BSE

Bryssel den 2. april 2001

BSE: Situationen i tredje land – Frågor och svar

Hurdan är den aktuella situationen när det gäller risken för BSE i kött och köttprodukter som importeras från tredje land?

Inga inhemska fall av BSE har upptäckts i länder utanför EU, med undantag av Schweiz. Vetenskapliga styrkommittén har dock fastställt möjliga risker mot bakgrund av faktorer som till exempel tidigare import av levande nötkreatur och kött- och benmjöl från Storbritannien och andra BSE-drabbade länder, utfodring av idisslare med kött- och benmjöl från däggdjur, hur man har handskats med animaliska biprodukter, hur kontrollen av BSE har gått till samt vilka utbildningsåtgärder som vidtagits, osv. Kommissionen har därför beslutat att de europeiska konsumenterna bör ges en skyddsnivå för importerade varor som är likvärdig med den nivå som krävs för produkter som kommer från länderna inom EU.

Varför tillämpar EU restriktioner för import från tredje land?

Restriktionerna är nödvändiga mot bakgrund av att WHO/FAO med stöd av kommissionens vetenskapliga styrkommitté har fastställt att det kan finnas BSE i vissa länder utanför EU. Detta kräver i sin tur att det finns en likadan skyddsnivå för kött och köttprodukter som importeras som för kött och köttprodukter som kommer från länder inom EU. För närvarande finns det ett krav på att avlägsna och förstöra specificerat riskmaterial i alla medlemsstater, även i de stater där Vetenskapliga styrkommittén anser det osannolikt att det finns BSE.

Hur påverkar detta förslag folkhälsan?

Förslaget innebär att säkerhetsnivån höjs ytterligare när det gäller BSE. Det finns för närvarande inga gemenskapsbestämmelser för att förbjuda import av specificerat riskmaterial eller köttprodukter som innehåller specificerat riskmaterial från länder utanför EU. Från och med den 1 april 2001 kommer sådan import att förbjudas, med undantag av de länder där Vetenskapliga styrkommittén anser att förekomst av BSE är i högsta grad osannolik.

Är förslaget protektionistiskt?

Nej, det är ett rimligt och icke-diskriminerade förslag. Vetenskapliga styrkommittén har bedömt riskstatusen i tredje land på samma sätt som för länder inom EU. Denna riskstatus är den enda avgörande faktorn när det gäller att bedöma den skyddsnivå som är nödvändig när det gäller specificerat riskmaterial. Förekomst av BSE har ansetts i högsta grad osannolik i tio tredje länder och de undantas därför från restriktioner. Ingen medlemsstat inom EU har klassificerats på detta sätt. Kommissionens beslut att avlägsna specificerat riskmaterial anmäldes först till Världshandelsorganisationen (WTO) i juli 1997 och flera kommentarer lämnades, men av olika skäl trädde ingen lagstiftning i kraft. Det beslut som antogs i juni 2000 anmäldes också. Inga kommentarer lämnades då från tredje länder.

Alla nya vetenskapliga uppgifter kommer alltid att utvärderas i linje med EU:s åtagande att ständigt hålla sig ajour med den vetenskapliga utvecklingen.

Kan länderna utanför EU förväntas klaga på beslutet?

Det står helt klart att nya lagbestämmelser innebär kostnader. Det kommer dock, mot bakgrund av den noggranna riskanalys som Vetenskapliga styrkommittén utfört på ett mycket öppet sätt och på grundval av de uppgifter som erhållits från de behöriga myndigheterna i de berörda länderna samt mot bakgrund av åtgärdens rimliga och icke-diskriminerande karaktär, att vara svårt att rättfärdiga några klagomål. Dessutom fastställs i lagstiftningen att tredje länder som hör till kategori I (förekomst av BSE osannolik) i Vetenskapliga styrkommitténs geografiska riskanalys kan beviljas undantag.

Vilka konsekvenser får beslutet för handeln?

Handeln med slaktkroppar av nötkreatur kommer inte att avbrytas, eftersom det finns en bestämmelse om att avlägsna ryggraden (specificerat riskmaterial) i EU snarare än i det exporterande tredje landet före export. Länder utanför EU måste dock se till att de slaktmetoder som används för djuren inte omfattar några metoder som är förbjudna inom EU. Den största delen av det nötkött som handlas med är dock urbenat och detta påverkas därför inte.

Är länderna utanför EU medvetna om följderna av detta beslut?

