Sökväg


Om oss
Om representationen

Energi och klimatförändring
Tipsa någon om denna sidaTipsa någon om denna sidaPrintPrint

I januari 2008 lade kommissionen fram ett stort energi- och klimatpaket som gällde målen för användningen av förnybar energi i EU-länderna och principerna för utvecklingen av handeln med utsläppsrätter. Energi- och klimatpaketet grundar sig på de europeiska stats- och regeringschefernas överenskommelse om EU:s energipolitik från mars 2007. Målet är att fram till år 2020 förbättra energieffektiviteten med 20 %, minska utsläppen av växthusgaser med 20 % och öka de förnybara energikällornas andel av EU:s energikonsumtion till 20 %.

Energiförsörjningen är inte längre någon självklarhet. Kontinuerligt växande efterfrågan, högre oljepriser och försörjningsproblem gör energipolitiken till en nyckelfråga för EU. Alla EU-länder har därför åtagit sig att använda mer förnybar energi och att minska koldioxidutsläppen.

Kostnaderna för åtgärderna mot klimatförändringen beror på hur snabbt EU-länderna agerar. Om åtgärderna är omedelbara beräknas kostnaderna ligga betydligt under en procent av BNP. Om de avancerar långsammare stiger kostnaderna flerfaldigt.

Nedan beskrivs kort de förslag som ingår i kommissionens energi- och klimatpaket.

Förnybar energi

Målet är att 20 % av energikonsumtionen i hela EU ska komma från förnybara energikällor år 2020. Med tanke på att de förnybara energikällorna i dag står för bara 8,5 % av energin är det ett ambitiöst mål, som kräver att alla EU-länder gör en insats. Ett individuellt mål för användningen av förnybar energi har därför fastställts för varje EU-land. För Finlands del är målet att öka andelen förnybar energi från nuvarande 28,5 % till 38 %. Dessutom fastställs att 10 % av bränslet inom transportsektorn ska vara biobränsle. Detta gäller alla EU-länder.

Användningen av förnybar energi kan ökas mest inom elproduktion, värme- och kylsystem och transporter. Medlemsländerna kan själva bestämma i vilken utsträckning dessa sektorer ska bidra för att uppnå de nationella målen och välja de metoder som är mest lämpliga med tanke på förhållandena i landet. För att uppnå målet kan de också välja att stödja utvecklingen av förnybar energi i andra medlemsländer eller i länder utanför EU

Man vill också avlägsna alla onödiga hinder för ökad användning av förnybar energi. Tillståndsförfarandena ska ses över för att sporra till utveckling av bättre typer av förnybar energi.

Om målen uppnås kommer koldioxidutsläppen att minska med upp till 600—900 miljoner ton per år i EU fram till 2020. Detta beräknas kosta 13—18 miljarder euro per år. Investeringarna kommer dock att leda till lägre priser på tekniken för förnybar energi. Förbrukningen av fossila bränslen kommer dessutom att minska med 200—300 miljoner ton per år, vilket kommer att minska beroendet av importerad energi.

Enligt kommissionens beräkningar kommer hushållens energikostnader att stiga med i genomsnitt 150 euro per år fram till 2020.

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser

Kommissionen har lagt fram konkreta förslag till hur enskilda EU-länder och olika industrisektorer ska bidra till att minska utsläppen av växthusgaser i EU. De sektorer som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter ska fram till 2020 skära ned utsläppen med minst 21 % jämfört med 2005 och övriga sektorer med cirka 10 % jämfört med 2005. Totalt ska utsläppen minskas med 14 % jämfört med 2005, vilket motsvarar en minskning på 20 % om man jämför med nivån år 1990.

Transporter, byggnader, tjänster, små industrianläggningar, jordbruk och avfall står i dagsläget för omkring 60 % av de totala utsläppen av växthusgaser i EU. Det är i regel upp till medlemsländerna att besluta hur utsläppen ska minskas inom dessa sektorer. EU:s. normer för energieffektivitet, koldioxid och bilar samt bestämmelser på avfallsområdet kommer emellertid också att bidra till minskade utsläpp inom de sektorerna.

Läs mer

Handel med utsläppsrätter

EU:s system för handel med utsläppsrätter ska förenklas. Det kommer till exempel att finnas endast ett EU-omfattande tak för antalet utsläppsrätter i stället för de nationella taken. Det årliga taket kommer att minska linjärt fram till 2020.

Hittills har en del av utsläppsrätterna delats ut gratis, men nu kommer en mycket större andel att utauktioneras i stället. En del av rättigheterna att utauktionera utsläppsrätter kommer att omfördelas från rika länder till länder med en låg genomsnittsinkomst per capita så att de kan investera i klimatvänlig teknik.

