Långtidsvården omfattar en rad medicinska och sociala tjänster för personer som på grund av kronisk fysisk eller psykisk ohälsa behöver hjälp med grundläggande vardagssysslor. Ofta är det släktingar eller vänner som står för vården, åtminstone delvis. Långtidsvården befinner sig i gränsområdet mellan hälso- och socialvården. Målgruppen är i allmänhet människor med fysiska eller mentala handikapp, äldre och andra som behöver hjälp med att klara vardagen. Bland EU-länderna råder stora skillnader i hur långtidsvården är organiserad och vilken roll den spelar i de sociala trygghetssystemen. Skillnaderna beror på att uppgifter och ansvar fördelas olika mellan enskilda eller familjer å ena sidan och den offentliga vården å den andra, att hälso- och socialvården organiseras på olika sätt och att gränserna mellan hälso- och socialsektorn inte dras på samma sätt i de olika länderna.
EU-länderna ansvarar själva för planering, finansiering och administration av hälsovårdssystemen och de sociala trygghetssystemen. Alla nationella vårdsystem står i dag inför nya utmaningar, framför allt på grund av den åldrande befolkningen och mer krävande patienter. Därför föreslår EU ett samordnat moderniseringsarbete. EU stöder medlemsländernas reformarbete och rekommenderar att de försöker uppnå tre långsiktiga mål för de nationella systemen, nämligen att • säkra tillgången till hälsovård och sociala tjänster, • förbättra kvaliteten på vården, och • sörja för en hållbar finansiering.
För att uppnå dessa mål måste alla inblandade arbeta tillsammans. Utbyte av bra arbetsmetoder och erfarenheter bidrar till att sprida kunskap om de politiska strategierna, stödjer ömsesidig inlärning och främjar utveckling.
Folkhälsoportalens RSS-flöden för nyheter och evenemang skapas automatiskt efter EU-kommissionens instruktioner. Det kan därför förekomma sorteringsfel.
