste utveckla en starkare tjänstekultur för att locka nya kunder till dessa marknader. Marknaderna för investeringskapital måste gynna skapandet av företag.

På europeisk nivå har flera åtgärder vidtagits för att främja informationssamhället: satsningen på liberaliseringen av telesektorn, upprättandet av en tydlig rättslig ram för elektronisk handel (t.ex. sekretess, autentisering och säkerhet) och stöd till innehållsproduktion, forskning och utveckling. Politiken vidareutvecklas hela tiden, liksom även de strukturella reformer som krävs för att spridningen av den digitala tekniken skall kunna öka produktiviteten. Frågor som rör exempelvis ett gynnsamt skatteklimat och immateriella rättigheter kommer att finnas kvar på dagordningen. Denna politik utgör en stadig grund att bygga vidare på.

Tekniken och marknaderna förändras emellertid mycket snabbare i dag än kanske någonsin tidigare i den ekonomiska historien. Vi har inte tid att vänta på resultaten av denna politik. De förändringar som nu inträffar kommer att omforma den europeiska ekonomin och det europeiska samhället redan under denna kommissions mandattid. Stora ansträngningar måste göras för att slutföra arbetet med vissa politiska frågor före den liggande tidsplanen. Därför måste ett särskilt initiativ - eEurope - genomföras nu.

Initiativet eEurope har ett ambitiöst syfte, nämligen att se till att alla i Europa - varje medborgare, varje skola och varje företag - blir uppkopplade så snabbt som möjligt. Tillgång till och användning av Internet måste bli till något helt vardagligt, oavsett om det sker med hjälp av dator, mobiltelefon eller digital-tv-box. Om detta skall bli verklighet måste man i Europa åtgärda befintliga svagheter och utnyttja sina starka sidor. Europa måste undanröja följande hinder för en snabb spridning av digital teknik:

En allmänt sett dyr, osäker och långsam tillgång till Internet och elektronisk handel.

En alltför liten grupp digitalt kompetenta personer som är uppkopplade.

Frånvaron av en tillräckligt dynamisk, företagsinriktad och tjänsteorienterad kultur.

En offentlig sektor som spelar en alltför passiv roll när det gäller att möjliggöra utvecklingen av nya tillämpningar och tjänster.

Initiativet eEurope bygger på den befintliga politiska ramen och inriktas på prioriterade åtgärder för att undanröja dessa hinder. Tonvikten skall läggas på områden där en europeisk strategi kan ha betydelse, där europeiska åtgärder kan ge resultat, där det är möjligt att minska skillnaderna mellan medlemsstaterna när det gäller tillgång till och användning av Internet och där det ligger ett europeiskt mervärde i att utveckla gemensamma strategier för att lösa problem. Det handlar om följande åtgärder:

Europeisk ungdom på väg in i den digitala tidsåldern

Billigare tillgång till Internet

Främjande av elektronisk handel

Snabb Internettillgång för forskare och studenter

Smartkort för säker elektronisk tillgång

Riskkapital för högteknologiska små och medelstora företag

eDeltagande för personer med funktionshinder

Hälso- och sjukvård på nätet

Intelligenta transporter

Samhällsinformation på nätet

Varje åtgärd inriktas på ambitiöst satta specifika mål som måste uppnås snarast möjligt. Europeiska kommissionen kan inte uppnå dessa mål utan hjälp. Det är nödvändigt med en gemensam insats av medlemsstaterna, Europeiska kommissionen, näringslivet och medborgarna. Instaserna borde även utvidgas till att omfatta kandidatländerna.

Europa har redan förverkligat sådana historiskt viktiga politiska projekt som den inre marknaden och euron. Det finns ingen anledning till att unionen inte skulle kunna ta det politiska steget att utarbeta ett liknande framtidsinriktat, dynamiskt svar på den nya ekonomins utmaningar. Om Europa kan lyckas och förverkliga den enorma potential som finns i den nya ekonomin är en framtid i välstånd möjlig för samtliga européer.

