Sammanfattning av grönboken
DEN GEMENSAMMA FISKERIPOLITIKEN: ETT BLANDAT RESULTAT
DET POSITIVA MED 2002 ÅRS REFORM
Den senaste reformen av den gemensamma fiskeripolitiken genomfördes 2002. Reformen har utan tvekan inneburit ett steg framåt när det gäller att skapa ett mer ansvarsfullt europeiskt fiske.
-
Långsiktig förvaltning av fiskeresurserna
De flesta bestånd som fiskas i gemenskapsvattnen
– framför allt de mest sårbara bestånden
– förvaltas i dag genom fleråriga planer som utarbetas på vetenskaplig grund.
-
Sektorns medverkan i förvaltningen av resurserna
De regionala rådgivande nämnderna i varje havsregion eller för vissa typer av fisken består av olika aktörer som inbjuds att medverka vid utformningen av Europeiska kommissionens projekt.
DEN GEMENSAMMA FISKERIPOLITIKENS MISSLYCKANDEN
Man måste emellertid erkänna att alla målen i 2002 års reform inte har kunnat uppnås. Det största misslyckandet är det allmänna överfiske som fortfarande kännetecknar större delen av fisket i EU.
- För 88 procent av de utnyttjade bestånden i gemenskapsvattnen är uttaget större än beståndens förmåga till förnyelse.
- Många av dessa fisken bygger på fångst av ungfisk som ännu inte uppnått könsmogen ålder.
Den främsta orsaken till överfisket är den europeiska fiskeflottans överkapacitet. Det finns för många fartyg i förhållande till de minskande fiskeresurserna. För fiskarna innebär detta låga inkomster och ekonomiska förluster, vilket gör dem mer sårbara för konjunkturkriser (bränslepriser, minskad köpkraft) och ökar deras beroende av offentligt stöd.
ATT REFORMERA DEN GEMENSAMMA FISKERIPOLITIKEN
I grönboken redovisar Europeiska kommissionen de blandade resultaten av den gemensamma fiskeripolitiken och ger diskussionsförslag om hur man ska kunna dra nytta av framstegen och åtgärda bristerna.
MÅLEN
Europeiska kommissionen vill att fiskesektorn återfår sin ekonomiska bärkraft genom ett fiske baserat på sunda och talrika bestånd. Kommissionen vill också att de europeiska producenterna spelar en framträdande roll när det gäller att försörja den europeiska marknaden med fisk och skaldjur och att det finns en jämvikt mellan flottan och de tillgänliga fiskeresurserna.
EUROPEISKA KOMMISSIONENS PRIORITERINGAR
- Få ett slut på flottans överkapacitet genom att finna metoder för att anpassa flottans storlek till de tillgängliga fiskeresurserna.
- Lägga om den gemensamma fiskeripolitikens huvudmål till att upprätta sunda, hållbara och fiskbara bestånd.
-
Eventuellt inrikta styrningen av fisket, som i dag är knutet till ministerrådet för fiske som fattar alla beslut, mot en anpassning och ett regionaliserat (men inte nationaliserat) genomförande av de principer som fastställs på EU-nivå.
-
I högre grad engagera sektorn i förvaltningen av resurserna och genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken, till exempel genom att utveckla en resultatbaserad förvaltning.
-
Utveckla en kultur av efterlevnad genom att tvinga sektorn och medlemsstaterna att på ett bättre sätt genomföra åtgärderna inom den gemensamma fiskeripolitiken.
-
Utarbeta en enklare politik som är mindre kostsam och som innebär att besluten fattas närmare intressenterna.
FORTSATT ARBETE
Förutom dessa djupgående förändringar vill kommissionen också förbättra den befintliga förvaltningen av fisket på många verksamhetsområden, till exempel när det gäller att skydda det småskaliga kustfisket, utveckla principen om maximal hållbar avkastning, ifrågasätta principen om relativ stabilitet, skapa ett bättre samband mellan marknaden och fångstsektorn m.m.


