Sökväg


Om oss
Om representationen

Finlands makroekonomi fortfarande i obalans
Tipsa någon om denna sidaTipsa någon om denna sidaPrintPrint

05/03/2014

Europeiska kommissionen presenterade idag sina slutsatser från granskningarna som genomförts i 17 medlemsländer. I samma dokument utvärderar kommissionen korrigeringen av budgetunderskottet i de berörda länderna, vilket innebär en uppdatering av kommissionens utkast till budgetplaner från förra året.

    Bryssel den 5 mars 2014 – IP/14/216

    Finland har fortsatta makroekonomiska obalanser som kräver övervakning och politiska åtgärder. Det är särskilt viktigt att man fortsätter att uppmärksamma de senaste årens svaga exportresultat, som är en följd av industriella omstruktureringar samt kostnadsfaktorer och andra faktorer som styr konkurrenskraften.

    Mer specifikt kan urholkningen av bytesbalansen förklaras av en kraftig importtillväxt före krisen och dämpad export därefter. Bytesbalansen har dock stabiliserats den  senaste tiden och hållbarheten i betalningsbalansen ger inte anledning till oro. Landet har fortsatt att förlora marknadsandelar i snabb takt, trots återhämtningen i världshandeln. Finlands integrering i de globala värdekedjorna har haft betydelse för de försämrade exportresultaten, och den industriella omstruktureringen har ännu inte kunnat kompensera för de stora nedskärningarna inom elektroniksektorn och skogsindustrin. Ekonomins anpassningskapacitet begränsas i sin tur av låg produktivitet och lågt konkurrenstryck inom tjänstesektorn samt ökade kostnader på grund av en dynamisk lönetillväxt och hög energiintensitet. Exportörerna har alltså främst kunnat upprätthålla priskonkurrenskraften genom att komprimera vinstmarginalerna, vilket har begränsat deras förmåga att omvandla den höga innovationspotentialen till nya produkter. De icke kostnadsrelaterade faktorerna tycks förklara huvuddelen av den försämrade konkurrenskraften: ett begränsat antal stora exportföretag som säljer ett smalt produktutbud,  en minskad exportbenägenhet hos småföretag samt mindre effektiva FoU-utgifter. Svaga investeringar, en krympande befolkning i arbetsför ålder och en betydande minskning av produktiviteten har i sin tur en negativ inverkan på den potentiella tillväxten. När det gäller de offentliga finanserna väntas det strukturella underskottet 2014 hamna något över målet på medellång sikt, medan den offentliga skulden väntas öka till över 60 procent av BNP, delvis beroende på ogynnsam tillväxtdynamik.

    Detta är ett avgörande steg för den numera väletablerade europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken - Styrningen av den årliga ekonomiska cykeln där kommissionen samarbetar med medlemsländerna för att skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och sysselsättning som grundar sig på sunda offentliga finanser, i linje med Europa 2020-strategin för tillväxt.

    – Vår analys som presenteras i dag visar att medlemsländerna gör framsteg när det gäller att ta itu med de underliggande ekonomiska utmaningarna. Men dessa framsteg är ojämna och i vissa fall måste de intensifieras. Konstaterade Olli Rehn, Europeiska kommissionens vice ordförande med ansvar för ekonomiska och monetära frågor och euron. Vi hoppas att få se ett kraftfullt gensvar från medlemsländerna och vi är redo att stödja dem i ett konstruktivt samarbete för reformer för att stärka återhämtningen och öka sysselsättningen.

    Den ekonomiska återhämtningen vinner terräng, men en hel del arbete kvarstår. Obalanser som byggts upp under mer än ett decennium kommer att kräva ytterligare politiska insatser för att Europa ska kunna återvända till en starkare men mer hållbar tillväxttakt och minskad arbetslöshet.

    Ett antal obalanser är gemensamma för flera medlemsländer. Bland dessa är de stora utlandsskulderna i vissa länder, och ihållande och mycket stora överskott i bytesbalansen till följd av en dämpad inhemsk efterfrågan i några länder. Konkurrenskraften bör ökas i de länder som tidigare noterat de största underskotten i bytesbalansen och de som förlorat stora exportmarknadsandelar.

    Att förbättra konkurrenskraften mer långtgående än bara när det gäller kostnadsrelaterade faktorer är viktigt för de flesta av de analyserade medlemsländerna, liksom skuldsaneringens inverkan på privat konsumtion och investeringar. Det kommer att vara nödvändigt att även i fortsättningen ta itu med dessa obalanser för att minska den oacceptabelt höga arbetslösheten i många delar av Europa.

    Fokus ifråga om de makroekonomiska utmaningarna i medlemsländerna skiftar också successivt. Underskottet i bytesbalansen har minskat kraftigt, vilket också återspeglar de framsteg i konkurrenskraften som gjorts i många medlemsländer. De ihållande problemen är effekten av skuldsaneringen på tillväxten på medellång sikt, höga privata och offentliga skulder i samband med mycket låg inflation, svårigheter hos lönsamma företag att få tillgång till överkomlig kredit och den höga arbetslösheten.

    De senaste prognoserna visar att anpassningen i EU och euroområdet går framåt tack vare den framgångsrika konsolideringen som gjorts under de senaste åren. Vissa medlemsländer behöver emellertid förstärka den finanspolitiska konsolideringen om deras underskottsmål ska kunna nås. Både i EU och i euroområdet beräknas skuldkvoten ha ökat under 2013 men torde nå en topp detta år, varefter den börjar avta.

    Kommissionen anser att 14 medlemsländer har obalanser, däribland också Finland. De övriga länderna är Belgien, Bulgarien, Tyskland, Irland, Spanien, Frankrike, Kroatien, Italien, Ungern, Nederländerna, Slovenien, Sverige och Storbritannien. I Kroatien, Italien och Slovenien anses dessa obalanser vara alltför stora.

    Obalanserna och de alltför stora obalanserna som medlemsländerna måste åtgärda varierar. De enskilda ingående utvärderingarna är den analytiska grunden för en dialog med medlemsländerna när de utarbetar sina nationella reformprogram och stabilitets- och konvergensprogram (finanspolitiska planer på medellång sikt). Dessa ska lämnas till kommissionen före slutet av april och bedöms i början av juni, då kommissionen kommer att lägga fram en uppdaterad uppsättning landsspecifika rekommendationer i den avslutande fasen av den europeiska planeringsterminen. För medlemsländer med alltför stora obalanser kommer man också att i juni fatta beslut om andra åtgärder krävs.

    De s.k. programländerna (Grekland, Cypern, Portugal och Rumänien) omfattas inte av förfarandet vid makroekonomiska obalanser, eftersom de redan övervakas som en del av deras ekonomiska anpassningsprogram.

    Läs mer:

    http://ec.europa.eu/economy_finance/economic_governance/macroeconomic_imbalance_procedure/index_en.htm

    Anslagstavla


    Genvägar

    Europeiska kommissionen
    Kommissionärerna
    Dina rättigheter, din framtid
    Europaåret för medborgarna
    Italiens EU-ordförandeskap
    Resurseffektivitet
    Den finansiella och ekonomiska krisen
    Europe Direct
    Ditt Europa – Rådgivning
    Climate Action
    EU Bookshop
    Europaparlament Informationskontoret i Finland
    Senaste uppdatering: 05/03/2014  |Till början