 

1. Europeisk ungdom på väg in i den digitala tidsåldern

Utbildning är en avgörande faktor när det gäller att forma våra samhällens ekonomiska och sociala utveckling och förutsättningarna för lika möjligheter. Denna faktor blir än mer viktig i den digitala tidsåldern för att säkerställa ett livslångt lärande, nya generationer av kreatörer, forskare, företagare och alla medborgares möjlighet att spela en aktiv roll i informationsamhället. Om man skall uppnå detta måste man börja i skolan. Mycket görs redan i medlemsstaterna för att föra skolorna in i informationssamhället. I de arbetsmarknadspolitiska riktlinjerna förbinder sig medlemsstaterna att senast 2002 se till att alla skolor är uppkopplade till nätet. Syftet med föreliggande initiativ är att ytterligare påskynda denna process och göra digital kompetens till en baskunskap för alla unga européer. Följande tre huvudområden berörs:

Att behärska Internet och multimediaresurser.

Att använda dessa nya resurser för inlärning och förvärvande av nya kunskaper.

Att förvärva viktiga färdigheter såsom samarbetsförmåga, kreativitet, tvärvetenskaplighet, anpassningsförmåga, interkulturell kommunikation och problemlösande.

Utbildningssystemen måste skapa en gynnsam miljö där elever och lärare fullt ut kan dra nytta av ny teknik. Tonvikten måste läggas på både den tekniska plattformen (utrustning, tillgång, innehåll och tjänster) och på hur denna plattform används. Utbildningen måste spegla Europas kulturella och språkliga mångfald och bygga vidare på denna. En förutsättning för att initiativet skall bli framgångsrikt är att lärare och skolledning deltar och att näringslivet är villigt att arbeta tillsammans med utbildningssektorn, exempelvis genom offentliga-privata partnerskap, och tillhandahålla skräddarsydda produkter, tjänster och innehåll av hög kvalitet.

Mål

Medlemsstaterna bör uppnå följande mål, med fullt stöd från Europeiska kommissionens instrument inom områdena informationssamhället, forskning, utbildning, kultur och sammanhållningspolitik:

Slutet av 2001

Alla skolor bör ha tillgång till Internet och multimediaresurser.

Alla lärare och elever bör ha tillgång till olika stödtjänster, såsom webbaserad information och webbaserade utbildningsresurser.

Alla ungdomar bör få tillgång till Internet och multimediaresurser i offentliga center, även i mindre gynnade områden.

Slutet av 2002

Alla lärare bör utrustas och utbildas individuellt för användning av Internet och multimediaresurser.

Alla elever bör ha höghastighetstillgång till Internet och tillgång till multimediaresurser i klassrummet.

Slutet av 2003

Alla elever bör vara "digitalt kompetenta" när de slutar skolan.

 

2. Billigare tillgång till Internet

Liberaliseringen av marknaden för teleinfrastruktur och teletjänster inom EU tog en ny riktning den 1 januari 1998. Uppgifterna om sjunkande priser och ökad valfrihet för konsumenterna tyder på att denna politik gett positiva resultat. Icke desto mindre återstår mycket att göra. Graden av konkurrens varierar fortfarande mycket mellan olika medlemsstater. Marknaden för verkligt Europatäckande tjänster är fortfarande underutvecklad, och detta beror delvis på de relativt olikartade och ibland överdrivna tillståndsvillkoren och -förfarandena. De tidigare monopoloperatörerna har i allmänhet fortfarande en dominerande ställning, i synnerhet på lokalnätet.

Det traditionella telenätet används i ökande utsträckning för tillhandahållande av Internet och nya kombinerade erbjudanden om tjänster. Därmed har frågan om tillgång till okombinerade erbjudanden om tjänster på den dominerande operatörens lokalnät blivit mycket viktig för konkurrerande operatörer. Alternativ infrastruktur, såsom trådlösa nät och kabelnät, skulle kunna ge billigare och snabbare Internettillgång, men denna infrastruktur är fortfarande underutvecklad.

Dessa aspekter behandlas i 1999 års översyn av regelverket på telekommunikationsområdet. På grundval av denna översyn kommer kommissionen under våren år 2000 att föreslå ett antal regeländringar som syftar till att successivt mildra lagstiftningen i takt med att marknaderna allt mer präglas av konkurrens. Det skulle emellertid ta upp till tre år att helt genomföra de traditionella lagstiftningsförfarandena i medlemsstaterna, och när det gäller denna dynamiska marknad är det en alltför lång tid.

