Sökväg


Om oss
Om representationen

Ny undersökning visar ökat missnöje med arbetsvillkor
Tipsa någon om denna sidaTipsa någon om denna sidaPrintPrint

24/04/2014

Drygt hälften av arbetstagarna i EU anser att arbetsvillkoren i deras länder är bra (53 %), men majoriteten (57 %) tycker trots det att arbetsvillkoren har försämrats de senaste fem åren. Det visar dagens Eurobarometerundersökning som handlar om hur arbetet har påverkats av krisen. Även om de flesta arbetstagarna är nöjda med sina egna arbetsvillkor (i medeltal 77 % i EU) varierar andelen nöjda stort, från 94 % i Danmark till 38 % i Grekland. Man är mest nöjd med arbetstiden (80 %) och arbetsmiljöskyddet (85 %).

    IP/14/467

    Eurobarometerundersökningen ska tjäna som underlag till konferensen om EU:s pågående och framtida insatser på området i Bryssel den 28 april. Konferensen blir ett tillfälle att diskutera hur man kan utveckla en enhetlig, framsynt hållning till arbetsvillkoren i EU för att trygga hög kvalitet, säkerhet och rättvisa i arbetslivet.

     

    Eurobarometerundersökningen utfördes i de 28 EU-länderna och visar följande:

    • Över 80 % av de tillfrågade i Danmark, Luxemburg, Finland och Nederländerna ansåg att arbetsvillkoren var bra. På individnivå leder Danmark: 94 % av arbetstagarna var nöjda med sina egna arbetsvillkor, och därefter kommer Österrike och Belgien med 90 % nöjda arbetstagare, följt av Finland (89 %) samt Storbritannien och Estland (88 %).
    • Grekland har den lägsta andelen nöjda arbetstagare på landsnivå (16 %) och är det enda landet där mindre än hälften av de tillfrågade var nöjda med sina egna individuella villkor (38 %).
    • Missnöjet var också utbrett i Kroatien (18 %), Spanien (20 %), Italien (25 %), Bulgarien (31 %), Slovenien, Portugal och Rumänien (32 %), Slovakien (36 %) och Polen (38 %).

    Flera faktorer kan förklara skillnaderna i andelen nöjda arbetstagare: sociala och ekonomiska villkor efter krisens verkningar men även mer strukturella egenskaper som facklig förhandlingskultur, socialpolitik och arbetsrätt, som kan vara starkare eller svagare beroende på i vilket EU-land man är.

    Undersökningen visar också att det finns utrymme för förbättringar:

    • Flera resultat tyder på att arbetet har blivit intensivare. Stress anses helt klart vara den allvarligaste risken på arbetsplatsen (53 % av de tillfrågade). Dessutom är missnöjet med arbetsbelastning, arbetstakt och långa arbetsdagar (över 13 timmar) större än med andra frågor som ointressanta arbetsuppgifter eller otillräcklig veckovila eller semester.
    • När det gäller arbetets organisation och balansen mellan arbete och privatliv anser 40 % av de tillfrågade att de inte erbjuds någon möjlighet till flexibla arbetsformer.
    • I fråga om arbetsmiljö uppgav mindre än en tredjedel att det finns skyddsåtgärder på deras arbetsplatser mot nya risker (t.ex. nanoteknik eller bioteknik) eller med inriktning på äldre eller kroniskt sjuka arbetstagare. Tillsammans med stress anses dålig ergonomi vara en av de allvarligaste riskerna på arbetsplatsen: 28 % av de tillfrågade nämnde enformiga rörelser och tröttande eller smärtsamma ställningar som en viktig arbetsmiljörisk, och 24 % lyfter, bär eller flyttar last dagligen.

    EU-konferens om arbetsvillkor

    Vid konferensen den 28 april blir det omkring 300 deltagare. Fem workshoppar ska ge tillfälle till ingående debatter om arbetsmiljö, omstruktureringar, balans mellan arbete och privatliv, lärlingsutbildningar och det internationella inslaget i EU:s åtgärder för arbetsvillkor.

    Fackliga organisationer, arbetsgivarorganisationer och politiska beslutsfattare på EU-nivå och i EU-länderna har bjudits in för att diskutera och ta gemensamma initiativ för att stödja arbetsvillkor och kvalitet i arbetet, en förutsättning för att nå målen i Europa 2020. Bra arbetsvillkor, vilket inbegriper en sund och säker arbetsmiljö, går hand i hand med kreativitet och ansvarskännande, motiverade arbetstagare, vilket i sin tur skapar hög produktivitet.

    Bakgrund

    Undersökningen utfördes i de 28 EU-länderna den 3–5 april 2014. Intervjuerna omfattade 26 571 personer från olika sociala och demografiska grupper, som fick svara på frågor på sitt modersmål per telefon (vanlig och mobil telefon).

    Som arbetsvillkor i undersökningen räknas arbetstid, arbetets organisation, arbetsmiljö, arbetstagarrepresentation samt förhållandet med arbetsgivaren.

    I strategin Europa 2020 finns högt satta mål för ökad sysselsättning och minskad fattigdom. Europeiska planeringsterminen, sysselsättningspaketet och det sociala investeringspaketet bidrar till att möta sysselsättnings- och socialpolitiska problem på ett systematiskt sätt med hela Europas intressen i åtanke.

    EU bygger på politik och lagstiftning som ska stödja bättre arbetsvillkor, bl.a. minimikrav på arbetsrätt och arbetsmiljö. I fjol lade EU-kommissionen fram två kvalitetsramar om omstrukturering (IP/13/1246) och lärlingsutbildning (IP/13/1200). Den om lärlingsutbildning antogs av ministerrådet i mars 2014 (IP/14/236).

    Den 7 april 2014 inledde Europeiska arbetsmiljöbyrån kampanjen ”Friska arbetsplatser förebygger stress” för att informera om de psykiska, fysiska och sociala riskerna med stress i arbetet (IP/14/386).

     

    Mer information

    Eurobarometerundersökningen om arbetsvillkor i EU med faktablad om de olika länderna (div. språk)

    Konferens om arbetsvillkor, Bryssel den 28 april 2014

    Rättigheter i arbetet

    Omstrukturering

    Ungdomars sysselsättning

    László Andors webbplats

    László Andor på Twitter

    Abonnera på EU-kommissionens kostnadsfria nyhetsbrev om sysselsättning, socialpolitik och inkludering

    Kontaktpersoner:

    Jonathan Todd  (+32 2 299 41 07)

    Cécile Dubois  (+32 2 295 18 83)

    För allmänheten: Europa direkt, tfn 00 800 6 7 8 9 10 11 eller e-post

     

     

     

    Anslagstavla


    Genvägar

    Europeiska kommissionen
    Kommissionärerna
    Europaåret för utvecklingssamarbete
    Skrivtävling
    Latvia
    Resurseffektivitet
    Europe Direct
    Ditt Europa – Rådgivning
    EU Bookshop
    Europaparlament Informationskontoret i Finland
    Senaste uppdatering: 24/04/2014  |Till början