Konsekvensbedömningar

Innan de flesta nya EU-initiativ antas måste man göra konsekvensbedömningar, som också omfattar hälsoeffekter. Bland annat måste ansvariga kommissionsavdelningar medverka vid planeringen av initiativ. I riktlinjerna för dessa konsekvensbedömningar står också hur man på andra sätt kan integrera hälsoaspekten.

Kommissionen samarbetar också med experter från myndigheter och universitet för att bättre förstå hur EU-politiken kan påverka folkhälsan och hälso- och sjukvården. En viktig fråga är hur man kan kartlägga och mäta effekterna, och hur man tar hänsyn till dem.

Riktlinjer för konsekvensbedömning

Hälsoaspekten ingår i kommissionens riktlinjer för konsekvensbedömning, som bygger på de metoder för hälsokonsekvensbedömningar som har tagits fram genom folkhälsoprogrammet. Hälsa nämns särskilt i samband med de sociala och miljömässiga konsekvenserna.

Hälsokonsekvensbedömningar

Mellan 2001 och 2004 finansierade kommissionen ett projekt där man analyserade metoder för hälsokonsekvensbedömning. Visa översättning av föregående länk English (en)

Resultatet blev bland annat en vägledningpdf som beskriver olika metoder för hälsokonsekvensbedömning.

Konsekvensbedömning för hälso- och sjukvårdssystemen

Under 2007 utvecklade en särskild arbetsgrupp både metoder och ett webbverktyg för konsekvensbedömning av hälso- och sjukvårdssystemen Visa översättning av föregående länk English (en) , som ska användas inom EU:s alla politikområden.

Andra EU-projekt om hälsokonsekvensbedömning

  • Hälsokonsekvensbedömningarnas genomslag – kartläggning av hur konsekvensbedömningarna används i EU och anslutande länder. I projektet utvärderar man vilken effekt de får och vilka faktorer som främjar eller hämmar deras användning.

Riktlinjer för bedömning av sociala konsekvenser

I riktlinjerna för bedömning av sociala konsekvenser beskrivs också hur man ska utvärdera EU-politikens effekter för folkhälsan.