Därför uppmanas rådet och Europaparlamentet att göra alla tänkbara ansträngningar för att påskynda lagstiftningsprocessen. Dessutom kan medlemsstaterna genom egna beslut öka liberaliseringstakten och snabbt agera för att ge konsumenterna större valfrihet och sänka priserna för höghastighetstillgång till Internet.

Mål

Medlemsstaterna bör på grundval av kommissionens rekommendationer förbinda sig att vidta åtgärder för att uppnå följande resultat:

Slutet av år 2000

De dominerande operatörerna bör tillhandahålla okombinerande tjänsteerbjudanden avseende tillträde till lokalnäten. Villkoren skall vara icke-diskriminerande så att alla operatörer bereds samma möjlighet att tillhandahålla innovativa tjänster.

Avgifterna för förhyrda förbindelser bör sänkas betydligt, och detta gäller även priserna för förhyrda förbindelser över gränser.

Tillståndsvillkoren för kommunikationstjänster bör mildras betydligt, och i möjligaste mån bör individuella tillstånd ersättas med allmänna auktorisationer.

Slutet av 2001

Fördelningen av frekvenser för trådlösa multimediasystem bör fastställas.

 

3. Främjande av elektronisk handel

Värdet på den elektroniska handeln, dvs. inköp och försäljning av varor och tjänster via Internet, uppgår redan till 17 miljarder euro inom EU. År 2003 förväntas det uppgå till 340 miljarder euro. Europa ligger därmed långt efter USA, som har en ekonomi av samma storlek men där intäkterna från elektronisk handel är mer än tre gånger högre. Europa har emellertid en stark ställning inom flera nyckelområden, exempelvis säkerhet, krypteringsteknik och elektroniska banktjänster. En utbredd användning av euro för elektroniska transaktioner kommer i hög grad att bidra till uppkomsten av en elektronisk marknad som omfattar hela EU. Det är på dessa starka sidor som man måste bygga vidare.

Europa måste påskynda spridningen av elektronisk handel, i synnerhet när det gäller små och medelstora företag. Dessa företag skall kunna betrakta hela den europeiska marknaden som hemmamarknad. För detta krävs en pålitlig rättslig ram för den inre marknaden som ger rättssäkerhet, tar bort hindren för gränsöverskridande tjänster, uppmuntrar innovationer på nätet och ökar konsumenternas förtroende. Ett antal lagstiftningsinitiativ med sådant innehåll håller på att utarbetas på gemenskapsnivå. Ett snabbt antagande och genomförande av dessa bör prioriteras. Europa behöver dessutom offentliga förvaltningar som kan utgöra goda förebilder genom att använda sig av elektronisk upphandling, underlättar sådana upphandlingsförfaranden och utnyttjar öppna och driftskompatibla system. De måste också se till att det finns effektiva fysiska distributionskanaler (dvs. post- och budtjänster) för att stödja näthandeln.

Rent allmänt bör den elektroniska handeln endast regleras i begränsad omfattning, med tanke på den snabba förändringstakten och globaliseringens effekter. Större tonvikt måste därför läggas på självreglering och "samreglering", särskilt när det gäller att bygga upp konsumenternas förtroende. Det globala samarbetet måste också vidareutvecklas.

Internethandelns snabba tillväxt har tagit många företag på sängen. Särskilt de små och medelstora företagen har brist på kvalificerad arbetskraft, kunskap och de färdigheter som krävs för att på lämpligt sätt integrera nättekniken med företagets verksamhet.

Mål

Slutet av år 2000

Rådet och Europaparlamentet bör göra alla tänkbara ansträngningar för att säkerställa att de återstående direktiven relaterade till elektronisk handel skall ha antagits.

Kommissionen kommer att föreslå ändringar av den rättsliga ramen för EU:s upphandling för att möjliggöra användningen av elektronisk teknik i alla förfaranden och transaktioner i samband med offentlig upphandling. Medlemsstaterna bör aktivt uppmuntra användningen av elektronisk teknik för offentlig upphandling.

Medlemsstaterna och kommissionen bör uppmuntra tvistlösningsförfaranden och alternativa system för gottgörelse till konsumenterna på nätet.

Medlemsstaterna och kommissionen bör initiera en kampanj för att hjälpa små och medelstora företag att bli digitala genom att underlätta överföringen av teknisk kunskap genom traineesystem och ett nätverk av kunskapscenter.

