Allmän beredskapsplanering för folkhälsohot

EU:s strategi när det gäller allmän beredskap mot folkhälsohot handlar främst om att ge nationella myndigheter råd och se till att deras beredskapsplaner har en EU-dimension och följer EU-lagstiftningen.

EU-strategin

  • är en utgångspunkt för nationella beredskapsplaner mot olika typer av folkhälsohot – t.ex. pandemisk influensa, sars, olyckor, naturkatastrofer eller spridning av kemikalier, smittämnen, radioaktiva ämnen eller nukleära ämnen (naturliga sjukdomsutbrott, olyckor eller avsiktlig spridning)
  • bidrar till en bättre koppling mellan de nationella planerna – genom metoder för samordning, analys och kommunikation.

Allmän beredskapsplanering

Kommissionens upplägg för planering av krisberedskapen i EU från 2005 handlar om allvarliga händelser som kan påverka folkhälsan i ett eller flera EU-länder. Det anger vilka huvudpunkter Visa översättning av föregående länk English (en) som måste ingå i planen och utgör en grund för EU-länderna när de tar fram sina egna allmänna eller specifika beredskapsplaner.

Det finns också en handledning Visa översättning av föregående länk български (bg) čeština (cs) Deutsch (de) ελληνικά (el) English (en) español (es) français (fr) italiano (it) latviešu valoda (lv) lietuvių kalba (lt) magyar (hu) Nederlands (nl) română (ro) slovenščina (sl) suomi (fi) med rekommendationer och checklistor. Handledningen uppdateras fortlöpande, senast i december 2009.

Utbildning och övningar

Personal från kommissionen får regelbundet utbildning så att de vet hur de ska agera vid en krissituation.

Kommissionen ordnar också regelbundet övningar för att testa beredskapsplanerna. Man vill framför allt förvissa sig om att samarbetet mellan EU-ländernas myndigheter och kommissionen fungerar, så att parterna snabbt kan utbyta information vid hälsohot där myndigheternas ansvarsområden griper in i varandra.

Modeller

Matematiska modeller används för att analysera hur farliga ämnen eller händelser sprider sig och kan begränsas. De hjälper beslutsfattarna att vidta rätt åtgärder.

EU:s gemensamma forskningscentrum använder sådana modeller för att bedöma hur folkhälsan påverkas av epidemier och pandemier, spridning av kemiska och radioaktiva ämnen och klimateffekter.

Informatörsnätverk

Hälsoskyddskommittén har ett nätverk av informatörer från kommissionen, EU-byråer och nationella myndigheter för krisberedskap som utbyter erfarenheter om hur man bäst informerar om folkhälsohot.