En rad nya industrier (exempelvis aluminium- och ammoniakproducenter) och fler gaser (dikvävedioxid och perfluorkolväten) kommer att tas med i EU-systemet. Små industrianläggningar kommer att kunna undantas från systemet, förutsatt att det vidtas motsvarande åtgärder för att minska utsläppen inom dem.

Medlemsländernas intäkter från handeln med utsläppsrätter kommer att öka med uppskattningsvis 50 miljarder euro per år fram till 2020. En del av intäkterna ska användas till att hjälpa utvecklingsländerna att anpassa sig till klimatförändringen.

Genom att förenkla handeln med utsläppsrätter vill man också få andra länder och regioner att delta.

Läs mer

Geologisk lagring av koldioxid

I energi- och klimatpaketet ingår ett direktiv om geologisk lagring av koldioxid. Direktivet gäller olika tekniska processer som innebär att koldioxid avskiljs från gaser som släpps ut från industri och transporter och därefter injiceras i geologiska formationer. Det finns fyra huvudsakliga mekanismer som håller koldioxiden kvar i geologiska formationer. Den första mekanismen bygger på att koldioxiden hålls kvar under en tät bergart (takbergart). Den andra mekanismen innebär att koldioxiden hålls kvar av kapillärkrafter i bergformationens sprickor. Den tredje mekanismen innebär att koldioxid löser sig i vatten i den geologiska formationen och sjunker eftersom koldioxid löst i vatten är tyngre än vanligt vatten. I den fjärde mekanismen reagerar den lösta koldioxiden med berggrunden och bildar mineraler.

Läs mer

Statligt stöd till miljöskydd

Genom att utfärda riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd vill man se till att det inte är möjligt att ge dåligt riktade eller alltför stora statliga stöd som inte bara snedvrider konkurrensen utan också motverkar själva syftet att uppnå miljömålen. Välriktat stöd godkänns dock av EU. Till exempel när det gäller produktion av förnybar energi kan medlemsländerna täcka företagens extrakostnader i sin helhet.

Om förorenarna inte behöver betala för de miljöskador de orsakar eller om de på grund av att de får statligt stöd inte själva behöver satsa på miljöinvesteringar snedvrids konkurrensen och det blir svårare för EU att uppnå miljömålen. Det kan emellertid finnas situationer där principen om att förorenaren betalar inte kan tillämpas. I sådana lägen kan statligt stöd vara ett alternativ för att åtgärda marknadsmisslyckanden som kan få negativa externa miljöeffekter.

Statligt stöd kan ge enskilda företag en möjlighet att ändra sitt beteende och införa miljövänligare processer eller investera i grönare teknik.

Läs mer

Nationella planer för energieffektivitet

I medlemsländernas nationella energieffektivitetsplaner beskrivs omfattande strategier som kan leda till stora besparingar. Den första granskningen av planerna visar emellertid att de inte innehåller några exempel på konkreta åtgärder och någon explicit information om hur strategierna ska genomföras. Kommissionen kommer att stödja medlemsländer som samarbetar för att genomföra energieffektivitetsplanerna. Dessutom kommer kommissionen att lägga fram en rad nya initiativ, bland annat om ekodesign, byggnader och kraftvärme.

Finlands energieffektivitetsplan

EU:s energipolitik

Läs mer

Vem kommer att ha nytta av förslagen?

•   Lägre växthusgasutsläpp och tryggare energiförsörjning gynnar hela befolkningen. Valet av uppvärmningssystem, elleverantör eller biodrivmedel kommer också att bli enklare. Biobränslen kommer att bli tillgängliga vid nästan alla bensinmackar, med undantag för de allra minsta.

•   Högteknologisk industri främjas, nya ekonomiska möjligheter föds och sysselsättningen ökar, främst på landsbygden.

Vad kommer det att kosta?

•   I dag är förnybar energi dyrare än energi från konventionella källor, men med stigande oljepriser kan detta snart komma att ändras. Många medlemsländer hjälper redan i dag konsumenterna med den förnybara energins extrakostnader.

•   Kostnaderna för förnybar energi sjunker också, i vissa fall mycket snabbt. Solteknik för elproduktion förväntas exempelvis sjunka i pris med 50 % till 2020. Genom att man fortsätter att främja förnybar energi kommer priserna förmodligen att sjunka ytterligare.

Anslagstavla


Genvägar

Europeiska kommissionen
Dina rättigheter, din framtid
Europaåret för medborgarna
Greklands EU-ordförandeskap
Resurseffektivitet
Kroatien
EU och du
Den finansiella och ekonomiska krisen
Europe Direct
Ditt Europa – Rådgivning
Climate Action
EU Bookshop
Europaparlament Informationskontoret i Finland
Senaste uppdatering: 30/10/2010  |Till början