Kommissionen kommer att inrätta toppdomänen .eu (top-level domain) för att uppmuntra gränsöverskridande elektronisk handel inom EU och bistå de företag som önskar Internetetablering inom hela EU.

 

4. Snabb Internettillgång för forskare och studenter

Universitet och forskningslaboratorier har stått i första ledet när det gäller Internetanvändning, och detta har i hög grad gynnat den akademiska världen och forskarsamhället. Kommunikation via e-post och tillgång till information via Internet har blivit två hörnstenar i det akademiska livet och yrkeslivet. Samarbete på nätet är emellertid fortfarande inte särskilt vanligt i Europa.

Enskilda medlemsstater håller på att uppgradera sina nät för forskning och utbildning, men uppkopplingsgraden varierar mycket mellan olika delar av unionen. Detta leder till en "variabel geometri" för Internet i Europa. Detta får flera konsekvenser: vissa forskare och studenter är missgynnade jämfört med andra som har bättre tillgång till Internet, europatäckande samarbetsaktiviteteter förekommer endast i begränsad omfattning och användarna har inte kunskap att utnyttja alla potentiella möjligheter som den digitala kommunikationen kan erbjuda.

De möjligheter som ett interaktivt nätverksarbete erbjuder kan bidra till utvecklingen av en helt ny syn på inlärning och utbildning - "eUtbildning" - som innebär att studenterna får tillgång till stora mängder akademiskt material, forskninguppgifter och forskningsresurser på nätet. Höghastighetstillgång till Internet kommer också att ge en effektivare interaktiv forskning: forskare som befinner sig på stort geografiskt avstånd från varandra kan samarbeta om data och instrument för att ta fram ny kunskap. Detta kan bidra till uppkomsten av en ny arbetsmetod - eForskning. Det som krävs är att det finns ett nätverk som har kapacitet att klara multimediakommunikation med garanterad kvalitet i alla led och att det utvecklas innovativa innehåll, metoder och verktyg för att demonstrera användningen av virtuella universitetscampus och virtuella institutioner.

Därför är målet på europeisk nivå att bidra till att frigöra Internetanvändningens hela potential genom att ge alla europeiska utbildningsinstitutioner och forskargrupper bästa och snabbast möjliga Internettillgång. Medlemsstaterna och kommissionen bör inrikta sina program på att uppfylla användarnas behov, samtidigt som alla möjligheter till samarbete med näringslivet och offentliga-privata partnerskap utforskas.

Mål

Slutet av år 2000:

Den Internetinfrastruktur som finns tillgänglig för europeiska forskare och studenter bör uppgraderas. Dessutom bör bättre tjänster och tillämpningar för utbildning och forskning utvecklas för att stödja innovativa metoder.

Slutet av 2001:

Minst ett universitet och en forskningsinstitution per land bör ha ett campusnätverk med kapacitet för multimediakommunikation. Detta nätverk bör i snabb takt byggas ut till att omfatta alla universitet, forskningsinstitutioner och institutioner för högre utbildning, yrkesutbildning och vidareutbildning.

Alla Europeiska studenter bör ha tillgång till interaktiva multimediaföreläsningar på nätet från ett virtuellt europeiskt universitetscampus som består av minst ett universitet, en öppen utbildningsinstitution och institution för distansutbildning eller yrkesutbildning i varje medlemsstat.

 

5. Smartkort för säker elektronisk tillgång

Enkla kort för tillgång till hälsovård, elektronisk betalning, mobil Internettillgång, kollektivtrafik, betalteve och många andra tillämpningar - det är en beskrivning av smartkort. Dessa kort är billiga och säkra. De kan användas av alla medborgare och fungerar överallt. De kan vara personliga, omfatta flera olika funktioner och användas i olika anordningar. Om Europa kan leda utvecklingen av denna teknik så kommer det att öppna enorma marknader och ett oändligt antal nya framtidsmöjligheter för konsumenter och företag.

Om detta arbete skall bli framgångsrikt måste Europa agerar som en enhet. Det krävs en kritisk massa av användare, och därför är det viktigt att denna teknik sprids i hela Europa. En ny infrastruktur, som omfattar hela unionen, måste upprättas så att smartkorten kan användas var man än är, på det sätt som gjort GSM-telefonerna så framgångsrika.