Man enades om kommissionens beslut 2000/418/EG, i vilket specificerat riskmaterial förbjuds i import från tredje land, i juni 2000. Beslutet anmäldes till Världshandelsorganisationen i enlighet med det normala förfarandet, men det kom inga kommentarer från EU:s handelspartner. Kommissionen uppmanade också de tredje länder som tilläts exportera produkterna i fråga till EU att inkomma med fakta om deras epidemiologiska ställning rörande BSE 1998. Det har också förekommit talrika kontakter med länder utanför EU för att göra dem uppmärksamma på gemenskapens inställning till BSE, inklusive följderna för importen.

Hur utförde kommissionen sin riskanalys?

På initiativ av kommissionen har Vetenskapliga styrkommittén utfört en geografisk riskanalys av situationen med tanke på BSE i medlemsstaterna och tredje land. Metoden för denna analys utvecklades under mer än två år och offentliggjordes första gången på Internet i december 1998. Denna analys grundades på handlingar som de berörda länderna 1998 lämnat över som svar på en rekommendation från kommissionen där det angavs vilka uppgifter som krävdes för en sådan bedömning. Uppgifterna gällde särskilt import av nötkreatur och kött- och benmjöl från Storbritannien och andra BSE-drabbade länder, vilka normer som gällde för animaliska biprodukter, användning av specificerat riskmaterial, utfodring av idisslare med kött- och benmjöl, osv.

Vilka är de olika riskkategorierna?

Vetenskapliga styrkommittén har fastställt fyra kategorier:

Nivå I BSE i högsta grad osannolikt

Nivå II BSE osannolikt, men inte uteslutet

Nivå III BSE sannolikt, men inte bekräftat, eller bekräftat på en lägre nivå

Nivå IV BSE bekräftat på högre nivå

Vad innebär det för ett tredje land att befinna sig i en av dessa kategorier?

I det gällande beslutet skiljer man endast mellan två grupper, kategori 1 som innebär att förekomsten av BSE är osannolik och där man kan beviljas undantag från att bestyrka att inget specificerat riskmaterial finns, samt de övriga grupper där BSE antingen förekommer eller inte kan uteslutas. Samma kriterier har tillämpats på EU:s medlemsstater, varav samtliga finns i kategori 2 - 4 och därför alla måste avlägsna specificerat riskmaterial.

Är den geografiska risksituationen i ett land en indikator på köttets säkerhet?

Nej. Allt nötkött på marknaden, oberoende av den geografiska riskanalysen i produktionslandet, måste vara säkert. Detta kräver en rad skyddsåtgärder, särskilt avlägsnande av specificerat riskmaterial samt aktiva övervakningsåtgärder för att förhindra att några fall av BSE kommer in i livsmedelskedjan. Dessa åtgärder kan i vissa fall vara strängare, beroende på risksituationen i det berörda landet. Länder som tillhör kategori I behöver till exempel inte avlägsna specificerat riskmaterial, medan detta måste avlägsnas i samtliga övriga riskkategorier.

Finns det några jämförbara internationella riskklassificeringar?

Internationella byrån för epizootiska sjukdomar (OIE) har arbetat med BSE-klassificering under en tid och har fastställt fem kategorier som ligger mycket nära det system som Vetenskapliga styrkommittén har utarbetat. OIE förväntas dock inte kunna klassificera enstaka länder på länge. Under rådande omständigheter har kommissionen fortsatt med sin egen klassificering som grundar sig på de vetenskapliga riskanalysprinciper som har utvecklats av Vetenskapliga styrkommittén. Kommissionen har för avsikt att anpassa sitt system till OIE:s system när det liggande förslaget till en förordning om transmissibel spongiform encefalopati (TSE) har godkänts av rådet och Europaparlamentet.

Har konsumenter i tredje land skäl att vara rädda för att deras kött inte är säkert?

Det är inte kommissionens uppgift att komma med råd om hur köttet skall göras säkert i tredje land. Eftersom inhemska fall av BSE inte har upptäckts utanför EU med undantag av Schweiz, bör den riskanalys som utförts av Vetenskapliga styrkommittén vara av stort intresse för folkhälsomyndigheterna i tredje land när det gäller hur de skall lägga upp sina egna strategier för BSE. Många tredje länder har till exempel redan vidtagit åtgärder som motsvarar åtgärderna inom EU, till exempel förbud mot att utfodra däggdjur med kött- och benmjöl, BSE-testning av nötkreatur, förbättrade kontroll- och utbildningsåtgärder när det gäller BSE, osv. Det är värt att lägga märke till att kött i sig själv inte överför sjukdomen. De vävnader som innebär en risk är de så kallade specificerade riskmaterialen, särskilt hjärnan och ryggraden hos äldre djur.

BSE
SÄKRA LIVSMEDEL | FOLKHÄSLA | KONSUMENTFRÅGOR | GENERALDIREKTORATET FÖR HÄLSA OCH KONSUMENTSKYDD