Sökväg


Om oss
Om representationen

EU-kommissionen vidtar rättsliga åtgärder mot Ungern
Tipsa någon om denna sidaTipsa någon om denna sidaPrintPrint

18/01/2012

EU-kommissionen har vidtagit rättsliga åtgärder mot Ungern. Åtgärderna avser ny lagstiftning som trädde i kraft vid årsskiftet i enlighet med Ungerns nya konstitution. Efter flera kontakter med de ungerska myndigheterna om utkasten till den nya lagstiftningen, har kommissionen nu slutfört en detaljerad rättslig bedömning av den nya lagstiftningen. Enligt kommissionen strider den ungerska lagstiftningen mot EU-lagstiftningen genom att hota oberoendet för landets centralbank och dataskyddsmyndigheter och genom de åtgärder som påverkar det ungerska rättsväsendet.

    Europeiska kommissionen  - Pressmeddelande

    Strasbourg, 17 januari 2012. IP/12/24

    Kommissionen beslutade därför att sända tre formella underrättelser till Ungern, vilket är det första steget i EU:s överträdelseförfarande. Kommissionen beslutade också att ta upp ett antal relaterade frågor med de ungerska myndigheterna för att fastställa om det kan krävas ytterligare åtgärder enligt EU-lagstiftningen. Detta gäller särskilt frågan om rättsväsendets oberoende. De ungerska myndigheterna har nu en månad på sig för att svara på kommissionens frågor.

    ”Liksom övriga medlemsländer måste Ungern enligt EU-fördragen garantera oberoendet för sin centralbank och sin dataskyddsmyndighet och säkerställa likabehandling av domare”, säger José Manuel Barroso. ”Kommissionen är fast besluten att vidta alla rättsliga åtgärder som är nödvändiga för att se till att EU-lagstiftningen följs.”

    1) Centralbankens oberoende

    Kommissionen har funnit flera överträdelser av primärlagstiftningen, i synnerhet artikel 130 i EUF-fördraget där det fastställs att centralbanken ska vara helt oberoende och artikel 127.4 i EUF-fördraget som föreskriver samråd med ECB om ”varje förslag till rättsregler inom Europeiska centralbankens behörighetsområde”.

    Ungern bryter också mot artikel 14.2 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken samt artikel 4 i rådets beslut (98/415/EG) om nationella myndigheters samråd med Europeiska centralbanken rörande förslag till rättsregler. Kommissionen har bett de ungerska myndigheterna om klargöranden på flera punkter.

    De överträdelser som anges i den formella underrättelsen rör både MNB-lagen(Magyar Nemzeti Bank) och den nya författningen.

    Enligt MNB-lagen kan ministern delta direkt i det monetära rådet. Detta ger regeringen en möjlighet att påverka MNB inifrån. Dessutom måste dagordningen till MNB-möten i förväg sändas till regeringen, vilket begränsar dess möjlighet att hålla konfidentiella diskussioner. Systemet för ersättning till centralbankens chef ändras också med omedelbar verkan för den sittande chefen, trots att sådana ändringar enbart borde få tillämpas när en ny mandatperiod inleds, för att garantera att lönen inte utnyttjas för att sätta press på MNB. Slutligen måste chefen och ledamöterna i det monetära rådet svära en ed (om trohet till landet och dess intressen), vars text är problematisk med tanke på att MNB-chefen också sitter i ECB:s allmänna råd.

    Kommissionen anser att reglerna om uppsägning av MNB-chefen och ledamöterna i det monetära rådet är tveksamma, eftersom de öppnar för politisk inblandning (t.o.m. parlamentet kan föreslå att en ledamot i det monetära rådet ska avskedas) och maktmissbruk. De täta ändringarna av MNB:s institutionella ram ger också upphov till frågetecken, t.ex. när det gäller ökningen av antalet ledamöter i det monetära rådet och möjligheten att öka antalet biträdande chefer, utan hänsyn till MNB:s behov.

    En författningsbestämmelse omfattar också en eventuell sammanslagning av MNB och finansinspektionen. Sammanslagningen är visserligen inget problem i sig, men MNB-chefen skulle bara bli en vice ordförande i den nya strukturen, vilket strukturellt sett skulle inkräkta på MNB-chefens oberoende.

    ”Centralbankens oberoende är en av fördragets hörnstenar”, säger Olli Rehn. ”Regeringarna måste avhålla sig från att försöka påverka sina centralbanker, och vissa bestämmelser i den nya författningen strider mot dessa principer. Jag uppmanar den ungerska regeringen att garantera centralbankens fullständiga oberoende. Detta innebär att man måste se över all relevant lagstiftning, även författningen. Det är en förutsättning för att vi ska kunna inleda formella förhandlingar om det finansiella stöd som begärts från EU och Internationella valutafonden.”