Om detta skall förverkligas måste europeiska tillverkare, tjänsteleverantörer och offentliga förvaltningar upprätta ett nära samarbete för att fastställa gemensamma specifikationer för exempelvis rörlighet, säkerhet, sekretess och användarkontroll.

Ett samarbete inom hela sektorn krävs också för att påskynda upprättandet av en konkurrenskraftig och förtroendeingivande infrastruktur för Internet (t.ex. en infrastruktur med öppna nycklar). Det europeiska näringslivet uppmanas att delta och ta ledningen när det gäller att definiera specifika mål, metoder och operativa förslag. Offentliga institutioner bör också utnyttja denna infrastruktur fullt ut (t.ex. inom områdena hälsovård och transporter).

Mål

Slutet av år 2000:

Kommissionen skall tillsammans med det portugisiska ordförandeskapet anordna ett toppmöte om smartkort (i april år 2000) med högnivårepresentanter från alla berörda nyckelsektorer, för att driva på arbetet med gemensamma specifikationer. En tidsplan för framtida åtgärder skall fastställas.

Sektorsövergripande enighet bör uppnås om gemensamma specifikationer för en allmän infrastruktur för smartkort.

Slutet av 2001:

Man bör börja tillämpa de gemensamma specifikationer som man enats om, för att säkra öppen tillgång till grundläggande betaltjänster inom olika sektorer (t.ex. elektronisk handel och offentliga telefoner).

Slutet av 2002:

Användningen bör utvidgas till ytterligare tillämpningar som kräver stor säkerhet och/eller mobil tillgång (t.ex. fast eller mobil tillgång till medicinska uppgifter och intranät/extranät inom företag).

 

 

6. Riskkapital för högteknologiska små och medelstora företag

En europeisk företagare, universitetsstudent eller arbetstagare har en bra ny idé. Kommer den att finansieras, utvecklas och få en affärsmässig användning inom EU? Kanske. Troligare är dock att detta sker i USA där företagskulturen präglas av en större benägenhet till risktagande och där utvecklingskapitalet för innovativa företag med hög tillväxt är tre till fyra gånger större än inom EU och i högre grad koncentreras till högteknologiska företag.

Detta är viktigt, för om en idé ger kommersiella framgångar så kan tusentals arbetstillfällen skapas. EU har betydligt färre framgångsrika företag inom informationsteknikområdet än USA. Tillgången till uppbyggnadskapital har en avgörande betydelse i en värld som snabbt förändras mot en ny ekonomi och där kreativitet, tillgång till finansiering och möjlighet att snabbt komma ut på marknaden tillhör de viktigaste faktorerna som avgör konkurrensläget. Om inte Europeiska unionen och medlemsstaterna kan tillhandahålla ett klimat där idéer kan utvecklas kommersiellt och finansieras inom unionen, så kommer detta att ske på annat håll - eller också kommer dessa idéer att förbli outvecklade och fördelarna därmed gå förlorade.

En anledning till att Europa släpar efter är att det fortfarande finns alldeles för många hinder som avskräcker från risktagande. En del av dessa hinder håller redan på att undanröjas genom handlingsplanerna för riskkapital och finansiella tjänster. Ändå är riskkapitalmarknaden fortfarande underutvecklad inom EU, och det har en direkt inverkan på EU:s prestationer inom den nya ekonomin. Det akuta behovet av att förbättra Europas prestationer innebär att ytterligare stora ansträngningar måste göras för att öka tillgången till utvecklingskapital i alla delar av unionen. Detta kommer att direkt gynna informationsteknikföretag och producenter av innehåll.

En annan nyckelfråga är att förbättra kontaktytorna mellan aktörer som tillhandahåller riskkapital och sådana som genererar idéer med kommersiell utvecklingspotential. Båda sidor måste lära sig att bättre förstå den andra sidans behov - och detta kommer att bidra till en förbättrad avkastning på utvecklingskapital.

Mål

Före mars år 2000:

Kommissionen kommer att tillsammans med medlemsstaterna genomföra en grundlig översyn av politiken för att skapa större enhetlighet bland de tillgängliga instrumenten (EIB, EIF, femte ramprogrammet för forskning och utveckling, MEDIA, TEN-telekom, regionalfonder och socialfonder, tillväxtinitiativ och sysselsättningsinitiativ) och granska hur dessa kan utnyttjas bättre för att stimulera utvecklingskapital. Detta bör behandlas i diskussionerna vid det extra toppmötet i Lissabon.

