Enligt EG-fördraget har arbetstagarna rätt att röra sig fritt inom EU. Varje EU-medborgare har rätt att förvärvsarbeta i ett annat medlemsland på samma villkor som landets egna medborgare. Arbetstagare från andra medlemsländer får inte behandlas annorlunda än det egna landets arbetstagare (till exempel olika villkor för uppsägning och lön).

Då en EU-medborgare arbetar i ett annat EU-land har arbetstagarens familjemedlemmar rätt att flytta dit tillsammans med honom eller henne. Som familjemedlemmar betraktas make/maka, barn som är under 21 år eller som försörjs av EU-medborgaren samt släktingar i rakt uppstigande led som försörjs av EU-medborgaren. Även familjemedlemmar som inte är EU-medborgare har rätt att bo och förvärvsarbeta i medlemslandet. De har också rätt att stanna i landet efter att de har förvärvsarbetat där.

För arbetstagare från de nya medlemsländerna som vill arbeta i andra EU-länder gäller ibland vissa övergångsbestämmelser. I Finland tillämpas inga sådana begränsningar.

Mer information om begränsningar för arbetstagare från nya medlemsländer

 

Den europeiska arbetsmarknaden

EU försöker med hjälp av olika åtgärder skapa ett område där alla européer har möjlighet till fri rörlighet. Därför verkar EU också för att skapa en gemensam europeisk arbetsmarknad. För att bidra till detta upprättades 1994 Eures, ett europeiskt nätverk för arbetsförmedlingar som har 500 rådgivare över hela EU. Genom Eures får du information om lediga arbetsplatser och arbetsförmedlingstjänster samt om boende- och arbetsvillkoren i medlemsländerna och EES-länderna.

 

Social trygghet

För att kunna bo och arbeta inom EU måste arbetstagarens sociala trygghet garanteras. Det finns rättsakter om hur de sociala trygghetssystemen i EU ska tillämpas så att löntagare, egenföretagare och studerande ska få samma sociala trygghet som arbetstagarna i det berörda medlemslandet. De förmåner man fått inom ramen för ett medlemslands sociala trygghetssystem gäller i samtliga EU-länder.

Alla medborgare i EU-länderna har i praktiken rätt att vistas i ett annat EU-land som studerande.

Det största hindret för studenternas rörlighet i dag är erkännandet av examina som avlagts i ett annat land. EU främjar på många olika sätt överföringen av kvalifikationer och kompetens för akademiska eller yrkesmässiga syften.

I EU-länderna och EES-länderna finns nätverket Naric, som består av nationella centra som arbetar för att underlätta erkännande av utbildningar. De s.k. Naric-kontoren ger information om utbildning och examina som avlagts i andra länder.

Dessutom finns tillägg till examensbevis för yrkeskvalifikationer, det europeiska systemet för överföring av studiemeriter (ECTS), den europeiska mallen för meritförteckningar samt Europass-intyget som visar vilka kunskaper och erfarenheter som har förvärvats i formella och icke-formella sammanhang.

Finländska studerande som studerar utomlands har i allmänhet rätt till ett förhöjt studiestöd från FPA.

Utbildningsprogram

EU främjar samarbetet mellan medlemsländerna med hjälp av olika utbildningsprogram, som genom ett beslut av rådet integrerades i ett enda program för livslångt lärande. I det programmet ingår till exempel Erasmus (högskoleutbildning), Comenius (grundskolor och gymnasier), Leonardo da Vinci (yrkesinriktad utbildning) och Grundtvig (vuxenutbildning) .

Dessutom satsar unionen på internationellt utbildningssamarbete, innovativa undervisnings- och utbildningsprojekt, nätverk mellan forskare och sakkunniga samt teknik på utbildningsområdet.

Mer information om studier i EU-länderna och om studenters sociala trygghet finns på webbplatsen Ditt Europa och Folkpensionsanstaltens webbplats.