    2) Rättsväsendets oberoende

    Överträdelseförfarandet som avser rättsväsendet fokuserar på den nya pensionsåldern för domare och åklagare och är kopplat till Ungerns beslut att sänka den obligatoriska pensionsåldern för domare, åklagare och notarier från 70 år till den allmänna pensionsåldern (62 år) från och med den 1januari 2012. Den nya ungerska lagstiftningen innebär också att 274 domare (även domare i högsta domstolen) tvingas gå i pension, vilket strider mot EU:s regler.

    EU:s bestämmelser om likabehandling (direktiv 2000/78/EG) förbjuder åldersdiskriminering på arbetsplatser. Enligt EU-domstolens rättspraxis krävs objektiva och proportionerliga rättfärdigandegrunder om en regering beslutar sig för att sänka pensionsåldern för en viss grupp personer och inte för andra. Denna princip bekräftades när EU-domstolen den 13 september 2011 fastställde att det utgör åldersdiskriminering om piloter förbjuds att arbeta efter 60 års ålder.

     

    I Ungerns fall har kommissionen inte funnit några objektiva rättfärdigandegrunder för att behandla domare och åklagare annorlunda än andra grupper, särskilt som pensionsåldrarna i Europa successivt höjs och inte sänks. Situationen är särskilt tveksam ur rättslig synvinkel med tanke på att regeringen redan har meddelat kommissionen att den avser att höja den allmänna pensionsåldern till 65 år.

     

    När det gäller frågan om rättsväsendets oberoende begär kommissionen också ytterligare upplysningar från Ungern om ny lagstiftning om domstolsväsendets organisation. Enligt denna lag koncentreras befogenheter avseende domstolarnas verksamhet, personal, budget och fördelningen av ärenden till chefen för det nya nationella domarämbetet (Országos Bírósági Hivatal).

    Det kollegiala beslutsfattandet om domstolarnas verksamhet försvinner helt och det finns inte några andra ändamålsenliga skyddsmekanismer. En ensam person fattar själv alla viktiga beslut om domstolsväsendet, även om utnämningen av domare. Dessutom avbröt man i slutet av 2011 i förtid mandatet för den f.d. ordföranden för högsta domstolen, som i juni 2009 hade valts för en sexårsperiod. Däremot får andra tidigare domare i högsta domstolen fortsätta sina mandat som domare i den nya curian, som har ersatt högsta domstolen. Kommissionen förväntar sig detaljerade svar från de ungerska myndigheterna för att kunna ta ställning till om ytterligare överträdelseförfaranden behövs.

     

    3) Oberoendet för tillsynsmyndigheten för dataskydd

    Det ärende som rör tillsynsmyndigheten för dataskydd är kopplat till det beslut som Ungern nyligen fattade om att inrätta en ny nationell myndighet för dataskydd, som från och med den 1 januari 2012 ska ersätta den nuvarande dataombudsmannens byrå. Till följd av detta kommer den sexåriga mandatperioden för den nuvarande dataombudsmannen, som utsågs 2008, att avbrytas i förtid. Det finns inga interimsåtgärder fram tills den nuvarande ombudsmannens mandatperiod tar slut 2014. De nya bestämmelserna gör det också möjligt för premiärministern och presidenten att avsätta den nya dataombudsmannen på godtyckliga grunder.

    Oberoendet för tillsynsmyndigheterna för dataskydd garanteras enligt artikel 16 i EUF-fördraget och artikel 8 i stadgan om de grundläggande rättigheterna. Enligt EU:s bestämmelser om dataskydd (direktiv 95/46/EG) är medlemsländerna också skyldiga att inrätta ett tillsynsorgan för att övervaka tillämpningen av direktivet, och detta organ ska utöva sina uppgifter på ett fullständigt oberoende sätt. Detta har bekräftats av EU-domstolen. I ett mål som rörde Tyskland (C-518/07 av den 3 mars 2010) underströk domstolen att tillsynsmyndigheterna inom området för skydd av personuppgifter inte alls ska kunna påverkas utifrån. Detta innefattar direkt eller indirekt påverkan från staten. Domstolen fastställde att själva risken för politisk påverkan genom statlig kontroll räcker för att hindra tillsynsmyndigheten från att utföra sina uppgifter på ett oberoende sätt.

    Anslagstavla


    Genvägar

    Europeiska kommissionen
    Dina rättigheter, din framtid
    Europaåret för medborgarna
    Greklands EU-ordförandeskap
    Resurseffektivitet
    Kroatien
    EU och du
    Den finansiella och ekonomiska krisen
    Europe Direct
    Ditt Europa – Rådgivning
    Climate Action
    EU Bookshop
    Europaparlament Informationskontoret i Finland
    Senaste uppdatering: 18/01/2012  |Till början