Slutet av år 2000:

Kommissionen kommer att utifrån denna översyn föreslå innovativa former för kapitalanskaffning, däribland offentliga-privata partnerskap, och samtidigt dirigera om vissa gemenskapsutgifter (mot exempelvis mentorsverksamhet, privata investerare (business angels) och plantskolor för företag).

Slutet av 2003:

De kvarstående hindren för skapandet av en helt integrerad europeisk riskkapitalmarknad bör undanröjas.

Tillgången till utvecklingskapital inom Europeiska unionen bör minst ha tredubblats. Det är främst den privata sektorn som måste anstränga sig för att detta skall kunna förverkligas.

 

7. eDeltagande för personer med funktionshinder

Utvecklingen av digital teknik erbjuder personer med funktionshinder stora möjligheter att undanröja hinder (t.ex. socioekonomiska, geografiska, kulturella och tidsmässiga). Lättillgänglig teknik som är anpassad till deras särskilda behov gör det möjligt för dem att delta i det sociala livet och arbetslivet på lika villkor. En utmaning under de närmaste åren är därmed att överbrygga de återstående klyftorna mellan tekniken och denna användargrupp.

Det europeiska näringslivet har hittills inte lyckats utnyttja hela marknadspotentialen för varor och tjänster riktade till personer med funktionshinder. Sådana kan ofta utvecklas till en liten merkostnad om man tillämpar principen "design for all" (eller "universell design"). Denna strategi innebär att man redan vid utformningen av en produkt beaktar funktionshindrade personers särskilda behov. Medlemsstaterna åtog sig i förklaring 22 till Amsterdamfördraget att beakta funktionshindrade personers behov. Ansträngningar måste nu göras för att tillämpa detta åtagande på informationssamhällets område.

Den rättsliga ramen i gemenskapens medlemsstater uppvisar mycket stora variationer inom detta område. Standardiseringen är ofta bristfällig när det gäller varor som är inriktade mot just denna delmarknad. Under många år fanns det upp till tio olika texttelefonprotokoll inom unionen. Efter betydande ansträngningar finns det i dag ett enda förslag till standard för Europa. Kommissionen är fast besluten att se till att standarderna för varor och tjänster skall vara anpassade till personer med funktionshinder. Det europeiska näringslivet måste anta denna utmaning.

Man måste satsa på att förbättra tillgången till utbildning för personer med funktionshinder och se till att de har möjlighet att fullt ut delta i samhällslivet. Vårdnät bör utformas så att särskilda flerspråkiga nättjänster tillhandahålls för att öka de funktionshindrades oberoende och säkerhet. Digital teknik kan underlätta de administrativa formaliteter som krävs för att driva privat och offentlig socialtjänst.

Mål

Slutet av år 2000:

Europeiska kommissionen och medlemsstaterna skall genomföra en översyn av den berörda lagstiftningen och olika program för standardisering inom informationssamhällets område. Syftet är att säkerställa att tillgänglighetsprincipen följs och att öka takten i standardiseringsprocessen.

Europeiska kommissionen kommer att föreslå en rekommendation till medlemsstaterna om att funktionshindrade personers krav skall beaktas vid upphandling av informations- och kommunikationsprodukter och -tjänster.

Slutet av 2001:

Europeiska kommissionen och medlemsstaterna bör åta sig att se till att alla offentliga webbplatser ges en sådan utformning och ett sådant innehåll att de är tillgängliga för personer med funktionshinder.

Slutet av 2002:

Europeiska kommissionen kommer att stödja upprättandet av ett nätverk bestående av minst ett viktigt forskningscenter i varje medlemsstat. Detta nätverk skall utarbeta en europeisk utbildningsmodell avseende "design for all" som skall användas för utbildning av formgivare och ingenjörer.

 

8. Hälso- och sjukvård på nätet

Ett av de svåraste problem som samtliga europeiska regeringar har att lösa är hur man på ett effektivt sätt skall kunna ge alla medborgare en hälso- och sjukvård av god kvalitet i framtiden. Tekniken och behandlingsmetoderna inom detta område förbättras dramatiskt samtidigt som de flesta länder har en åldrande befolkning, vilket skapar ett tryck på vårdkostnaderna på medellång och längre sikt. Det handlar alltså om en dubbel utmaning: att förbättra vårdens kvalitet och tillgänglighet för alla EU-medborgare samtidigt som de totala kostnaderna begränsas.

Dessa problem är omöjliga att lösa om man inte inför och allmänt börjar använda helt integrerade, driftskompatibla och moderniserade vårdsystem. Digital teknik kan öka hälso- och sjukvårdens produktivitet och räckvidd. Denna möjlighet utnyttjas inte fullt ut i dagsläget - endast 1 % av de totala vårdutgifterna satsas på informationsteknik. Kort sagt: säkra tjänster måste utvecklas för att koppla samman sjukhus, laboratorier, apotek, center för primärvård och hushållen.

Den fragmenterade vårdmarknaden inom EU utgör också ett hinder för innovation och spridning av de bästa metoderna. Vården är en viktig sektor. Regeringarna inom EU lägger i genomsnitt över 8 % av BNP på vårdsektorn. Följaktligen får det en stor betydelse för Europas framtida konkurrenskraft om en inre marknad för vårdprodukter och -tjänster kan införas.

Därför har unionen ett starkt intresse av samarbete för skydd och förbättring av folkhälsan (artikel 152 i fördraget). Detta betyder inte att vården skall harmoniseras på europeisk nivå, utan att man skall utveckla ett forskningssamarbete, enas om standarder och produktspecifikationer och bygga upp europatäckande medicinska bibliotek.

Mål

Slutet av år 2000:

En kartläggning skall ha gjorts av de bästa metoderna inom vårdområdet när det gäller upprättandet av nätverk, hälsoövervakning, övervakning av överförbara sjukdomar och förbindelserna mellan sjukhus, laboratorier, apotek, läkare, center för primärvård och hushåll.

Prioriteringarna skall ha fastställts för ett antal viktiga europatäckande medicinska bibliotek på nätet och för kunskapscenter för hälso- och sjukvård, och dessa skall vara i funktion före slutet av 2004.

De prioriterade målen inom områdena standardisering av medicinsk databehandling skall ha genomförts i slutet av år 2000.

Slutet av 2003:

Alla europeiska medborgare skall ha möjlighet att skaffa sig ett smartkort för hälso- och sjukvård som kan ge säker och konfidentiell tillgång till patientinformation på nätet.

Slutet av 2004:

All vårdpersonal och alla chefer inom hälso- och sjukvård skall ha tillgång till en telematisk vårdinfrastruktur för förebyggande åtgärder, diagnos och behandling.

 

9. Intelligenta transporter

Transportvolymen ökar dramatiskt i hela Europa och detta medför en mängd problem. Förra året dog 43 000 personer i vägtrafikolyckor inom EU och 1,5 miljoner personer skadades. Dessutom har en serie allvarliga olyckor inträffat i tunnlar, på järnvägar och till sjöss. Trafikstockningarna på vägarna beräknas kosta 120 miljarder euro per år, och i juni 1999 var över 37 % av flygningarna försenade. Den ökade förbränningen av fossila bränslen ger negativa miljökonsekvenser.

Med digital teknik är det möjligt att göra transporterna säkrare och förbättra kollektivtrafikens kvalitet, i synnerhet i storstäderna. En effektivare trafikledning och informationstjänst har redan minskat de förorenande utsläppen, bränsleförbrukningen och restiden. Användningen av vägmärken för skiftande anvisningar på motorvägar har minskat antalet påkörningar bakifrån med 30 % (85 % i dimma). Avancerade system för förarstöd och antikollisionssystem har minskat antalet olyckor med omkring 50 %.

Under de rådande omständigheterna kommer förbättringar av flygledningssystemen inte att räcka för att täcka den efterfrågetopp som de flesta användare av luftrum förutser. Därför blir det nödvändigt att vid sidan av en bättre organisation av luftrummet söka en ny digital teknisk och driftsmässig lösning. Denna lösning måste prövas noga, för att säkerställa att den är godtagbar för samtliga intressenter och att luftfartssäkerheten kan garanteras under övergångsperioden.

Medlemsstaterna bör tillhandahålla sådana resurser att nedanstående mål kan uppnås. På europeisk nivå måste kommissionen tillhandahålla ett heltäckande stöd genom lämpliga gemenskapsprogram, genom utformingen av politiken och genom definition och genomförande av GNSS-2 (Galileo), nästa generations globala satellitbaserade navigationssystem.

Mål

Slutet av 2001

Alla medborgare som reser i Europa bör överallt ha full tillgång till flerspråkiga tjänster avseende stöd, spårning av samtal och välorganiserade larmtjänster som kan nås via nummer 112.

Slutet av 2002:

Alla nya bilar som säljs i Europa bör vara utrustade med effektivare aktiva system för förbättrad säkerhet.

Stöd till utveckling av individualiserade informationstjänster för trafikplanering och färdplanering, och dessa tjänster bör omfatta 50 % av de medelstora och stora städerna i Europa.

Alla viktiga transeuropeiska nät bör täckas av system för information om trafikolyckor och trafikstockningar samt trafikledning.

Slutet av 2004:

Alla viktiga flygrutter bör täckas av tjänster från luftburen, markbaserad eller rymdbaserad infrastruktur som kan bidra till att minska trafikstockningarna till godtagbara nivåer samtidigt som säkerheten förbättras.

 

10. Samhällsinformation på nätet

Alla Europas medborgare och företag har intresse av bättre och enklare tillgång till information från den offentliga sektorn. Ett sätt att åstadkomma detta är ett förbättrat utnyttjande av Internet. Bättre samhällsinformation på nätet skulle ge Internet en plats i vardagslivet. Detta skulle medföra en ökning av antalet Internetanvändare och därmed ge effekter i form av ett bredare deltagande i informationssamhället. Internets potential skulle kunna utnyttjas för att förverkliga Amsterdamfördragets målsättning att säkerställa öppenhet och insyn för medborgarna när det gäller EU-institutionernas verksamhet och beslutsfattande, och garantera att detta beslutsfattandet sker på ett så öppet sätt som möjligt.

Såväl medlemsstaternas regeringar som EU:s institutioner har lagt ner mycket arbete för att inrätta webbplatser på Internet och ge medborgarna tillgång till samhällsinformation på nätet. De bästa webbplatserna är väl utformade för att fylla behoven hos användare utan teknisk bakgrund och ger tillträde till ett stort utbud av rättslig och administrativ information. Mer måste göras för att förvandla alla offentliga webbplatser till lätthanterliga verktyg för informationssökning och kontakt samtidigt som gemenskapens standarder avseende datasekretess respekteras.

Den bristande tillgången till viktig statistik och affärsuppgifter hämmar näringslivet och hindrar utvecklingen av de mervärdestjänster inom den privata sektorn som utgör en särskilt framgångsrik del av den offentliga informationen i USA.

Syftet med denna åtgärd är att göra den offentliga informationen mer lättillgänglig genom en ökad och förenklad tillgång via Internet. Detta kommer samtidigt att stimulera utvecklingen av nya tjänster inom den privata sektorn som bygger på de nya informationskällor som blir tillgängliga. Denna åtgärd kan alltså ge mycket positiva effekter, exempelvis följande:

Den kommer att föra myndigheterna närmare medborgarna.

Den kan minska de offentliga utgifterna genom att skära ned byråkratin och förenkla administrationen.

Den kommer att skapa sysselsättning hos leverantörer av mervärdestjänster.

Den kommer att skapa bättre marknadsinformation som omfattar hela Europa.

Mål

Slutet av 2000:

Medlemsstaterna bör se till att åtminstone fyra viktiga typer av offentliga uppgifter i Europa görs lättillgängliga: rättslig och administrativ information, kulturell information, miljöinformation samt trafikinformation och uppgifter om trafikstockningar i realtid.

Medlemsstaterna och kommissionen bör öka användningen av Internet för samråd och återkoppling när det gäller viktiga politiska initiativ. Syftet är att inte bara offentliggöra lagstiftning och vitböcker på nätet utan också etablera ett forum för diskussion och återkoppling, som om möjligt skulle skötas av oberoende aktörer.

Medlemsstaterna och kommissionen bör se till att medborgarna får tillgång till elektronisk tvåvägskommunikation när det gäller grundläggande tjänster (t.ex. deklarationsblanketter och ansökningsblanketter om finansiering), som gör det möjligt för dem att både ta emot information och sända svar.